Storfrämmande ...

Och så kommer Kent på besök.

Kent som gjorde Emil och hans mormor, som är jag, sällskap till Samos, då, för två år sedan.

Egentligen är han född i Kristianstad, men har bott i Växjö i tjugofem år.

Vattuman.

Storebror.

Vänsterhanden skymtar där kring Pelle som genast lägger sig nära honom .., ja, jag är helt förvissad om att Pelle tycker mer om män än om damer.

"Men vad säger PV om att du har nattligt besök ...?" frågar arbetskamraten.

"Han säger nog ingenting, för han sover själv över hos sin bästa kompis Lotta nån gång per vecka, så det är lugnt", svarar jag.

Och nu är det Melodifestival.

Ikväll är fröken programledare riktigt bra, tycker jag.

Pelle väntar på kokt fisk ...

Då ligger han som en kung uppe på lilla loppisbordet och bara väntar och väntar.

Inte det minsta upplagd för skämt är han.

Vid röda pilen .., skymtar en "åååå-så-härligt-det-var-den-dagen-bild", tagen av den här madamen.

Tre dagar kvar ...

Kefalonia med Emma Elisabet.


.... sen har jag semester och blir ledig i åtta hela dagar!

Det är ju inte klokt så underbart det ska bli!

På torsdag seglar jag iväg med flyget till Bromma och dottern har ordnat med tågbiljett hem igen på måndag, ankomst Ystad vid fem .., och om jag orkar .., tar jag Pelle i buren och hoppar på tåget norrut en timme senare, till pensionatsvärden .., och blir där till onsdagkväll.

Jag planerar och l ä n g t a r.

Längtar till att få krama Emma och Emil och att få se yngsta dotterns nya lägenhet och till vårsalongen på Liljevalchs och att Göra Nånting Annat.

Det är väl mest det.

Det behöver inte vara nånting märkvärdigt .., bara detta att byta ut vardagen en stund.

Och på jobbet upptäckte jag en gul post-it-lapp med ett "Ok" från chefen.

Jag hade bett om ledigt fredagen den 22:a maj och det var okej.

Härligt!


På söndag kommer sonen hem; han den ende .., den så älskade!
Det längtar jag också till.

Och till dig som just nu sitter och tänker att ..., "ja, inte lever hon särskilt mycket i nuet inte!" så vill jag bara säga att ..."jepp,du har helt rätt!"

Å andra sidan har jag himla trevligt med all denna längtan.

Dagens fynd ....

Lördagsfönstret ...

... får, tills jag kommer hem från jobbet idag, bli detta.

Repris, jo, jag vet.

Fönstret finns i en toalett i det lilla Storm P - museet i Köpenhamn.

Här nedan ett exempel på tecknarens finurlighet.



– Emil, du pratade i sömnen i natt!
– Oj då, då får du ursäkta att jag avbröt dig!

"Bara en enda gång till Eliza ...!"

Kvällen innan mamma dör.
Hennes hand i min.
Vilken tur att jag har med mig kameran!


När klockan är tjugo minuter i två natten mot idag, vaknar jag och har våldsam hicka.

Det är en sån där hicka som gör ont och den vill liksom inte upphöra.

Då, plötsligt, åker jag baklänges i tiden.

Jag är sex, sju år och står i köket hemma i Malå .., och vid diskbänken står mamma.

Hon har på sig sitt förkläde som knäpps bakom halsen och nu hör hon att jag hickar .., - det gör jag ofta som lillflicka - och mamma slutar plötligt att diska .., hon vänder sig om mot mig och lyfter högerhanden .., viftar lite med pekfingret.

"Eliza ...! Eliza! Hicka EN ENDA GÅNG TILL ., bara en enda gång till .., ja, hicka nu ...! En enda gång till, så ska du få en krona .., titta på mig nu ..., nåå ... hicka nu ...!" säger hon och tittar på mig allvarlig blick.

Och jag tittar på henne och försöker verkligen att hicka, men inte!

Den har försvunnit!

Och nu är jag femtiofem år och ligger i min säng och hör och ser min mamma och hon viftar med fingret och säger att "Eliza .., hicka bara en enda gång till!" och jag försöker och försöker ... och tänk .., det fungerar den här gången också!

Hickan försvinner!

Och mamma ler emot mig och jag tänker att det är omöjligt, hon är ju död, men hon står där och ler så varmt och så plötsigt bara .., är hon borta!

