Manér på ett eller annat sätt ...
Annas mamma skriver om det här att överklassmän ofta kallas nånting helt annat än sitt riktiga namn.
Ja, ni kan själva läsa här.
Och i lilla affären där jag arbetar, där kommer nu semestrande storstadsmänniskor in i frottébadrock och tofflor och handlar.
Om Kalle eller Gustav som arbetat som jordbrukare gör detsamma?
Svar: nej.
Har jag någonsin i hela mitt liv sett en gruv, - eller skogsarbetare i Malå promenera in på Dungers konditori iklädd morgonrock och tofflor?
Svar: nej.
Är detta något att irritera sig på
Att haka upp sig på`
Är inte detta ett i-landsproblem, precis som att jag irriterar mig på människor som i affärer står och smygläser tidningar från första till sista sidan och sedan nonchalant ställer tillbaka tidningen, men andra får betala för samma vara?
Är det nånting att bry sig i?
Förlorar j a g på det?
Nej.
Varför blir jag då putt på smygläsarmänniskor?
Jo, för att jag tycker att dom är snikna och det är det värsta jag vet.
Men badrocksmänniskorna, då?
Det är ju en bagatell, egentligen.
Who cares?
Ja, jag borde gå i nån slags terapi, tänker jag.
9 kommentarer:
Det att gå klädd så i affären tycker jag verkligen är konstigt på alla sätt. Det ska säkert visa att de är för mer än andra, lösa och lediga, vi har egna regler bara för oss och här sitter ni och slavar era stackare, ungefär så tror jag de tänker. Jag grundar det på att en "dam" på fullt allvar trodde att eftersom de var rika och hade "rätt" namn var de intelligentare än andra människor och därför skulle ha det bättre, ja hon var så korkad så jag kunde bara skratta.
Monica: när pv seglade lade han till i Båstad och jag kom dit och hälsade på. I lilla bageriet kom en strid ström av fint folk som förmodligen hade sommarhus i stan och alla hade de frottébadrockar (randiga) och tofflor och så köpte dom frukostbröd.
Dessutom blockerade dom bryggan, det skulle nakenbadas och då fick båstadborna vackert vänta på sin tur. Jag kan smälla av när jag hör sånt där larv!
Skulle aldrig komma på tanken att kliva in i en butik i badrock, oavsett var i världen semesterorten finns och oavsett hur nära vattnet butiken ligger.
Jag tror de ohyfsade personerna är totalt omedvetna, de betraktar väl affären som en förlängning av stranden. Men så fort det finns väggar och en dörr, får man vackert dra på sig shortsen och tröjan eller klänningen! Även barbröstade herrar i butiker stör mig. Jag är inte intresserad av närkontakt med deras deodorantmärke och kroppsbehåring.
Nämen.
Fast bor man strandnära är det okej att gå hemifrån till stranden och bada iförd badrock, tycker jag, som drömmer om att en gång bo så att jag kan göra just det. Det gör man i Nybrostrand där jag brukade bada om mornarna under de tio åren vi hade mormors och morfars hus i Tomelilla. Fast jag fick ju köra dit förstås.
Men i Nybrostrand har man badkläder under badrocken.
annannan: men att gå till stranden i badrock, det gör många här där vi bor .., det är ju logiskt. Jag menar det här att gå in i affärer i badrock och tofflor .. och det är BARA sommargästerna som gör detta!
(Ja, hur vet jag då det? Det vet jag förstås inte ,-) Men inga av dom vanliga stamkunderna kommer iaf in i badrock .. haha).
Personalen skulle kunna ha ny klädkod och sitta i badrock med bikinin och badbyxorna på plats imorgon kanske? Så ni lätt kan ta ett dopp på kafferasten och sen hoppa in bakom kassan igen:-). Undrar om ni möts av stora ögon då, så kul det skulle vara, tycker jag i alla fall;-)
= Borgarklasens diskreta charm :-)
Äsch...låt dem hållas... de rika människorna ;-)
Jag skulle också vilja bo lite strandnära och lufsa runt i badrock...
Själv kan jag gå in på ICA i halvsvettiga kläder och skitiga gympaskor efter att ha varit utomhus och grejat en hel dag. Det ser kanske inte så trevligt ut det heller...
Klart man klär på sig när man går in i affären? Eller? Och man står inte och lusläser hela tidningen för att sedan helt sonika ställa tillbaka den!
Visst, det kanske är två bagateller, och dagens i-landsproblem, men sånt retar även mig! Så kanske vi ska gå i terapi tillsammans.
Jag har en del "issues" på hur folk beter sig på min arbetsplats, som en del anser sig vara rena bagateller.
Som barn som springer upp och ner för rampen som vi har istället för trappor vid ena ingången! Än värre är väl de föräldrar som liksom hejar på sina prinsar och prinsessor när de springer upp och ner, upp och ner...
Skicka en kommentar