Ulrika berättar om sin glädje ...

Med risk för att verkligen bli tjatig...men, Marcus är verkligen sådan enorm glädje - nej LYCKA, precis hela tiden.

Kärleken, omtanken, tryggheten, och alla gapskratten och alla spännande planer!

Och att Chrille nu flyttat hit till Striberg på heltid över sommaren.Underbart!

Max delar, som synes, min åsikt... :-)

Och midsommarfirandet hemma hos Marcus föräldrar. 

Lite så där.., ja inte nervöst men lite så där "hmm..." kanske, innan (jag är inte heller en samlad-tropp-person), men väl där så himla roligt! Avslappnat och gapskrattigt och fnissigt och ja, bara bara roligt, verkligen.

Avslutningsvis: Mians underbara bilder på alla fräsiga "kryp"! :-)

Dagens fönster ...

"Jag fotade de här fönstren bara för de mönster som finns på väggen under dem.

Fönstren tillhör ett industrihus nära slalombacken, där det förresten fortfarande ligger litet snö, men det är kanonsnö från vintern."

Så skriver fönsterfångaren Guy i Arvidsjaur.

Och så ett eftermiddagsfönster ....

Känns den vackra väggen igen?

Jo, det är f.d. malågrannen Siv som fångat det hon kallar för "skånska fönster".

Och titta, så fint teglat runt den långsmala öppningen!

Idag ...

... fyller Emil tretton år och snart har jag inga småttingar till barnbarn, eller den tiden är förstås redan förbi.

Men så här såg det ut - då -.

Det var min första sommar som ensamseglare och vi var på stranden i Svarte och Emil letade lakritsstenar som han lade i mitt knä - det blev som ett litet röse - och jag kände mig så oändligt lycklig .. mest kanske för att hans mamma verkligen såg till att jag inte kände mig "utanför"; hon kom med Emil och Emma till min lilla lägenhet, dom fick sova över hos mormor och köpa färskt bröd på Möllers och allt det betydde så oerhört mycket.

Nu har vi sjungit för honom (han kommer ju imorgonnatt och vi fick veta att tårta inte är hans favorit .., nähäpp, då får vi hitta på nånting annat) och jag har lyssnat på Sommarprogrammet med Anja Pärson och fick nästan ta fram näsduken där på slutet - det var mycket jag-jag-jag i början (- men vad är bloggandet om inte ett enda jag-jag-jag  ,-) , men ändå, jo, det var bra.

Helt klart hörvärt.

Sedan, mer som av en slump, råkar jag hamna i ett tv-program om den nyligen bortgångne Carl Johan Bernadotte. Det var också oerhört intressant, men på ett annat sätt.

I morgon Sommarpratar den här mannen.

Vid kvart över två ...

.... är arbetsdagen över och det har varit hur många kunder som helst och allt är sig likt.

På blädderblocket skriver jag ..."Midsommarafton igår .., i kassa 1 finns Alvedon, Ipren och Panodil"" och när jag på morgonen kommer till kassan, är där närapå rensat med just allt detta .., så det blir till att fylla på och ordna beställningen inför nästa vecka - lika så gott att jag gör det nu - för i morgon har jag hand om mejeri och bröd och då lär det inte bli mycket tid över.

Från klockan elva är vi tre som har kassatjänst och jag tar förstakassan där även spel och postärenden hanteras och så får Johanna och Josefine ta dom andra två och det fungerar bra och där är mängder med sommargäster och trötta småbarn som kanske har sovit alldeles för lite och någon gallskriker när pappan ska betala tidningen Prinsessan och en äldre farbror som står just bakom, håller för sina öron och jag tänker att det är inte direkt en stillsam arbetsmiljö man har.

Lite över två moppar jag hemåt.

I Steninge är det kaos vid vägrenen .., överallt och ihopträngda står bilar parkerade och nere vid stranden liknar det en dag i juli!

När jag har svängt av på lillvägen då man nästan är hemma, har jag två husbilar framför mig.

Jag minns i fjol när någon sommargäst läxade upp mig för att jag körde moped till båthamnen.

"Hörrudu, här är motortrafik förbjuden!" sa mannen myndigt och jag sa att nej då, för alla som har båtplats vid lilla hamnen är det helt okej att köra på vägen längs havet.

