Idag på jobbet sa jag till chefen och hans fru, att jag inte vill bli fast anställd.
Jag vill känna mig fri.
Och jag lovade att inte säga upp mig så där hux flux och ha så lång uppsägningstid som man har som anställd, men jag vill verkligen känna att jag inte är uppbunden av bokstäver.
"Men ...!" sa pv häpet och skakade på sitt huvud.
"Ja", sa jag, "så är det".
Just så.
Och tänk .., i två dagar har allt flutit på och jag känner att detta kommer jag att fixa, det tror jag verkligen ..,och äntligen sitter numret för honungsmelon - 4344 - och palsternacka - 3053 - och jag känner hur mycket jag älskar det här jobbet, även om det är kämpigt.
Sista tre timmarna arbetade jag med L.
Sextio år och helt utsliten i lederna ., vaggar fram när hon rör sig.
Stel i nacken .,. ont i höfter och ben och fötter.
Innan affären öppnade, avtackades M som nu går i pension.
Hon har varit en solid klippa i charken ., sååå kreativ .., och gör de allra vackraste uppläggningar - stora, ljuvliga festfat och smörgåstårtor - och charkdisken garnerar hon elegant med meloner och snittade gurkor på högkant och annat som livar upp.
"Vad som väntar ..,? Tja, vi ska så småningom åka till Thailand på semester, ja, vi har alltid rest mycket och åååå, så jag ska njuta!" sa hon när presenten plockades fram.
Bara en massa glädje ..., inte en tår.
Hon sa att hon hade älskat sitt arbete!
Nu tar A över chefsskapet i charken och det blir säkert bra, bara hon får ordning på sitt svullna knä.
Om åtta år är det min tur.
Ja, med pension, menar jag.
7 kommentarer:
Klart att det är skönt att känna sig fri! Men du har ju varit ledig ett tag och sen gick det hyfsat lätt att få ett jobb. Det är också en form av frihet även om det är en fast tjänst. Du vet att om du slutar på ett ställe så finns det alltid ett annat efter ett tag.
jag menar, om du stannat i Ystad och inte vågat lämna stan pga jobbet - då hade du inte känt dig fri ett enda dugg utan låst och fast. Såklart.
baratradgard: ja, det är inte så farligt att säga upp sig som man kan tro.
Alla arbeten som jag sökte via mail, kanske sju, åtta stycken .., där hörde jag bara av ett enda och dom tackade för visat intresse.
På dom två där jag personligen gick in och sa att hej, här är jag, där blev det "ja".
Och det genererar en känsla av att .., ja, men det är verkligen inte kört fast man är några år från sextio. Man blir lite styrkt.
Eller mycket ,-)
Jag känner mig istället fri när jag HAR en tillsvidareanställning.
Jag inbillar mig att uppsägningstiden sällan är ett stort hinder för att byta jobb och göra annat. Har man en bra chef/arbetsgivare (vilket du verkar att ha) så kan man nog lösa sånt hoppas jag (som själv har fast anställning, normallång uppsägningstid, men letar nytt hela tiden...)
Mian: så har det varit även för mig .., men jag tror det är så här .., att på det här jobbet har det varit så kämpigt att ta sig igenom vallen av "oduglighet", så när jag nu känner att jag börjar vara på banan .., att jag inte behöver ropa på hjälp ideligen utan faktiskt fixar Det Mesta (men inte allt, det är posten och en del andels-spel som är knepigt), så vill jag liksom känna frisk luft och frihet .. men ändå arbeta där.
En av mina absolut bästa chefer, Anders Ohlsson från Sjöbo, sa att ..."dig borde man plocka bort från schemat .,. du verkar tycka att det är roligast att arbeta när du är här alldeles frivilligt ...!"
Precis så är det för mig.
Frihet är det bästa ting, absolut!
Men ett gott råd är att ta reda på hur det är med tjänstepension. Kan det vara så att arbetsgivaren betalar in tjänstepension för fast anställd, men inte för den som inte är det?
Lite tjänstepension med utbetalning hela livet kan göra stor skillnad för friheten när man blir pensionär. Kolla!
Bi - har ingen sån där inlogg, sorry
Bi: tack du .., det ska jag tänka på .., och en annan sak också ...när man ska ta ett banklån kan det vara bra att vara fast anställd ,-)
... och kanske när/om man vill söka ett annat jobb :)
Skicka en kommentar