Dagens fönster ...

 

Så här skriver avsändaren som är ellem i Skellefteå: 

"Ett sjöbodsfönster från ett av mina badställen. Skönt att simma en stund. 12 grader i vattnet. ellem"

//Tack ellem! säger jag som också har badat ikväll, men glömde termometern hemma. Gissar på kanske 18 grader och vattnet var saltare än tidigare. Kanske har det varit nordliga vindar ...?

Ett litet guldpärleprogram ....

Om ni vill träffa en stor personlighet och se vackra vyer och mest sitta och smajla hela tiden .., då är detta ett helt perfekt program! 

Där är den yrkesstolte kaptenen ombord som berättar om ångbåtanarnas historia och vilken enorm betydelse dessa hade för vårt land, men så är det även de övriga .., eldaren/eldarna .., kökspersonalen, styrmannen som är gift med en thailändska som ansvarar för restaurangen/köket och hennes systrar, vilka också arbetar om bord. 

Se, den båten hoppas jag få åka med någon gång i sommar eller höst!

Tack Håkan Pieniowski och Astrid Ohlsén för den här pärlan! 

Det var för övrigt denne Håkan Pieniowski som gjorde filmen "Jag älskar dig Natajsa!" - den handlade om ryska kvinnor på BB. Och jag i min tur älskade den filmen! För den tilldelades han Stora Journalistpriset år 2000. Den här dokumentären kan ses i hela världen. 

Och här kan man ta del av Astrid Ohlséns produktioner.

Söndag förmiddag ...(ja, jag vet att det är tisdag .., men det känns som söndag ,-)!

 Och detta är vad jag ämnar ägna mig åt, i alla fall delvis, idag. 

Vindstilla är det också, det är knappt att man tror sina ögon! 

Är fortfarande glad åt 200-meterslöparen Erik Erlandsson som kom fyra i VM igår, vilken sensation!Vilken kille! Blev så upprymd så jag hade svårt att somna .., lyssnade i stället - återigen - till reprisen av Naturmorgon (nu börjar jag få kläm på Vänerns fågelliv) och sov därefter ljuvligt gott!

EU-valprat i Nyhetsmorgon. Hemma i Malå blev V klart största partiet och det är så intressant att se hur olika det röstas i valkretsar som ligger bara några kilometer ifrån varandra. 

Kunde också konstatera att i vår egen valkrets, Långasand - Ugglarp, röstade 65% av de röstberättigade.

Ännu ett Britta-Holmlund-alster ...

 

Så här ser den ut och fångades av den äldsta under rundan med hundarna.

Tack Maria!

Dagens fönster ...

Om man är hamnvakt eller hamnvärd eller helt enkelt bara medlem i Skallkrokens båtsällskap, då har man tillgång till "klubbstugan" och där kan man, om man så önskar, slå sig ned i en av tre skinnfåtöljer och få den här utsikten. 

Jag tycker att den är helt ljuvlig!

Där inne finns tv, möjlighet att köpa något gott till kaffet .,. där finns böcker att låna, fullt utrustat kök, diskmaskin, rejäla sittgrupper och där samlas t.ex de som tillhör Måndagsgänet, ett sällskap pensionärer som ideellt utför alla möjliga jobb inom föreningen. 

Fin hemsida har föreningen också, tycker jag. Och en vilsam 5-minutersfilm från hamnen, skapade herr Hartmann från Tyskland.

Dagens hemifrånbild ...

Hon är ute på hundpromenad .., går längs Kärleksstigen och plötsligt säger hon: "Vänta mamma, jag ska bara ta en bild!" och det är den här. 

Tänk, att detta hade vi nedanför vårt hus. Detta växte man upp med. 

Fiskyngel som simmade i det grunda vattnet, sälg i mängder, aspar i slänten och Kung Karls Spira i buskarna nära vattnet. 

Sälgens hängen. Häggen i backen nedanför gungan 

Dom virkade figurerna på lyktstolpen är gjorda av Britta Holmlund, en gång föreståndare på apoteket i Malå. Pratade skånska. Bara det .., så ovanligt. Gift med Fred, som är borta sedan länge. 