Och jag sätter mig upp i sängen och tittar mig omkring ., det är som om mamma har varit i rummet .., som om hon har varit alldeles, alldeles nära!

Det är som om hon har stått intill sängen!

När jag drar täcket om mig en stund senare .., upptäcker jag att kinden är våt av tårar.

Vilket möte det blev!

Mot sängen bakåt marsch!

Pelle hälsar nog till bloggvännernas alla kattmadamer.

Om man ska stiga upp klockan 6.00 på lördagmorgon .., då kanske man borde gå och lägga sig när klockan närmar sig 22.30 på fredagkväll ...?

Tror jag.

Och så kan jag berätta att den blivande vasaloppsåkaren idag har åkt endast 10 km längdskidåkning, men det beror på att en i sällskapet insjuknat och så blev det lite krumelurigt.

Kl. 22.51.

Men nu råkar jag upptäcka en av mina favoritskådisar i SVT 1 .. nämligen den här mannen.

Ska man verkligen gå i säng då ...?

Robert DeNiro ... eller Trummisbrorsan ..

Pensionatvärden är nummer 2 av 3 bröder.

Hans lillebror är en av de absolut roligaste människor jag någonsin har träffat .., han är musiker på heltid .., spelar trummor och har sig.

I somras när jag träffade honom och hans rara sambo Ines, då sa han mer som på skoj att .."ja, jag lär vara en blandning av Peps Persson och Robert DeNiro" och jag gapskrattade, men sen .., efter en stund .., tänkte jag att .., ja, faktiskt.

Och idag hade jag ett mail från trummisens dotter Joanna, hon som bor i Dublin.

Ett brev med några bilder, där hon verkligen visar att det nog stämmer lite det där med likheten, även om hennes pappa är mycket smalare i ansiktet numera och då ännu mera lik herr Skådisen.

Så här skriver hon:

"Hej!

Visst är likheten slående??

Ville mest hjälpa pappa på traven och visa att han faktiskt har en poäng. Han har ju så mycket annat att tänka på med huset och allt att han inte riktigt har tid med att vara lik Robert DeNiro.

Eller bevisa likheten kanske jag ska säga.

Här är det kallare idag, fast det har varit runt 10-13 under dagen hela veckan! Fantastiskt.

Nästa gång jag kommer hem är 9 april, onsdag kväll, till måndag kväll (13 april).


Vi ses snart!!

Massa kärlek,

/J"

Halleluja-moment ....!


Det absolut godaste jag vet i matväg, det är stekt lever i bitar .., och så lite hackad lök som fräst med i pannan .., och massor med grädde i detta .., och så får det puttra nån halvtimme eller mera på spisen.

Kokt potatis och lingonsylt till.

Mera behövs inte.

Äter man detta en fredagkväll, finns uppenbar risk för svimningsläge.

(Som nummer två på godaste-listan kommer pensionatvärdens stekta "tåsk").

"Du har plats 85 i kön ......"

Bilden kommer från Vilhelmina kommuns fotoarkiv.
Med lite god vilja .., kan den kanske beskriva nån slags trångboddhet.

Om man är väldigt känslig och tycker att att alla som skriver ska använda punkt, komma och versaler .., och om man anser att man borde hålla inne med vad man tycker och tänker, ja, att man måste tänka sig för och inte skriva när känslorna svallar som mest .., om man tycker allt det, då ska man inte läsa vad Hannes har skrivit.

Hannes är son till pensionatvärdens musikant-lillebror.

Jag tycker, helt ärligt, att han skriver så det går rakt in under skinnet på mig.

Det var det ärligaste jag har läst på en blogg på evigheter.

Det var känslorna på bordet.

Rakt av.

På agendan.

På Spåret.

Skavlan.

Lika med superduperhärlig fredagkväll!

Rosa ranunkel i fikarummet ...

Och snart har vi ätit upp tårtan som Emelie har bjudit på och vi som har lunch samtidigt pratar om Antikrundan ("igår var det inget vidare ...", säger Hanna E ...) och om engelsk fotboll (Håkansson) ...., bröstförstoring .., fest i Kristianstad (Rickard och hans kompisar ..) ..., besök av svåger och svägerska och sällskapsspel (Lasse .., som berättar om ett spel som heter Hund och Katt...) .., och det pratas också om Vasalopp och helgjobb (bloggmadamen).

En helt vanlig lunch i fikarummet.

Efteråt diskar jag.

Upphittat ...

Ystad, fredagmorgon vid sjutiden ...

Då ser det ut så här utanför min port.

Ovant .., är ordet.



När jag korsar Fridhemsgatan - Regementsgatan och vänder blicken söderut, mot havet, upptäcker jag att ljuset är så där härligt mjukt blått som det är hemma.

Ett ljus som är som ..,. nån slags själslig fetvadd.

Två fredagsfönster från Sydafrika ...

"Hej Elisabet!

Så här i vintertid när det snöat hela dagen i Solastaden så kommer det två fönster till Dig i Ystad.

Dels ett fönster med GRÖNSKA och sen ett fönster med härliga blomkrukor fotade en dag när regnet strilade ner under min Sydafrikaresa.

En dag med många mil i bussen och med ett lunchstopp hemma hos ett par som öppnat matställe i trädgården.



När de andra drack kaffe så smet jag ut och fotade. ( .... svepte min kaffekopp först )

Jag tror att regndropparna syns om Ni klickar på bilden.

Psst... Å självklart är det här lite smygreklam för min egen blogg om Ni vill läsa mer om resan.... ;-)) ;-))

Snökram från Turtlan."

Rättelse ...

Bloggmadamen i älsklingshalsduken.
Det är vinter i Skåne just nu.

Hela dagen faller snön över Ystad.

Det är som ett julkort.

Och det blir tyst och lugnt utanför mina fönster.

Inga mopeder som rusar fram och tillbaka .., inga bilar som tutar.

Alldeles tyst är det.

Efter jobbet får jag skjuts hem av Maria och Pelle möter mig i dörren och jaaaamar och vill ha kokt fisk och det på stubinen!

När det tar tid .., det tar ju faktiskt lite tid att koka fisken .., blir han irriterad och slänger ut en klo mot min fot när jag passerar.

"Fy på dig! Att du inte skäms!" säger jag upprört och hör att jag låter precis som min pappa gjorde när någon av stövarna hade varit på rymmen.

Nästan hela kvällen ligger jag på soffan och tittar på Antikrundan och sedan Plus med Sverker och det är sms-pling och telefonsamtal.

Sist av alla ringer skidåkaren.

Det bästa med den mannen, det är att han nästan alltid är glad.

Och han säger att apropå dom där tio orden och tre punkterna, så var dom minsann inte alls skrivna under påverkan av vare sig rött eller vitt vin, möjligen, men bara möjligen, av ett halvt glas öl och jag tänker att jag längtar efter honom.

Sen blir det godnatt.

Det här är ett oromantiskt par som bara säger .. "ja, men hejdå .., sov gott!"

Och jag har nedräkning.

Fem arbetsdagar kvar.

Sportnytts kvällssändning.

Så här lyder ett mail som alldeles nyss har anlänt till Ystad.

"Avventer dagens rapport fra treningsleiren i Sälen.

Bente
Ordföande i fan-klubben."


Då kan jag berätta följande, efter att nyss ha samtalat med den blivande vasaloppsåkaren.

* Antal kilometer idag: 21.

Pensionatsvärden säger att han hade kunnat åka längre, men nu känner han sig så vältränad, så ... nja, det fick räcka.

Dagen till ära förlades träningen i Tandådalen. '

Och så vill pv meddela att den första dagen åkte han faktiskt 39 km.

Det är viktigt.

Jag hade nog skrivit 31 eller nåt sånt.

Trettionio, ska det vara.

Och sportnytts reporter tackar för ikväll.


Bente säger:

Takk for info

Viktig og holde seg oppdatert

Ordförande i fan-klubben

Turtlegirl säger ....

Jag såg på ett program om Sven Plex Pettersson nyss, gjort av goa´ Jens Lind.

Vi kanske ska tipsa honom eller de båda om PV:s träninsgläger i fjällvärlden inför Vasaloppet....?

PS: Var längs spåret ska jag bevaka?

Har någon i fan klubben lagt upp en placeringsordning inför den stora söndagen?

Hej Svejs :-)

Eva på Frösön sa...

Vi borde ju ha en fanclubbuss där i Dalarna. Åka omkring med megafon och heja: PV,PV,PV.....och hemgjord blåbärssoppa med extra energitillskott i.

