Insikt nr 215 ....
Under årens lopp har jag ofta raljerat lite över min australiensyrra, ja, jag har glatt påpekat att hon - i varje brev eller mail - väldigt noga berättar vad hon och maken har ätit till middag.
Så här. t.ex.
"Vi har precis ätit middag - ugnsbakad lax i dill/senapsmarinad med kokta grönsaker till. Jättegott! Och till efterrätt färsk mango, körsbär, samt naturligtvis vindruvor till Sophia (deras hund). Hon älskar vindruvor."
Eller så här:
"Här är det lördagkväll och vi har precis ätit din räkgryta med penne-pasta och sallad till och det var verkligen till allas belåtenhet!"
Igårkväll looog pensionatsvärden så här mycket och sa att det där minsann är ett släktdrag.
"Du gör precis likadant Elisabet .., du skriver nästan alltid i bloggen om vad vi har haft till middag ...", sade han.
Jaha, det kanske jag gör.
Och vid närmare eftertanke så har den informationen - för mig - alltid varit väsentlig.
I min dagbok från mellanstadietiden, den med grönt omslag, stod det ungefär så här: "Kär i Lars-Gunnar, köttbullar till lunch. Gott!"
Om man tänker efter är det väl lika bra att man fortsätter linan ut.
Således kan jag till intresseföreningen meddela att dagens middag kommer att bli ..., *ta-daaa*: denna.
14 kommentarer:
Jag kommer inte in på den länken. Och nu vill jag verkligen veta vad det blir til middag!!
Ååå, kålpudding som är så gott! Det får nog bli samma här senare i veckan.
Mat är viktigt. Min pappa läste ofta högt ur kokböcker och sa Hör ni inte vad gott det är?!
Det gjorde vi oftast inte.
Eva: det blir kålpudding .-)
Lena: så härligt skrivet .., jag sitter här och smajlar åt din pappa som inte fick det gehör han säkert önskade .-))
Oj, vad gott! En av mina favoriter. Helst med färsk vitkål och fläskfärs.
Kerstin: tyvärr hade jag bara nötfärs, så jag spädde ut den med grädde, modell fetare .-))
Det är något jag inte blir sugen på... Men jag skulle äta det om jag blev bjuden, men aldrig komma på tanken att göra själv.
Det är något med mig och färs...
Här blir det ärtsoppa till mig och bruna bönor till Micke.
Och förmodligen varsin semla till efterrätt, ja vi fick rester med oss hem igår...
LindaLotta: jo, jag tycker sååå mycket om kålpudding! Bruna Bönor däremot ..-((((
Ärtsoppa tillhör väl inte direkt höjdarna heller .-)
ÅH vad gott!! Det lagar jag aldrig till då M verkligen avskyr den maträtten.
Jag som har så svårt för svensk husmanskost (traumatiska barndomsupplevelser:-), undrar verkligen: hur mycket sånt lagas det i svenska hem idag? Och i vilka generationer? Står 35-åringarna efter jobbet och dagishämtning med sånt?
Kålpudding, ärtsoppa, bruna bönor, blodpudding. Överallt tycker jag man ramlar på det på bloggarna. Varvat med pizza och eleganta norrlandsmiddagar förstås. Räkgrytor inte att förglömma.
Här i Provence finns också motsvarigheten till husmanskost. Den är då så långt ifrån den berömda medelhavskosten man kan komma och lika stabbig och fet som det behövdes när folk kroppsjobbade som förr. Inälvor innehåller den dessutom, burr-äckligt är det.
Fast en stor skillnad är det. Här finns ingen fika-kultur. Så semlefrestelserna finns inte!
Jag hade det på förslag för någon helg sen, för jag är också en kålpuddingsälskare. Men inte resten av familjen.
Över huvud taget är jag svag för kål av alla de slag. Det är något speciellt med den smaken. Godast av alla kål-saker är kålrabbi.
Eva: nej, det är ju onekligen trevligare om motparten tycker om det man bjuder på .-)
Monet: I vanliga fall, när jag är i Ystad och arbetar och bor i min etta, blir det aldrig sån här mat. Men nu, med all tid i världen, är det bara r o l i gt. Och pv tycker om det man gör (ja, såklart ställer jag mig inte och bjuder honom på blodpudding, det tycker han inte om ... men det gör jag ...). Sen är det väl så att jag inte är någon vän av att stå länge vid spisen. All den tid som Bert i Luleå eller Christina eller kanske du också lägger ner för en middag ., nej, så långt sträcker sig inte mitt intresse. Men gissa, om jag tycker om att ÄTA all sån mat .-)
Ingela: här är en till som tycker om kål! Det händer ibland när jag är ensam till lunch, att jag fräser upp vitkålklyftor i olivolja och så kryddar jag lite bara .., jag tycker att det är underbart gott! Och vitkålssallad ..., känns så nyttigt!
Mat är viktigt :) Jag har ett middagstips idag på min blogg. Kålpudding har jag aldrig lagat. Är det svårt?
Anna J: svårt? Världens enklaste! Kolla länken.
det är bara bra tycker jag när man kan höra/läsa/se andras mat, för då kan man bli inspirerad!
det är en sån oerhörd skillnad på humör om man fått en bra idé till kvällsmat eller om man står rådlös i mataffären och det kurrar i magen.
jag som är vegan har flera gånger inspirerats av kötträtter och bara bytt ut nån ingrediens.
Skicka en kommentar