Och i vardagsrummet gräddar pensionatsvärden våfflor på löpande band.
Jag sitter intill Sonja i soffan och Pelle ligger mitt emellan oss och spinner.
Från sekund ett har jag tyckt så mycket om Sonja.
Sonja är gift med pensionatvärdens morbror Gösta.
Jag träffade henne för första gången just som jag i fjolvåras hade kommit hit med min brutna handled och Sonja, gammal sjuksköterska, tog sig genast an gipsskenan och bandaget som hamnat lite på sniskan.
"Så där ja .., nu ska du se att det blir bättre ...", sa hon vänligt.
Och hon visste att min mamma då nyss hade dött och hon frågade hur det kändes.
Ååå, så omtänksam den människan är!
När jag frågar Sonja vad hon skulle vilja arbeta med, ifall hon hade varit ung nu, så säger hon efter en stunds tvekan att ..., "ja, då skulle jag ha blivit lärare."
Sonjas man heter Gösta och är pensionatvärdens morbror.
Han är född i Ljungby i Småland, som sist i skaran av fyra syskon.
Det här är en pratglad herre som gärna drar historier och när vi sitter i vardagsrummet och tittar på frågeprogrammet "Vem vet mest?", visar det sig att han är
rejält allmänbildad och han säger själv att
historia, det är nånting som han är väldigt intresserad av.
När jag frågar pensionatvärden vad han tycker är eller var den mest typiska egenskapen för sin morbror ..., så svarar han ...."ja, han är ju inte så frisk numera, men förr .., ja, han var väldigt orädd av sig .., han vågade ge sig på vad det än gällde .., startade som SJ-anställd, tog sedan studentexamen och han har varit områdeschef för Pressbyrån .., haft kiosk i Ljungby och blev egen företagare och han varit kock också .., ja, så där var han i sin krafts dagar".
Pratet vandrar fram och tillbaka och Sonja undrar hur i all världens dagar jag orkar åka fram och tillbaka så ofta och tänka sig .., "du kom alltså igårkväll och åker tillbaka i morgonbitti .., det blir ju ingenting ..!" säger hon leende.
Och så tackar dom för sig och åker hemåt.
Då är det mörkt ute.
Nu är det kväll.
En liten eld brinner på Savannen.
Stjärnor på himlen.
Vänner som ligger ensamma ansluter till Flocken.
Vi ligger nära varandra. Syrsorna spelar.
Det känns tryggt.
