Skogshuggaren Ingvald Johansson som kramar om "kockan", som jag har glömt namnet på.
Å, förlåt mig om du tittar ner från himlen och upptäcker denna min fadäs!
Man kan riktigt höra fotografen: "ja, men ge henne en riktig kram nu Ingvald!"
Herr Johansson ser ut som en glad prick.
Och moster Margit; mammas enda storasyster.
Moster Margit som hade en slags Föraningens Gåva och som var så pratglad.
Och min mammas farbror, August Westerlund.
Bildtext :
"F d polisman Erik August Vesterlund, Dikanäs, kämpar för att behålla mejeriet.
Varför han började kämpa var att man sagt, "att det inte fanns någon som kunde räkna i Dikanäs".
En stolt man, alltså.
2006.
Jag har borstat mammas hår och nu har hon somnat.
När jag ser bilden upptäcker jag klara likheter med min mamma.
Alla bilderna är lånade från det helt underbara .....
5 kommentarer:
Ja, det var underbara bilder och din text gör dem än mer intressanta, tack!
Oj vad din mamma och hennes farbror är lika varandra!
Visst är dom lika!
Elisabet - har du läst Ingrid Sjöstrands böcker? Jag läste just Isranunkel, där hon berättar om sina föräldrar i romanform. Att deras historia rör vid din historia på något sätt tänker jag när jag ser bilden av skogshuggaren och kockan.
Jag rekommenderar också Dom stora, som är mera direkt självbiografiskt uppbyggd kring samma historia. Och så Skånes somrar ila, förstås. http://www.karnevalforlag.se/bocker/skanes-somrar-ila Men det är en annan historia!
Du har fått en utmärkelse av mig. Tanken är att du ska fortsätta
1. Du ska kopiera in bilden på din blogg
2. Länka till den blogg du fick utmärkelsen av
3. Ge den vidare till sju andra bloggar och länka till dom
4. Lämna meddelande på deras bloggar
Vänligen Renée
PS. Vilken bra grej av din kommun att ha ett fotoarkiv, ska genast kolla om det finns hos min.
Så härliga bilder! Och som vanligt så bra text. DS
Åh, bilden på den kramande Ingvald är helt fantastisk!
Skicka en kommentar