Och massage efteråt. och....Det får bli nästa år.

Tänk på att ta med Djungelolja ...!

Det är Fridass matte som nu får sitta i skuggan.

Väninnan från Halmstad har gjort sitt livs resa och är nu i Thailand på semester.

Som hon har längtat efter detta!

Tänk er själva.

Turkosfärgat hav .., ljumma vindar.

Solen.

Men så händer det sig att väninnan blir rejält biten av ohyra, tvingas uppsöka läkare .., får medicin och sträng ordination.

"Så här är det madame .., inga bad i turkosfärgat hav. Inget solande! Ajabaja!" säger doktorn.

Det är väl sånt man kan kalla otur.

Ojdå, kära nån!

På morgonen pratar jag med väninnan som snart ska fylla fyrtio.

Hon har varit på besök hos gynekologen.

"Men ååå, vilka ungdomliga och fina slemhinnor du har!" utbrister herr Gynekologen, då när han undersöker henne som bäst.

Jaså?

Jaha, ja.

Så kan man också se på saken.

Men väninnan låter väldigt lycklig.

Tio ord och tre punkter.

Bilden tog bloggmadamen på stranden i Råå.
Det var ett tag sedan nu.


Igårkväll klockan 22.26, plingade det till i min mobil.

Just då satt jag vid datorn och surfade runt lite .., men så klickade jag på "Inkomna" och läste det lilla meddelandet.

Det var inte långt.

Tio ord bara.

Tre punkter.

Inget mera.

När jag två timmar senare kröp ner under täcket och puttade undan Pelle lite .., så tittade jag på meddelandet en sista gång.

Jag tänkte, smajlande för mig själv, att det nog var skrivet under påverkan av ett eller flera glas rött vin.

Men ändå.

Och så lade jag ifrån mig den lilla mobilen.

Alldeles mörkt var det i rummet.

Och tyst.

Om en pappa och hans son ..., och om kärlek.

Hos hemifrån-Ingela läser jag om något som griper tag så man blir alldeles MATT.

Det blev Ingela också.

Och nu norpar jag länken rakt av .., för det här måste ni bara se!

Tack du underbara Ingela som tipsade!

En dag frågar en son sin far: ”Pappa, springer du en maraton med mig?” Pappan svarar: ”Ja” och de springer sin första maraton tillsammans.
En annan dag frågar sonen sin far igen: ”Pappa, springer du en till maraton med mig?” och pappan svarar igen ”Ja, min son”.
En dag frågar sonen sin far: ”Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?” (4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning)
Och pappan svarar igen ”Ja”.

Torsdagsfönstret ...

Och nästa helg, när jag är hos barnbarnen uppe i Väsby, då ska Torun och hennes dotter leva loppan i min lilla lägenhet, tillsammans med Pelle.

Från fredag till söndag.

Åååå, vad jag tycker att det känns roligt!

(Texten blev pytteliten på bilden .., men Torun var fotograf och tog bilden i sec.hand-affärsfönstret, som för övrigt finns i närheten av Stora Södergatan i Lund. Om någon har problem med att läsa liten text, så vet ni kanske att man klickar på CTRL-tangenten och samtidigt på + tangenten .., då ökas texten på sidan. Minusknappen om du vill ha mindre text.)

Födelsedag igen ...

Och idag, torsdag, fyller Babsan år.

Hon som heter Barbro, bor i Uppsala, men kommer från Piteå.

Stort grattis från mig!

(Men jag hittar inte din blogg ...! Hoho! Länka gärna, Barbro!)

// För några år sedan hade här på sidan (eller på den förra bloggen ..) så himla roligt med att skriva ner våra favoritfilmer och så gjorde jag listor där respektive val visades.

Det var då födelsedagsbarnet, den rödhåriga Barbro, uttryckte sig så här, angående listorna.

"Det är för att uttrycka det lite kraftfullt: kul som fan!!!!
Men, snälla pinga så fort du skriven in en ny lista.Annika du har väl skrivit din favvislista hoppas jag, blir kul läsning med tanke på hur mycket du kan om film."

Och så här såg det ut efteråt .., när alla kommenterade de övrigas listor.

Sportnytt ...