Och det är härligt sommarvarmt ute och pv bjuder på kaffe - vi sitter ute på altanen - och där är sigge nilsson, pElle och harry och den evigt kvittrande Gransångaren som aldrig tycks få nog av sin egen musik.

Pv berättar att han har lyssnat till premiären av programmet Sommar och först ut var Anja Pärson och alldeles lyrisk är han .., och jag får veta att hon "kommit ut" och vittnat om sin kärlek till en kvinna i Umeå.

"Ja, jag blev så rörd så jag började nästan att gråta ..", säger pv och jag tänker att jag får lyssna till reprisen ikväll.

Anja Pärson tillsammans med en kvinna .., så bra, och vilken förebild för många som kanske tvekar och inte vågar ta steget!

På köksbänken står en bunke med flädersaft.
Perfekt!

Det blir nåt att bjuda Gunnar på när han kommer på besök  i juli .., djupfryst flädersaft (som blir som sorbet) och Gin .., en härlig kvällsdrink blir det!

Dagens fönster ...

... ser väl härligt, somrigt ut?

Det var den här madamen, på utflykt i landet Sverige, som varit framme med håven.

Alla hennes bilder är - i mina ögon - sevärda .., och får man sen höra västgötska, så blir det ju som pricken över i.

Så här skriver hon:

Bilden togs i Västanfors hembygdsgård vid Strömsholms kanal.
Trevligt fikaställe i vacker miljö. Här kan man göra ett längre stopp om man gillar hembygdsgårdsstilen.
Flera olika byggnader, loppis och en gammal handelsbod med gammalt & nytt.

Summering ...

En lugn midsommarafton blir det .., nästan den lugnaste någonsin.

Vi sitter tillsammans i köket och äter somrig middag - pv tycker inte om sill, så det faller på min lott - och jag tittar på en helt ljuvlig dokumentär av Peter Gerdehag - "Landet som inte längre är" - och jag vill på en gång säga att nej, jag ser inte den här filmen som något romantiserat, jag ser det bara som det är .., om hårt arbete och ett liv som snart inte längre finns.

Det är en fantastisk film.

I min mobil kommer sms-meddelanden.

Sonen frågar hur mitt pajrecept ser ut och om det går lika bra med fetaost som grönmögelvarianten .., och den äldsta firar midsommar på en ö i Sthlms skärgård och skickar glada hälsningar och säger att det ska bli roligt att ses i morgonkväll och från AP kommer bilder från deras firande .., här står Micke på en balkong och kollar så att det blir bra grillat och jag tänker att undrar just vilken Vasaloppssträcka han ska ha nästa år .., han har haft första och andra och tänk, nu ska han. tillsammans med Anders och pv åka hela loppet också!

Sen tittar vi på fotboll .., Tyskland vinner och vi pratar tyska med Harry och med varandra och blir skrattiga och jag går på kvällspromenad med Harry och mörkret är på väg att falla .., från villaområdet en bit härifrån hörs musik, men för övrigt är det lugnt.

Det lyser lite i en sommarstuga uppe i slänten.

Och plötsligt .., ser jag en liten randig tiger som kommer lullande på vägen.

En koltrast flöjtar .., och herr Gransångare har äntligen gjort natt.

Det ska jag med göra nu.

Och några kvällsfönster ...

Nu ska jag säga vad som gör en mamma glad: jo, det är när ens barn på pricken vet vad som behövs för att mamman ska bli lycklig!

Det är så där som när Anders smällde av en fönsterbild från ett förhörsrum på en polisstation i Malmö .., eller när äldsta dottern fångade en fönsterbild på en ö i Sthlms skärgård ..., och nu ikväll .., då firar AP midsommar tillsammans med Micke och goda vänner på andra sidan vattnet och där finns en häst som AP får sitta upp på och så blir det en ridtur i det fina vädret och mitt i alltihopa upptäcker hon en massa fina fönster och kommer då att tänka på sin mamma, hon som har så underliga glädjeämnen - inköpslistor och fönster - och kameran åker upp och senare skickas fönsterbilden iväg och singlar sig iväg genom ett soligt Sverige och hamnar slutligen i en dator, belägen i gult hus på en kulle i landet Halland - där för övrigt regnandet har upphört - och mamman får ett pling i sin fina telefon och hittar fyra bilder och blir överlycklig.