 

 

 

Här är Fred och Britta på den tiden det begav sig, då, när de båda arbetade tillsammans. Jag minns hur ovanligt jag tyckte att det var, detta att hon var chef över sin make. Det var då det. Om nio år kan denna härliga Britta ha 100-årskalas. 

Bilden är från Malåsidan och fotografen är tydligen okänd.

Dagens fönster ...

... fångades i köpcentret "Hallarna" utanför Halmstad. 

Något skoinköp blev det inte, däremot en prinsesstårta.

Det är takfönstren som speglar sig i det - enligt mitt sätt att se det - vackra golvet.

Efteråt ... 

 

Dagen efter EU-valet sitter vi som vanligt och äter frukost framför tv:n. Idag SVT och inslag med suveräne Fouad Youcefi som kallats hem från korrespondentjobbet i USA och är snabbare än all teknik ..,  och pv säger ...."jaa du .., där hade det blivit många fel om jag skulle gjort detta!"

Mona Sahlin och Carl Bildt är inbjudna och recenserar valet. De känns som gamla (trivsamma) bekanta som är på besök .., och Mona har ljusrosa läppstift, ännu ljusare än mitt, men hon tycker väl om det förstås, på samma sätt som jag håller mig till mitt.

Ja, bara att gratulera V som gjort ett bra val och detta säkerligen tack vare Jonas Sjöstedt som varit så rak och tydlig i alla debatter; bättre än alla andra, tycker jag. Pv är nöjd .., håller sig som alltid till Miljöpartiet och jag stod länge och velade ., hade för första gången tänkt ge dem min röst, men så blev det inte. Det kan också bero på att jag då känt mig som en som inte har en egen åsikt och röstar som min sambo. Och ja, det är ett fånigt resonemang. 

Min äldsta syster röstar som vår pappa gjorde och skulle nog aldrig ändra sig, vad som än hände.

Annat ..? Lyssnade nu på morgonen till P1 och där var en kort intervju med utrikesminister Tobias Billström. Tänk .., vad erfarenhet gör! Jag minns hur osäker han tycktes i början och nu var det som att lyssna till en helt annan människa. Inte stöddig, det det är inte så jag menar, men så mycket tryggare i sin roll. Fascinerande hur människor växer in i sina roller. Och nej, jag röstade inte på Moderaterna

Och i Frankrike är det kaos och Macron utlyser nyval.

Avslutar med älsklingsbilden av en älskad hund. Den togs förra sommaren och jag vaknade vid femtiden på morgonen och förvånades storligen över att Harry inte låg vid min sida, så där som han alltid gjorde. Det visade sig att han hade hoppat upp från akterruffen och låg på sittbänken vid ratten och sov så djupt och gott .., hörde mig inte ens. 

Det är länge sedan jag grät när jag tänkte på Harry, men nu får jag verkligen svälja och bilden blir dimmig. S o m  jag önskar att jag kunde stryka honom över huvudet!

Perfect Days ...

Två timmar och fyra minuter lång är den japanska filmen, den som blev Japans Oscarsbidrag och med samma namn som rubriken. Regisserad av tyske Wim Wenders och baserat på ett manus av denne Wenders, plus Takuma Takasaki. 

När klockan var halv sex började jag titta och nu tog jag paus. 

Detta är den i särklass mest annorlunda film jag tror mig ha tittat på. 

Tycker jag om den? Ja! Ja, verkligen .., så där som jag så ofta gör när det gäller japanska filmer och inte kan jag precisera vad det hela beror på? 

Jo, men där är någon slags sakta lunk .., mycket vardag .., och huvudrollsinnehavaren - Kōji Hashimoto - t.v. här på bilden, arbetar i filmen som städare på några av Tokyos offentliga toaletter och uppvisar en yrkesstolthet som är makalös. Å, så jag tycker om honom!

Men filmen har såå många lager och allt eftersom är det som att öppna ett paket som innehåller ännu fler paket .., eller kanske som dom här ryska dockorna, ni vet? 

Bild från filmen , tagen med min mobil mot min laptop. Så kan alltså en offentlig toalett se ut i Tokyo.Bilden hitttade jag på nätet och det var någon arkitekt som skrev att "Varför arkitekter borde åka till Japan ...?" Ungefär så.

Såg jag den på bio? Nej, hemma i soffan Ektorp. Hyrde den hos TriatPlay.se för 49:-. Om det är som förut, har man 48 timmar på sig att se den film man betalat för. 

Ger inget betyg, då jag inte sett den klart.

Uppdatering: Jag ger den full pott. En 5:a. 

Helgdag ...

Och kan man tänka sig, regn och rusk även idag. Vi tar bilen och kör till Ugglarp för att rösta i EU-valet (som om nu någon inte skulle veta vilket val det handlar om ...?). 

Fem kilometer, knappt. 

Det är mest äldre i lokalen, män och kvinnor i vår ålder och äldre. Vid halv tio är det ett tjugofemtal som har röstat, säger kvinnan som står i foajén och säger "en i taget!" 

Sedan jag läste hos Gunnel i Luleå, hon som hade koll på hur många äldre än henne det finns i hennes och makens valdistrikt, så ville jag gärna kolla upp den saken själv.  Ja, tyckte helt enkelt det var intressant. 

Nu vet jag också hur det ligger till. I Ugglarp-Långasands valdistrikt finns 277 personer äldre än undertecknad. För pv var det 309 personer äldre än honom. Tack Gunnel! Nu vet vi det. 

Vi röstar som alltid på olika partier och för första gången i mitt liv x:ar jag en av de som står på valsedeln. 

Kör hem via en mindre väg i Ugglarp, den går nästan rakt ner mot havet och om man vill se vackra trädgårdar, då kan man ta den svängen. 

Oj, så fint där är på tomterna och i en stor hage ligger ett sällskap får och vi stannar bilen och hälsar och småpratar och får är väl inte lika nyfikna som kor .., bryr sig inte i att komma fram, men tittar länge på dom där figurerna i bilen. 

Vi pratar om pv:s ungdomskompis M som flera gånger seglat med pv - bland annat i Dalslands kanal - och som dagen innan studentjubiléet drabbades av en stroke. 

Han och hustrun har en sommarstuga vid Grimsholmen, kanske en mil från Ugglarp och det var där jag första gången såg hur en ekorrmatare fungerar. (Den kom sedemera att kallas för rått-matare ...). 

 

 

 

 

 

 

 

Väl hemkomna tittar jag till rabatten som nu snart helt övertagits av ormbunkar. Nå, jag rycker upp dem - och framför allt alla små skott - vilka dyker upp lika snabbt igen.

Den blå blomman heter "Tremastarblomma" och är så vacker. Undrar om jag inte fått dem av grannen Birgitta?

Vilken ljuvlig blå färg!! 

Och ja, jag älskar blått.

  Dagens fönster ...

Ännu ett fönster fanns i den portugisiska håven och här är det en kvinna som tittar ut genom fönstret. Kvinnan har en disktrasa i sin hand. Eller i alla fall en trasa. Kanske blev hon trött och ville få luft? Vad tänkte hon på? Hon verkar ha tjockt hår, ungefär som mitt. Och ett armbandsur på vänster hand har hon. Själv har jag i vuxen ålder aldrig haft någon klocka på handleden. Inte pv heller. 

I fönstret längst uppe till höger skymtar en liten bit av en flagga. Kan det vara Brasiliens? En sådan hängde ibland hos min ovanpågranne Erik Timeroth, han som under många, många år levde och arbetade i Brasilien och när det var VM i fotboll, då hängde ofta den brasilianska flaggan ovanför mitt vardagsrumsfönster.  

Den som fångade fönstret, det anar ni nog vem det var. Tack annannan!

Lördagkväll ...

Råkar klicka bort ett redan publicerat inlägg, ja, ja, min dator har blivit halvkrasslig (vi övriga är helkrassliga ...) och plötsligt kan jag inte förändra storleken på bilderna om jag skriver i google.chrome, utan får då byta till en annan webbläsare och får på så sätta skutta mellan de båda och då blir det som det blir. Och plötsligt kan jag inte heller t.ex. rödmarkera en länk, däremot så här i texten. 

Sånt kan vara irriterande. 

