söndag 12 december 2010

Dag 28 .... nånting som man saknar.



snön som kom

och tackade för sig

till exempel

och så allt som är så självklart

- människor som inte längre finns kvar -



och släppträskbrödet och kaffet där på bryggan

i mjällomslandet

den där kvällen

tystnaden

som var total

och vattnet iskallt



juli månad

känslan av frihet

två av tre barn vid matbordet

och pElle som blir ompysslad

i garaget stod mitt flyttlass

nästa dag

- det var en tisdag -

började vår semester

3 kommentarer:

Anonym sa...

Så jäkla fint att jag ryser!

Christina sa...

Vad är ett släppträskbröd för något?

Elisabet. sa...

Jenny: oj .., jag vet inte vad jag ska säga.

Christina: jo, det ska jag berätta för dig. Släppträskbröd är ett tunnbröd vars like icke finns på jordens yta. Det är ett tunnbröd, men så mycket mera än så .., det är ett tunnbröd som INTE ALLS är som Gene-sorten som smular och har sig, utan det här är aningen seeeeegare .., man kan vika det dubbelt utan att det smular sig.

Släppträskbrödet fanns i min barndom och finns ännu, men har väl bytt namn. Det bakades och kanske bakas ännu, av familjen Stenberg i just Släppträsk, eller "släppen", som vi säger hemma.

Trots att många butiker gull-ber att familjen ska bygga ut och producera mera bröd, vägrar familjen. Det är slagsmål i affären när det är leverans och jag har nu fått löfte av Gerd i Norsjö (fem mil från Malå), så hon har tingat ett paket till mig.

Godare bröd till julskinka, det finns inte.

Nu vet du, Christina.