Granne med oss på lilla pensionat Lefteris, är Gunn-Britt och Stein fra Norge.
Från Elverum.
Ungefär samtidigt varje morgon äter vi frukost på balkongen och då blir det lite småprat eller mycket .., och Gunn-Britt berättar om livet som barnmorska och hur det har förändrats och vilken oerhörd stress där är och vilka besparingar som sjukhusets direktörer har beslutat om och hur svårt det har varit att klara av, allra helst som barnmorskorna också skulle ha hand om gyn-patienterna.
"Och det kan vara svårt sjuka kvinnor, verkligen svårt sjuka och vad gör jag om jag står med en förlösande kvinna och blir kallad till en gynpatient som behöver omedelbar hjälp ...?" säger Gunn-Britt och suckar.
"Dom styrande säger att vi ska titta på Sverige ., titta hur dom har centraliserat och löst det hela .. men det fungerar ju inte heller så bra!" fortsätter hon.
Nu, när den här pratglada barnmorskan är i mitten av de femtio, säger hon sig ha tänkt över sitt liv.
Hon vill leva annorlunda.
Bort med all hemsk stress och mer av vila och komma sig i form.
Att ta hand om sig själv, helt enkelt.
"Ja, inget vet man om framtiden ..., det är här och nu som gäller", säger hon.
En gång i livet, under väldigt många år, var Gunn-Britt gift med en man från Torsby i Värmland.
"Det var väl inte Svennis ...?" säger vi och skrattar gott.
"Nä, inte alls ...!" svarar hon och ler vänligt.
Gunn-Britt är Fisk och har vänster tumme upp och den hurtige Stein (som liksom pv kämpar på med Vasaloppsåkande och gör det med den äran .... och orienterar gör han också!) är Våg, om jag minns rätt.
Sista kvällen på Samos, knackar det på vår dörr.
Där står det glada paret från Norge och ger oss var sin liten present, så där så vi ska få en trevlig hemresa och kanske kan det gälla även som smärtlindring vid tandvärk ..?
Ja, se det var några rara människor det.