Pensionatvärdens storebror .., i somras på pv:s altan.
Han, den liggande mannen, ska också åka Vasaloppet och har inte tränat just nåntning i vinter, förutom nu, i fjällen.
I fjol gick det sämre, då, i själva tävlingen.
Mer behöver vi ju inte säga.
"Men nu .., ja, han åkte 46 km första dagen ...", säger han som är lillebror.
Liiiite impad låter han allt.
I morgon åker dock pv:s storebror med familj hem till Småland igen.
Han som är storebror och oerhört engagerad och kunnig i allt som har med energibesparing att göra, ska nämligen intervjuas av den här tidningen.
Grattis Tommy! säger jag.

Och så meddelas från vanligen välunderrättat håll, att herr Pensionatsvärden även idag har tränat idogt i längdlöpningsspåret.

"Hur känns det?" frågar jag i bästa Sportspegelstil.

"Jotack, men jag är allt lite sliten .., det har blivit många mils skidåkning nu ... och idag åkte jag mest utför ..", säger herr Pensionatsvärden och låter lite trött.

Jag undrar om han tänker på kosten, den är ju viktigt, det vet vi alla.

"Njaaa .., det har blivit såväl semlor som våfflor idag ..", svarar han då.

Ajdå.

Och så tackar reportern för sig.



Ps. Den Liggande Mannens dotter Kajsa, brorsdotter till PV, ska även hon åka Vasaloppet.
Inte illa!

Det är henne ni ser på bilden .., där hon sitter och pratar med organisten Andrew från Notting Hill i London.

Och även Kajsa befinner sig på samma träningsläger som sin farbror och pappa. Ds.


// En sååå kärleksfull beskrivning av sin farbror, han den liggande mannen, har Joanna på Irland gjort. Den finns här, om någon vill möta en högst annorlunda människa.

Så är det.

Jag tycker om sättet hon uttrycker sig på.

Sånt man tänker på ...

Fenomenale Jesper Langberg som den minnesgoda såg i Matador.
Där spelade han Mads Skjaern bror (Christian eller nåt sånt ..?)

Man kan ju i sitt stilla sinne fundera över vad det är som gör att danska skådespelare låter så mycket mera trovärdiga i sina repliker, än svenska?

Ofta när jag ser på svenska serier, tycker jag, helt ärligt, att det låter som om skådespelaren står på Dramatens scen och arrrrtikulerar ut sina repliker.

Men tittar man på t.ex danska "Sommer" .,. då är det precis tvärtom.

Det är vad jag tycker.

(Men det finns undantag .. Mona Malm är ett sånt .., Allan Edwall var ett annat .., och så är det ju det här med hur manuset är skrivet förstås.)

Eriks vänstra hand ...

Tjopp, kommer en tjusig vänsterhand susande genom rymden!

Den tillhör Eric.

Han är Stenbock (och det är ju minsann inte det sämsta ...) och storebror.

'

Och så är han bloggare också.

Bästa film? frågar jag.

Amadeus .., eller ... Såsom i himmelen .., svarar han i ett förklarande mail.

Och titta, vilken ovanligt lång tumme han har!

Kvällskaffe ..

'

Om man inte börjar arbeta förrän klockan 11.00 dagen därpå, då kan man faktiskt ta sig en kopp Zoegas skånerost fast klockan är kvart över åtta på kvällen.

En slags ..., ja ..., lycka, är det nog.

Och nu är det bara sex arbetsdagar kvar tills jag får semester.

Om precis en vecka kliver jag, hopefully, ombord på flyget från Sturup till Bromma.

Det är också lycka.

Språklådan ....


Minns ni när Ulla-Carin Lindqvist läste nyheter i SVT?

Eller när Claes Elfsberg gör samma sak?

Kommer ni ihåg hur det låter?

Som ett ständigt flöde .., lugnt och sansat.

Numera, när framför allt unga kvinnliga reportrar gör reportage, låter det som om dom läser sagor för småbarn.

Betoningen läggs hela tiden på olika ord .., det blir upphackat.

Och nej, det är ingenting jag går och hetsar upp mig över .., ingenting som gör mig sömnlös.

Jag ska inte ringa till Sveriges Television och klaga.

Det är bara det att jag har tänkt på det.

Det där upphackade.

Snart mars ...

Fastän det är bra länge sedan nu ..., så är det som om det börjar rycka i Pelle när mars månad närmar sig.

En gång i livet var han häradsbetäckare ute på landet.