Den här dagen har mest bestått av skyfall och ännu mera skyfall. Lägg därtill friska vindar, så förstår ni. En enda gång har jag varit utomhus och det var när jag fyllde på solrosfrön till fåglar och ekorrar. Pv har haft sitt värdskap i hamnen (det näst sista), vi har gemensamt kämpat med såväl gårdagens som dagens korsord i DN och vi har tittat på friidrotts-VM och vi har sett Zlatan avtackas, ja, för alla år i landslaget och detta på en fullsatt Friends arena i Stockholm. (Vissa av hans mål kan jag ännu minnas och får gåshud när jag tänker på dem.)

Nåväl. I inlägget som hux flux försvann, berättade jag om ett slags minnesord över en man i Bohuslän - hans namn var Axel Bryngelsson - och den som skrev om denne man, det var hans brorson Ola och det hela publicerades här på bloggen för exakt tio år sedan, men jag läste det i Göteborgsposten. 

Såna minnesord är det finaste jag vet. Det blir som skimrande små pärlor .., som ett radband nästan och bokstäverna framkallar en bild av någon som jag aldrig har träffat, men ändå - genom texten - lär känna. I alla fall lite.

Underbart är det! 

Om någon vill läsa fortsättningen på brorsonens text om sin farbror, kan man då klicka på den här länken. Där  renskrev jag det hela.

Ytterst, ytterst sevärt .... 

... var gårdagens program "Dagen D" i SVT 2.

Att höra röster från de som var med - från olika sidor - från amerikanska, tyska, brittiska soldater, ja, så alldeles oerhört intressant och skrämmande var det. 

Här en länk om nu någon .....

Och så något annat: nu måste någon synnerligen kreativ människa hos SVT ha fått anställning .., så många påhittiga illustrationer som vi bjuds på numera. Det märks mest i nyhetsinslagen.

Om röster, dagens quiz och dagens väder ....

Ligger i sängen och lyssnar till P1-morgon. Värd är Elias Wahlberg och jag tänker att den mannen har så otroligt behaglig röst. Han låter lugn och sansad. 

Googlar hans namn och upptäcker att han är uppvuxen utanför Skellefteå och att han dessutom är betydligt yngre än jag föreställde mig, av rösten att döma. Då tänker jag .., sitter ens egen dialekt så djupt rotad inombords, att man (jag) per automatik upplever den som tryggare än andra dialekter? Ja, det är väl inte direkt otroligt. Men dessutom var det ingen utpräglad västerbottniska som denne Elias talade.

Dagens DN-quiz gick någorlunda. Åtta av tio rätt. Så fort man ska välja mellan olika procenttal eller årtal, är det kört för egen del. 

Vädret? För närvarande mulet, men helt okej. Klockan 19.00 ska regnet komma.  

Och så inleds friidrotts-EM idag. Hurra!

Dagens fönster ...

... fångades i hamnföreningens lokal i Skallkroken, ja, det var i onsdagskväll. 

Pv är ju hamnvärd hela veckan, men hamnvakt var Christian (med i samma bom-gäng som pv) och han hade med sig familjens charmtroll Shiva. 

En lagotto, trodde jag, men det var det inte .., det här visade sig vara en fransk ras som egentligen ska ha betydligt längre päls, men det menade ägarna var för bökigt och jag tycker att hon var sååå fin så här!

Att Bengt och hans kompis var i färd med att förbereda mastning på Bengts båt, tyckte Shiva var himla intressant.

När man är morgonpigg  ...

... kan man förslagsvis lyssna till Vetenskapsradion Forskarliv och då få ta del av en människa som sprider sån glädje rakt genom etern, nämligen forskaren Francisko Vilaplana som vill göra matavfallet ätbart. Den mannen lät så ..., fylld av liv, så jag lyssnade av bara farten. Så här ser han ut. Foto: KTH. 

Och här finns en länk till programmet, om någon är intresserad. (Spelar oboe gör han också).

Dagens fönster ...

En liten fin hund som tittar ut genom ett fönster; en hund som påminner liite om en engelsk setter (i alla fall på nosen .., som nog är längre hos en riktig setter) och som fångades av den nyklippta madamen i Porto. (Ja, enligt egen utsago). 

Tack annannan! säger jag.

Lång väntan, men det blev ordnat ...

Ja, så här roligt var det när man påminde om Lille Plupp. Kom till folktandvården en timme i förväg och satt och läste Hallandspostens begravningsnotiser, där man kunde ta del av vad som spelats för musik under begravningsakten. Sååå intressant! 

Det var en hel del populär musik ., det var Laleh, Koppången, Magnus Uggla och andra artister/sånger som jag just nu inte kommer ihåg, men jag ska försöka hitta en gårdagens HP och följa upp det mer noggrant. I alla fall för mig själv. Sådant tycker jag är himla intressant. 

Tandläkaren - en rar kvinna som hela tiden nynnade på någon slags trudelutt och det kändes så tryggt - gapskrattade när hon såg min egna praktiska lösning på glugg-eländet. Vanligt tuggummi. Ja, jag höll munnen stängd när jag kom ihåg det, men glömde bort mig när andra patienter i väntrummet hejade (det gjorde alla!).

Det hjälpte ju inte utseendemässigt, men det kändes åtskilligt bättre .., inte så vasst och inte som om jag hade ett gruvschakt i munnen. 

Rar var även tandsköterskan. När det sprutade som mest vatten i ansiktet vid isättningen av den provisoriska plastlagningen, använde hon inte enbart sugen, utan höll för halva ansiktet med ett så lent papper. 

Någon krona var det inte tal om. Dels för att där är så ont om lediga tider för sådant som tar tid, men också för att jag på så sätt sparar in flera, flera tusen kronor. Ja, ja, nu gäller det att äta med andakt.

Så var det klart! Så glad jag blev! Av bara farten gick jag in i den Icabutik som ligger alldeles intill Folktvandvården .., den är såååå fin och jag köpte en härlig bukett färsk sparris och senare ikväll: en liter färska hallands-jordgubbar. 

Trettonhundra kronor gick tandkalaset på och det överlever jag, men roligt var det ju inte. 

Nu är det kväller. Det har slutat att regna och blåsa .., pv förpackar den ugnsplåt med lasagne som han gjorde idag (för att frysa in portionsvis), men den blev inte så god som vanligt .., vilket jag skyller på den oerhört grovrivna och smaklösa ost som han hade inhandlat och använt sig av. 

Har varit så trött idag. Somnade ute på altanen efter tandläkarbesöket .., kanske någon slags anspänning som släppte. Senare på eftermiddagen bjöd Eva och den halvlånge på underbart goda gravlaxbaguetter från Lyngalax ...det var när pv hade sitt fjärde pass som hamnvärd. På lördag återvänder herrskapet hemåt.

På familjechatten kom ikväll bilder på två av tre ätteläggar. Här den äldsta som visar hur arbetskläderna ser ut på Malå sjukstuga/hälsocentral-vad-ni-vill-kalla det. Inte ofta jag ser henne i klänning och absolut inte i träskor, men nu händer det. Pv kallar dem trätofflor.

Nu har alltså först min mamma arbetat på sjukstugan och därefter min äldsta syster som arbetade där en sommar (båda sjuksköterskor) och nu den äldsta.

Varje gång jag  pratar med henne, säger hon hur mycket hon trivs på mottagningen. Vilken enorm skillnad i jämförelse med CIVA på Karolinska. 

"Men här kan man ju prata med patienterna, det kunde man inte där .., dom flesta, för att inte säga nästan alla, låg ju i respirator!", säger hon.  

Och detta att kunna cykla till jobbet på fem ynka minuter, slippa köer på E4:an och ha nära till allt.

Och AP - Oxe och mellanbarn  - med hästen Tristan. Aldrig tycks hon så glad, som när hon är i stallet!

Och Tristan tycks supertrött .., kanske var det slutet av dagen och dags att vila i spiltan?

Nu ska jag lyssna till Aktuellt och Estlands premiärminister Kaija Kallas, en kvinna som jag storligen beundrar.

I morgon vårt lands nationaldag. Firar vi det på något särskilt sätt ...? Nej, egentligen inte. Men kanske borde pv få en Sverigebakelse, om nu en sådan finns ..:?