Ja, så kan det vara.

Svårare är det inte.

Här och nu ...

Genom det öppna fönstret ser jag att Göran har hissat flaggan.

Molnen hopar sig .., trängs snart på himlen.

Och pv har cykat till affären för att köpa det som blev glömt och han ringer och berättar om evighetslånga köer och jag tänker på töserna som jobbar och hur trötta dom ska vara efter tio timmar bakom kassan och jag tänker också på kollegan Lena som skulle ordna blomsterkransar till kassörskorna (och sig själv, förstås), sånt tycker jag om!

Gransångaren sjunger vidare.

Och när jag tidigare idag skulle hämta plantjord, skojade jag med pv om att där säkert skulle ligga en orm under den stora plantpåsen (han har ormfobi!) och döm om min förvåning när jag hasar åt mig den tunga påsen och det första jag ser är ..., just det!

Ja, nästan en orm, i alla fall.



Och nu är det så att jag nästan kräks när jag hör min egen dialekt och hur brett jag pratar.
Nåja, det är smällar man får ta.

"Törs du hålla i den?" säger jag, precis som om jag skulle våga, fastän den är helt ofarlig.

Grannsämja ...

Rara grannen Gun kommer med en skål fylld med olika sorters sallad och lite dill till potatisen.

I bakgrunden står harry och håller koll.

Midsommarafton ...

... och pionen har börjat blomma .., slänten är fylld med hundkäx och smörblommor och pv målar sängkammardörren.

Det är Midsommarafton.

Och i dagstidningen berättar intervjuade människor om hur den ska firas .., ja, självklart tillsammans med ett tjugofemtal vänner i skärgården - sill och nubbe och dans kring stången -, nån ska sitta på balkongen, en tredje ska ta tåget till Bohuslän.

Mina barndoms midsommaraftnar tillbringades på hembygdsgården i Malå.
Hembygdsgården ligger i början - eller slutet - av samhället, nära sjukstugan och där var alltid miljoners med mygg och knott och pappa som prompt skulle tvinga mig att dansa kring stången fast jag inte ville ., och mamma jobbade nästan jämt och när allt var överstökat, gick vi till sjukstugan till mamma som bjöd på kaffe och kaka i personalrummet vars fönster vette mot Tjamstanberget.
Och så fin hon var, min mamma .., i sköterskeuniform med förkläde och liten hätta på huvudet.

Och nu är jag femtioåtta år och ingen tvingar mig längre att dansa kring en midsommarstång och vi har ätit frukost ute på altanen, allt medan den ihärdiga Gransångaren närapå driver mig till vansinnets brant.

Från tidig-tidig-morgon till mörkrets intrång upprepar han sin sång, som är den mest enjängda jag någonsin lyssnat till  och bara någon enstaka sekund tar han paus!

Å, din lille, lille rackare .., behöver du inte semester snart!?

Stararna har sedan någon vecka tillbaka lämnat sitt bo under tegelpannan och nu flyger dom i stooora flockar av och an över bygden och det lär ska regna nonstop i nästan ett dygn; det är alltså precis som vanligt och här ska firas en vilsam Midsommarafton med tidningläsning och fotboll och lite sill och färskpotatis och pv ska säkert ta sig en nubbe eller två, men bångstyrig blir han inte, möjligen lite kärvänlig.

Ja, ungefär så.

Jag hoppas att ni får en fin dag, precis som ni vill ha den.

Midsommarfönstret ...

Semester och nu några dagar på sommarstugan vid en sjö i en skog.

Sjön ligger några korta steg från huset i härligt västerläge.
Fin att bada i och augusti finns det lite kräftor. En och annan gädda eller gös kan det bli ibland.

Stugan köpte min farmor och farfar någon gång på 40 talet.
Sen dess har den blivit lite utbyggd och lite moderniserad. Dusch o diskvatten kommer från sjön. Dricksvattnet från en kallkälla uppe i skogen.

Smakar lite skog men så ska det vara.

En stuga som är mig kär.

Turtlan.

Och det blir ...

Inköpslistan från Västerås .., den har legat i Jessicas bakficka, skriver hon.