I veckor var han försvunnen och återvände hem .., sönderriven och ärrad efter slagsmål med andra kattherrar.

Nu är han bara hos matte.

Allt han behöver kråma sig för är kokt fisk.

Men ändå .., plötsligt börjar han sitta vid västerfönstret och titta ut.

I timmar blir han där.

Spanar ut över den lilla del av världen som är hans.

Tänker måhända på tjusiga kattmadamer.

Kommer ihåg.

Visste ni ...?

... att det finns nånting som heter www.gottogram.se?

Det visste inte jag.

Men nu vet jag.

En vecka för sent kom det lilla paketet och brevbäraren knackade på min dörr och loooog stort.

Det gjorde jag med.

Happy End. Eller inte.

Ett annat par, från Norrbotten.
Lyckliga?
Ja, det tror jag.

Det är inte ofta man tänker att ..."åååå, dom där är nog verkligt lyckliga tillsammans!", men kvinnan och mannen som kommer promenerande i sakta mak på trottoaren mitt emot min lägenhet, dom är nog lyckliga?

Tror jag.

En dag möter jag henne i affären; kvinnan.

Och jag berättar för henne om vad jag tror och kvinnan ler och säger att jaa, hon är verkligen lycklig, men det har hon sannerligen inte alltid varit och om hon jämför med förhållandet med sin dotters pappa, mannen som hon lämnade, så är det som natt och dag, det finns helt enkelt inga ord som kan beskriva skillnaden.

Kvinnan är stor och ganska överviktig.

Håret stripigt.

Hon är så långt ifrån damtidningarns omslagsmadamer som man kan tänka sig.

Och mannen .., han ser väl ut som män i allmänhet ser ut.

Alldaglig.

Men när jag alldeles för en liten stund sedan - från min utsiktspunkt här vid slagbordet -,
ser dem komma gående hand-i-hand, då fylls jag av en slags hoppfullhet.

Och en hel drös med inutivärme.

Och alldeles säker är jag på .., att detta verkligen är ett Lyckligt Par.

Ledig-dags-sysselsättning ...


Då tittar jag på detta och det är hur bra som helst.

"Ella den förtrollade ..."

Amerikansk film från 2004. (Ella Enchanted)

När Ella föddes fick hon av en fe gåvan - och förbannelsen - att alltid lyda minsta tillsägelse. Detta innebär att Ella aldrig kan vägra göra någonting någon ber henne om.

I jakten på att hitta fen och försöka upphäva förtrollningen möter Ella allt ifrån troll och jättar till talande böcker och en vacker prins.

Regi: Tommy O'Haver.
I rollerna: Anne Hathaway, Hugh Dancy, Joanna Lumley, Minnie Driver, Cary Elwes, m.f

Just nu i den lilla ettan ....

Röd pil: stenen.

Från den rara madamen Bente i Norge, kom igår ett paket innehållande diverse smått och gott, däribland en sten, "Pyrrit", som sägs ska befrämja mottagarens intelligens och analytiska förmåga.

Kanske tycker norgemadamen att det är precis vad som behövs för undertecknad, så jag tänkte att här ska stenen minsann komma till användning och nästan genast lade jag den på bordet framför soffan; nära till, alltså.

Men alla vi som har katter, vi vet hur nyfikna dom är och att dom omedelbart upptäcker minsta förändring i tillvaron.

Plötsligt hoppar Pelle upp på bordet och spanar in den lilla stenen som ska förändra mitt liv.

En liten stund sitter han där och begrundar vad detta nu handlar om ....



Och sen: tjopp, bara! hamnar stenen under soffan.



En liten norsk skyddsängel gömde sig också i paketet.
Nu ligger den och begrundar sid öde, tillsammans med herr och fru Prickigt Djur.

Födelsedag ...

Idag fyller världens underbaraste arbetskamrat år, nämligen Maria Hansson.

Maria är snäll, omtänksam, gladlynt, skärpt, känslosam, hetlevrad, ömsint, nästan-alltid-varmt-leende, pratglad, social och lojal.

Dessutom är hon mamma till tre töser.

Nästan alltid när vi arbetar torsdagkväll tillsammans, frågar hon om man vill ha skjuts hem?

"Nja, men det behövs inte .. jag har cykeln ....", säger jag då, men det slutar ofta med att jag sitter intill henne i bilen.

Hon är helt enkelt en sån fin människa.

Stort grattis från bloggmadamen!