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren som är Bert i Luleå: 

"Har idag varit på studieresa med Norrbottens Senioruniversitet till Gunnarsbyn i Råneälvens dalgång. Besök i grosshandlarvillan som är i ursprungsskick så långt möjligt. Gardinuppsättningen är original från 1902."

Tack Bert! säger jag. 

Jättefina bilder därifrån finns att titta på här. Till Norrbotten hoppas jag verkligen få komma i höst.

 Onsdag ...

 

Tanken var att jag i söndagsmorse skulle ta tåget till Skåne, ansluta med sonen och så skulle vi hämta ved hos min syster i Västerstad. Pv befann sig då i Ljungby där han varit på studentfest och han i sin tur skulle ta regionbussen till Halmstad och så skulle jag komma hem på kvällen. 

Det var tanken det.

På morgonen ångrade jag mig, tog bilen till Bunkeflo och det är inte mer än sjutton mil, men kändes som hundrasjutton! På väg dit tänkte jag att ..., ja, men pv kan ju lifta med kompisen Tompe som också varit på samma studentjubileum och som bor i Limhamn.

"Då kan du ju åka hem med mig ikväll ..?" föreslog jag. 

Så blev det. Pv anslöt verkligen .., och vi åkte tillsammans till min syster, veden packades in i släpvagnen som mer var som ett "skåp" (mängder med ved!!) och på väg till Bunkeflo igen, säger sonen "men ni får så gärna sova över, det är bara trevligt!" Ringde friherrinnan och frågade om hon kunde tänka sig att ge Sigge mat - inga problem -  och så blev det övernattning i Skåne. 

På måndagmorgonen när vi var på väg att göra oss klara för avresa, sa sonen att .."men jag kanske skulle ta pojkarna och följa med .., jag har ju semester och M arbetar ..?"

Tänkte, när vi körde hemåt, att vi är åtminstone tämligen flexibla i den här familjen; planer kan snabbt ändras! 

Knappt hade vi klivit ur bilarna, så åkte pv och Anders till friherrinans väninna A-M och monterade en köks-ö åt henne. Det tog fyra timmar och under tiden var jag hemma med pojkarna. Jag kan säga ..., att tack och lov för Sommarskuggan på youtube!

Från 17- 19 var pv hamnvärd och vi var där .., femåringen försökte fånga krabbor, men det blåste för mycket. Tidigt sänggående på kvällen, även farmor var trött. 

Och gårdagen .., promenad ner till havet, hamburgare (nytt recept med dijonsenap i smeten) till lunch och hej och tack och ett fullkomligt eko av tystnad bredde ut sig i huset!

Bilden visar han som snart fyller 2 år och vet vad han vill. Allra mest ville han klappa Sigge på magen och det kan jag säga .., att det uppskattades  i n t e  av Sigge. Lite gråt blev det när Sigge protesterade med en eller flera vassa klor .., men så är det ju, man får ta det onda med det goda.

Det märks på pälsen att Sigge är en gammal katt.

Då blir pälsen så där lite raggig. 

"Sigge, Sigge, Sigge ..!" hördes mest hela tiden. 

Och den lille ekorren som sitter och knaprar på solrosfrön, blev också en favorit, men den rackaren ville ju aldrig sitta stilla när 2-åringen närmade sig, till dennes bedrövelse.

Och oj, vilken lycka att ha en sån underbart snäll storebror! Det var ju det jag själv önskade mig, men aldrig fick, i stället två betydligt äldre systrar - vilket ju också blev bra -, men ändå.

Igårkväll - då var det bara vi två igen - och jag gjorde pv sällskap till hamnen .., en stor segelbåt med hemmahamn i Skåne sökte skydd under stundande oväder och det gjorde även en helt underbar dutt-dutt-båt.., en gammaldags motorbåt, men för övrigt var det lugnt. 

Alla tio ställplatserna var upptagna, Sju från Tyskland, två från Belgien och en svensk husbil. 

Idag skyfall och rejäl blåst och jag lyckades bita sönder en framtand igår (skulle knipsa av en plastgrej, så urbota dumt av mig!). Egentligen en fyllning som tackade för sig. Akuttid efter lunch hos Folktandvården i Söndrum.

Har provisoriskt fixat det med A6-tuggummi. Det fungerar så jag länge jag inte tuggar på hårt bröd.