En bra dag ...
Det har varit mulet och lite grått - inte tillstymmelse till solsken - men det går ju ändå.
Vi kör till Ugglarps Grönt och handlar fänkål, palsternacka, blandade morötter, grönkål .., samt tre små flaskor med äppelmust.
Den som är gjord på Rubinolaäpplen tyckte Elliot så mycket om och nu köpte jag två sådana, plus en flaska gjord på Åkeröäpplen. Inte särskilt billigt (3 för 99:-), men jag tar det på lyxkontot.
Numera är det mest olika sorters kål som är till försäljning, men också gurkor, rödbetor, kålrabbi, olika sorters chili, potatis, äpplen (något bedagade), ägg, blomkål, drösvis med pumpor, eternellbuketter, inläggningar av olika slag, ja, det är otroligt vad dom har att sälja, även nu, när vi går mot november månad!
Efteråt bär det av till Skallkrokens hamn där pv ska ordna med en träställning på vilken den nyinköpta presenningen ska vila. Det tar tid. Harry och jag som släpptes av några kilometer innan hamnen, väntar i bilen. Jag lyssnar till P4 .., och kollar så att arbetet med presenningen går som det ska .., med presenningen ovanpå däck går det ju inte att promenera omkring där uppe, så pv kämpar på med stegen och binder fast det blå skynket. Där ute faller ett lätt regn.
Kommer hem och fixar middag .., däckar sedan totalt på soffan Ektorp, så där som det blir ibland.
I flera dagar har jag haft huvudvärk och nu fryser jag så jag skakar och pv är en ängel och masserar tinningarna och sen somnar jag, med Harry och Sigge intill mig.
Vaknar någon timme senare och känner mig - om inte pigg - så någorlunda bra. Huvudvärken är borta.
Vi tittar på en dokumentär där man får följa arbetet på Heathrow flygplats i London och det är så intressant!
S o m jag beundrar anställda som kämpar för att hålla irriterade resenärer lugna när deras planerade resa ställs in på grund av dimma .., eller när en enda passagerare - en man - kommer för sent till incheckningen!
Även om planet kan lyfta utan den senfärdige mannen, måste hans incheckade bagage plockas ut från planet och det tar tid och förseningen visar sig kosta flygplatsen 30 000 kronor, men det bekymrar inte mannen, däremot att han får köpa ny biljett och ta planet som går nästkommande dag.
I flygledartornet berättar en man som sitt arbete. Var 45:e sekund lyfter ett flygplan och det gäller att ha koll på alla planen och inte sitta och tänka på annat.
"Som liten pojke lekte jag nästan alltid med tågbanor och det var tåg hit och dit som skulle på rätt spår och det hade jag säkert nytta av när jag sökte till den här utbildningen. Av alla som vill bli flygledare, är det endast en enda procent av de sökande som klarar sig hela vägen", säger han.
Det handlar inte om hög intelligenskvot, det handlar mera om fallenhet. Att hålla sig lugn även i rejält stressiga situationer .., tänk bara när många plan cirklar i luften och väntar på landningstillstånd eller när det är våldsam dimma ..., ja, hu.
Och det är uppenbarligen inte hög IQ som avgör om du blir en bra flygledare, nej, det är just det där med fallenhet och ett slags inre lugn. Att hålla sig fokuserad.
"Och själv hade jag hade dåliga betyg i skolan .., men jag är här!" säger mannen.
Nog tycker jag att det ser ut som om han ler