"Varsågoda! Maten är serverad ....!"

Alldeles fantastiska Cattis på "Yngre medelåldersbloggen" .., tar upp något oerhört väsentligt på sin sida; detta om vad samhället bjuder barn och äldre på i matväg och så länkar hon vidare.

Man h ä p n a r.

Eller inte.

Jag har bara kopierat innehållsförteckningen.

Läs och förundras vad förskolebarnen bjöds på den 30 januari.

Tortellinigratäng med ost/skinka

Innehåll: Rökt skinka (griskött, koksalt, antitoxidations-medel E325 & E301, druvsocker, maltodextrin, stabiliseringsmedel E450 & E451, konserverignsmedel E250, förtjockningsmedel E407a), tortellini (durumvetemjöl), ägg, ströbröd (vetemjöl, vatten animaliskt fett från gris, salt, jäst), vegetabilisk olja, ost, tomatpulver 3,0procent, salt, örtkrydda 0,3 procent, arom vitlök), mjölk, ostcreme (mjölk, smältost av cheddarost, smör, salt, mjölksyrakultur, konserveringsmedel; sorbinsyra), hollandeisås (skummjölkspulver, modifierad stärkelse, maltodextrin, salt, vegetabiliskt fett, lök, jästextrakt, socker, äggulepulver, stabiliseringsmedel E 450, emulgeringsmedel sojalecitin, surhetsreglerande medel citronsyra & E 262, vasslepulver från mjölk, citronjuicepulver, förtjockningsmedel guarkärnmjöl, vitlök, gurkmeja, arom), snowflake (modifierad majsstärkelse E 1422), margarin (vegetabilisk olja, vatten, vassle, emulgeringsmedel härdad vegetabilisk olja, sojalecitin, salt, konserveringsmedel kaliumsorbat, arom, surhetsreglerande medel citronsyra, A- och D-vitaminer).

Olika åsikter ....


I SVT:s morgonsoffa sitter ett antal så kallade kulturexperter och förfasar sig över kulturministerns uttalande om att nedsprayande av tunnelbanevagnar inte är konst.

Sånt ska en minister inte uttala sig om, menar panelen.

"Ja, det påminner om diktaturfasoner ...", säger en av dem, en ung man.

"I dom här små klippen som man ser i tv .., av mannen som sprayar ner tunnelbanevagnen, där tycker jag mig se ett estetiskt värde .., ja, som en slags dans ...", säger samme man.

Jaså.

Tänk, det tror jag inte att huvuddelen av det svenska folket tycker.

(Jag undrar om det skulle anses ha ett estetiskt värde om den sprayande konstfacksmannen utförde grafitti på kulturexperternas bostäder och samtidigt passade på att krossa ett av deras fönster ...).

V ä n t a n ....

.... på sol och värme.

Hela havet stormar ...!

Dagens elände.

Vore jag i den här madamens kläder, i alla fall i dessa dagar av våldsam turbulens, så tror
jag faktiskt att jag skulle ta mig en titt på den här sidan.

Det är vad jag tror.

Lediga-dagsfönstret ...

Det kommer från herrn där uppe i Arvidsjaur, från Jom.

Och själva fönstret hittade han i Sintra, utanför Lissabon.

Danska tv-nyheter.


En man med invandrarbakgrund har ikväll blivit beskjuten i centrala Köpenhamn.

En man intervjuas.

Jaha.

Det är självaste "drebechefen".

En polis, alltså.

Kanske en kriminalare?

Men vilken titel.

V i l k e t trevligt tv-program det här är!

Och åååå, vad jag tycker om den här filuren!

Upphittat ...

Eftermiddag ...

Ett annat slags fika .., i Malmö tillsammans med Catarina som har bott i Marocko.
"Titta Elisabet, det är läppstift på din kopp, nä, nu får vi säga till servitören, va ..., det är klart att det spelar roll, nä, inte kan du bara ta bort det med servetten heller!" utbrister hon lite förfärat.


... blir strålande sol och glatta trottoarer!

Det gäller att hålla i hatten när man cyklar.

Och jag susar iväg till centrum och uträttar ärenden och får veta att Elkedjans butik visst heter Lindsténs elektriska och inte alls Lindstens som arbetskamraterna talade om för mig, men vad hjälper det, när personalen i affären uttalar det precis som cowboy-maria och Magnus.