.. förstås som jag trodde.

När det är dags att åka hem, då är man svimfärdig av trötthet.

Mängder med sommargäster har anlänt och alla har kassorna har varit bekvinnade och när jag åker hemåt på moppen smajlar jag för mig själv .., ååå, vilken glädje att få sluta två timmar innan stängning!

Annat som har varit till glädje: det här var första dagen på evigheter som jag kunde gå nästan som vanligt från sängen i morse .., och faktiskt hela dagen!

T ä n k ..., om det ville hålla i sig!

Annat; mindre roligt: igårkväll spelade jag Rumble mot sonen och på sista omgången fick jag in över 1400 poäng på en runda (den sista av tre i ett spel) och jag tänkte att nu ..., nu, spöar jag äntligen Anders!
Kollade genast när jag vaknade i morse och skrek högt!

"Nej, men ...!"

Tror ni inte att han slagit till med ytterligare etthundra poäng och därmed var vinsten hans.

Aj, aj, aj.

Norrut på nån timme eller lite mera ...

Och så tar jag bilen och kör till Falkenberg.
Det är varmt ute och luften står stilla i centrum.
På bänkar av trä sitter äldre människor och tittar ut över folklivet.

Utanför en invandrarägd liten servicebutik - på två stora bord - står mängder med jordgubbslådor och till min oerhörda förvåning ser jag människor i min ålder - något luggslitna kanske, men ändå -, helt ogenerat plocka åt sig dom största jordgubbarna från olika lådor och så spatserar dom iväg, nöjda och belåtna, och mumsar på denna delikatess.

Varför bryr jag mig?
Varför blir jag så irriterad?
Varför får jag lust att rycka dem i skjortärmarna och säga att .."så himla oförskämt av er!"

Tittar in på Handelsbanken.

En av de anställda tar sig an en äldre herre/kund som i sällskap har en man i min ålder och den äldre mannen bär på en svart, platt portfölj och säger "ja, nu kommer jag med problemen ..." och mannen som arbetar i banken, han hälsar dem välkomna och bjuder dem att stiga in till hans kontor .., han låter männen gå före och brer liksom ut högerarmen och hälsar dem välkomna .., "men det är ju så att problem är till för att lösas", säger han.

Jag tänker att så skulle jag vilja bli bemött om jag kom till banken med problem och jag tänker på kvinnan som arbetade på Sparbanken i Ystad och som bemötte mig så oerhört respektfullt när jag ansökte om ett lån - det var efter skilsmässan när jag var utan pengar och tänderna bara rämnade av all tandagnisslan -, hon hette Liz Stridh den där kvinnan, och efter stunds kontrollerande sa hon att lånet skulle beviljas.
"Du har skött dig så fint Elisabet, inga betalningsanmärkningar, ja, det är okej", och jag böjde mig fram över skrivbordet och kunde omöjligen hålla tillbaka tårarna.

Det var vad jag tänkte på där inne på Handelsbanken.

Sedan går jag raka spåret till blomsteraffären, glömmer att ta kölapp ..., men en vänlig kvinna säger att .."nej, nej, du var före mig" och jag tackar för vänligheten, köper två stora lavendelplantor och hinner sedan med en sväng på Ica Supermarket - en sån fin butik är det -, och kunderna fyller sina kundvagnar så där som om jordens undergång närmar sig.

Hinner med en sväng in i färgaffären och köper målartvätt och penslar till pv.

Sen hemåt.

Möter danska husvagnsbilister och överallt blommar hundkäx och smörblommor.

 Ser får och hästar och här och där lamm som snart är stora.

Slår av radion.

Himlen är knallblå.

När jag svänger in på lillvägen där vi bor, ser jag pv klippa gräset och harry sitter stilla intill husse, men blir sååå glad när han ser matte i bilen och jag möts av en ivrigt svansviftande krabat och nu är det snart jobb och förmodligen är jag svimfärdig när arbetsdagen är tillända, men just nu känns livet som bäst.

Dagens fönster ...

 

Ja, Ulrikas fönsterbilder känner ni nog igen.

Det är liksom hennes signum på bilderna. 

Lite av hennes dröm också.

En röd liten stuga i skogsbrynet.

Feng Shui - ja, men inte hos oss -.

