Det kom ett mail ...

Krister heter en man från Kokträsk, några mil utanför Malå i Västerbotten.
För flera år sedan skrev vi båda på malåsidan, ett slags för-tidigt-bloggande.
Krister arbetar med olika projekt utomlands och far och flänger som en skottspole.
Och nu hittar jag ett mail från honom, skrivit för ett par månader sedan.

Så här berättar han.



"Hej Elisabet.

Satt och läste lite gamla bloggar och hamnade på google.
Då fann jag dina bloggar.

Jag läste om din mors arbete som ju var mer än fantastiskt, nu när jag kanske förstår bättre än många vad som menas med orden: när inga resurser finns.

Det finns ingenting.
Punkt slut.

Jag tänkte på skillnad mellan moderna världen och fattiga världen när jag var på ett projekt uppe i bergen i Yemen.

Bodde i tält med 3 sydafrikaner och resten bergsbor.

Sydafrikanerna hade ett krav innan projektet startade: dusch och toastol skulle finnas i tältcampen och det uppfylldes.

En morgon kom jag mot toan tillsamans med en sydafrikan, då kom en beduin ut från toan och till vår förvåning hade han tvättat sig i toastolen.

Sydafrikanen sa bara: "tur att det var spolat."

För att nu väga denna historia till beduinernas fördel så kommer story # 2.

En sydafrikan hade diabetes och tog sprutor morgon och kväll.
En afton kom en beduin och frågade varför han tog sprutor?
Han fick förklarat för sig varför.

Nästa dag kom den oskodde trasinlindade mannen med en kaktus och sa att om afrikanen åt av denna så behövde han inte ta drugs mera. (insulinsprutor).

Döm om vår förvåning .., kaktusätandet tog ner diabetes så han behövde inte ta sprutor mera och åt drack helt normalt.

Frågeställningen blir väl: tvätta oss och skita kan vi, men sen behöver vi nog hjälp.

Beduinerna däremot fixar allt med och i naturen, för där finns ju allt i deras ögon och ingenting i våra.

Jag var på en blixtvisit hemma i våras och gissa hur förvånad jag blev; det var ett företag från Yemen som borrade efter guld mellan Kokträsk och Lundnäs.

Jag pratade med projektledaren som var från Yemen, då ringde han från Nybränne med mobiltelefon till Yemen och dom visste vem jag var.

Synd att alla profiler håller på att ha dött bort, men för 20 år sen skulle det ha varit en stor händelse hemma i byn att "araba" visste vem Birgers-yngstpäjken-jär."

Nu fick du en alldeles egen rapport från verkligheten.

Mvh n`Krister."