Alltså precis som "Lindströms".

Hos "Kultiverat" köper jag svindelvackra rosa ranunklar och jag svänger förbi hos silversmeden som är klar med min ring med tre bokstäver ingraverade och det blev kanske inte som jag hade tänkt mig .. jag ville ha dem rejält separerade .., men i det långa loppet spelar det förstås ingen roll och hur som helst kan jag senare låta gravera in ännu flera bokstäver eller rent av hela ord?

Ringen ska hämtas nästa onsdag, när jag får lön.

Sist av allt posten.

Posten finns inne på Åhléns och i foajén träffar jag kunder som hej-pratar lite och därefter hämtar jag ut ett paket som har kommit ända från Hamar i Norge och när jag en stund senare kommer hem .., upptäcker jag allt möljigt finurligt som gömmer sig i paketet med dom vackra frimärkena ..., det är en liten ängel och en större variant och där är choklad och en sten som sägs ska befrämja intelligens och det logiska tänkandet och avsändaren menar att den nog kan göra nytta .., ja, t.ex. vid bilkörning och när jag läser just den raden, då ler jag.

Tack du rara Bente!

Och nu .., bakar jag bröd.

Sex limpor ligger på tre plåtar.

I morgon är jag helt fri och pensionatvärden ringer och meddelar att han idag har åkt kanske 31 km, ja, han har testat den riktiga vasaloppsbacken och idag var det tungt.

"Jag kände mig helt enkelt sliten efter gårdagens 37 km ...", säger han och slår en tärning .., "ja, vi spelar Fia ...", får jag veta.

Allt känns bra.

Livet är rikt.

Och nu blir det kaffe med mjuk-tunnbrödmacka!

Så är det.

Tisdagsfönstret ...

Bloggvännen Turtlegirl har varit på resande fot, nämligen i Sydafrika!

Och ser man på .., i inkorgen hittar jag plötsligt detta.


"Hej!

Det var alltid ett nöje när något fönster dök upp att fota på resan söderöver till Sydafrika.
Det här dök upp i fashionabla´ staden Knysna.

En stad där de med mer tjocka plånböcker har sina sommarhus vid havet.

Där fanns en tjusig marina med små boutiqer´ men det här fönstret dök upp på väg mot vår buss och det låg en bit ifrån de fina boutiqerna.

Kanske en mer "vanlig affär" som valt att skylta sina varor på ett härligt och lite ovanligt sätt.

Bakom ett gult galler också för säkerhets skull.

Stöldbegärliga varor måhända?

Från Turtlans resa söderöver.

PS: Fler fönster kommer!"


// Stort tack från bloggmadamen!

Allt som det ska vara ...

Regementsgatan i Ystad en dag i somras.

Klockan 06.00 ringer väckarklockan.

Då har jag redan varit vaken i en dryg timmas tid och nu har arbetsbyxor i syntetmaterial fått träda i tjänst och röda icatröjan väntar på sin tur och alldeles strax ska det cyklas till jobbet.

Snö på marken.

Alldeles tyst här utanför.

"Vill du inte ha mina kyssar ?" frågar en staccato-sjungande Björn Skifs.

Och jag kollar mina fickor .., där är sprättkniven .., dörröppnaren .,. läppstiftet Isadora nr 77 .., och pennorna.

Från köket hörs Pelle jama.

Han vill ha frukost.

Nu!

Nedräkningen har börjat ...

Meddelande från träningslägret i Sälen, framför allt till fan-clubsordföranden, madame Bente i Norge, samt till övriga (4 st, tror jag ...) medlemmar i föreningen.

"Hälsa dem att jag överlevde dagens hårda träningspass! Allt är gott och väl!" säger skidåkaren, tillika pensionatsvärden från Halland, med siktet inställt på en framskjuten plats i Vasaloppet.

Nu är det bara tretton dagar kvar till start.

Utsikt från söderfönstret ...

Klockan 16.25.

Klicka gärna.

Nytt ord, kanske ...


Radio Malmöhus nyhetsuppläsare säger inte "lokaler", utan "bokaler".

Med b.

Ja, det var ju nåt nytt.


Uppdatering: ååå, förlåt mig nyhetsuppläserskan!

Lindalotta berättar i en kommentar att det faktiskt var menat som ett ord .., som en blandning mellan bostäder och lokaler, då blir det bokaler!