På besök hos mormor hittar sonen ett stetoskop och så lyssnar han på sin mormors hjärta.
"Bara lugn mormor ...! Nu kommer doktor Anders!" säger sonen leende.
Idag har älsklingssonen - han den ende -, namnsdag.
Det är Anders idag.
Och varför döper man någon till Anders?
Tja, kanske för att man under sin skoltid i Malå hade en klasskamrat med det namnet, en som alltid var så himla snäll och då får det namnet en positiv klang.
Långt, långt senare upptäcker man att sonens morfars far, också hette Anders.
Anders Fredrik Nilsson.
Då blir det ännu mera betydelsefullt.
Och så heter sonen Per också.
Det namnet följde med liksom bara av en händelse.
Per .., Ivar efter min pappa och Anders.
Då säger min mamma: "men åååå, så snällt att ni döpte honom till Per också, för det hette min morfar som jag tyckte så mycket om .., ni vet ..., han folkskolläraren hemma i Dikanäs!"
Och så vet man det också.
Stort grattis till en annan Anders också.
Den här raringen, t.ex.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar