fredag 23 november 2012

Inget Rutavdrag ..

.. .men billig hyra har jag ju och hela förmiddagen har ägnats åt att plocka undan.

Och underbara hjärtevärmaraffischen - inköpt på Ottenby Fågelstation på Öland - har äntligen funnit ett hem, ja, nu kan vi sitta och minnas dom där två ljuvliga dagarna i somras .., morgondoppet i havet och tystnaden kvällen innan.

Visst är det underligt här i livet att vissa saker följer med hur länge som helst?
Den här bilden tog jag någon gång på 80-talet, i slutet, tror jag .., vi tillbringade en helg på norra Jylland tillsammans med goda, danska vänner och i sällskapet fanns lilla Freja - det är hon som är på bilden -.

Precis hela helgen plockade hon de allra vackraste små buketter och jag tänkte - om och om igen - att hon måtte väl ändå bli florist!
Så go och rar den tösen var!
Den bilden har suttit på kylskåpsdörren i Malå och Bjäresjö och i min lilla etta i Ystad och nu finns den inom glas och ram på en hylla i ett gult hus på en kulle. 

Här är en annan bild som följt med.
Anders är kanske tre, fyra år och sitter på gräsmattan hemma i Malå och kalasar på späd rabarber som han doppar i lite strösocker.
Rabarberbladet får agera tallrik.

Och medan jag dammsugit, slängt i tvättmaskinen, putsat fönster .., diskat och tänt eld i kaminen, har harry sprungit av och an. Å, så orolig han blir när tillvaron förändras lite. Nya hyllorna bakom min rygg - dom som pv fixat till och målat och satt upp - vad är nu detta ..., tänker harry och står vid hyllan och noooosar lite förvånat.

Och varför har matte så bråttom?

Kan det möjligen vara så att det är främmande på gång?

Svar: ja, det kan det.

3 kommentarer:

Monet sa...

Åh så fint det blir. Jag avundas dig som orkar ta hand om gamla, älskade bilder och rama in dem så fint. Är det IKEA-ramar du köpt på dig eller var kommer de ifrån?

Jag förstår Harry. Alla hundar bli ju oroliga när det händer minsta sak utanför rutinerna. Idag har vi varit ett par mil bort på vårt trevliga boksällskap.

Jag tänker varje gång jag tar in Dessi i bilen och hon snällt hoppar ner i sin korg framför mina fötter: hur ska hon veta om vi bara ska köra 35minuter eller 350 mil till Sverige? Hon är bara lycklig över att få följa med!

Roligt att tvålen blev så uppskattad av Anne i Mantorp. Där min kusin driver ett företag som tillverkar bilklädslar!

Elisabet. sa...

Monet: ja, det är olika Ikea-ramar .., nästan alltid därifrån, då dom är relativt billiga.
Fast jag skulle gärna vilja bryta av med nån riktigt gammal sak (ram).

I morgon åker tvålen iväg till Mantorp och tack snälla igen!

mossfolk sa...

Ja men sådär är Cosmos med. Han vet precis om vi ska åka någonstans eller väntar besök. Även om jag tycker att jag inte är det minsta stressad.
Och Chipperkatten kräks varje gång vi flyttat på en möbel, gjort om något eller ändrat rutiner. På onsdag ska vi till veterinären för provtagning. Då visar det sig kanske om hon bara är känslig eller om det finns något vi kan göra.

Rabarberstjälken väckte minnen från egen barndom :)