På eftermiddagen uppträder kören Västanvind i Torups församlingshem.
Det är i den kören som pv är medlem.
På byrån i hallen - den som jag kämpar för att få fri från allehanda "rat" (vilket är dömt att misslyckas i det här huset ...) ligger sånglistan redo att följa med.
Klädkod är vit skjorta och jeans.

Där, på byrån, ligger också pv:s glasögon, min namnskylt till jobbet, sprättkniven, en penna, samt frömjöl från hundkäxen.
Lupinen har vissnat.
Till vänster om blomkrukan som agerar vas, ligger en liten platspåse med okänt innehåll.

En dag fylld med glädje ..

Först fikat på altanen tillsammans med väg-bule-byggarna, tillika grannarna .., och några timmar senare kommer Eva från Tyresö med sin man och det blir middag ute på altanen - stekt fisk - allt blir gott och vi sitter ute länge och Eva får låna min vita fleecejacka, för solen gömmer sig bakom Görans stora björkar.

Sen går vi Johanssonrundan och tittar på det annorlunda huset och så rakt ner mot havet och mot lilla hamnen till, där vi slår oss ner i inte alltför tjusiga trädgårdsmöbler, men sköna är dom .., och där kommer en bil körande med båt på släp (som sätts i sjön) och småtöserna försöker fånga fiskar ("får ni någon haj?" frågar jag), men det blir mest små, små räkor som hamnar i den illgröna håven, ja, lite tång också.

Det är en närapå magisk kväll.

"Vilken vacker färg på havet, just så här ska det se ut!" säger Eva när vi är på väg hem igen.

Jag säger att den finaste färgen på havet för mig, den ser man i Helsingborg .., där är det ofta som grönturkost, ja, jag såg den färgen på franska rivieran, just i utkanten av Antibes .., och jag såg den även utanför Rhodos, just nära vårt hotell som hette Nausika - där var vattnet mer turkosfärgat än grönt -.

Ikväll är vattnet blått som hemma i Malån.

Själva livet ....

Det är väl just så det är.

Och inget vet man.

Efteråt ...

 

... blir det kaffe och kokokskakor ute på altanen.

Några vänsterhänder dyker upp ..., en högerhand också som tillhör Göran .. och så ser man Guns högra hand där vid kaffekoppen.

"Göran! Det är ju den vänstra handen som hon brukar ta bilder på!" säger hans hustru Gun, men då har det redan klickat i kameran.

Fem lärar,-  och en kassörskehand på ett bord i landet Halland.

Och just då kom en Porsche ...

Så var det dags att sätta ut fartdämpningshindret igen.
Grannen Göran och pv har bestämt att klockan tio-noll-noll ska arbetet ta sin början och så blir det också.
Efter en stund ansluter Ecke, ja, han blir mer som en inspektör och kommer med goda råd.

Ja, sen får han allt hjälpa till.
Och där jobbar dom på .., tre lärare, varav två har gått i pension.

En är uppvuxen i Ystad (Ecke, längst t.v.), men är inte alltigenom skåning, nej, hans mamma var från Hälsingland .., och Göran är smålänning och pv har påbrå från såväl Ljungby (Småland), som norra Skåne.
Hon som filmar är rakt av från Västerbotten (påbrå från Kalvträsk, respektive Dikanäs i södra Lappland).
Ja, sånt är ju förfärligt viktigt att delge omvärlden.

Här finns samma sekvens, men med rörliga bilder.
Och lite prat.
Men bara lite.
Och svagt hörs Eckes förvåning över att Ryssland åkte ut i fotbolls-EM.
"Dom spelade så trevligt ...", säger han.

Och vinnarna blev ...

Kanske lika så gott att jag förtydligar det här med "lotteriet".

Den här svängen kör jag lotteri när andan faller på (ja, den kan minsann falla lite när som helst) och priserna kan variera också .., det är sånt som bloggvänner har sponsrat och det är sånt som jag ramlar på så där av en händelse.

Enkla saker för det mesta, helst lätta.

Ibland blir det tröstpriser - andra gånger inte -.

Jag bryr mig inte längre om någon vinner för andra eller tredje eller rent av femte gången.
Så var tanken från början - ja, det skulle bli såå rättvist - men jag vill inte att lotteriet ska bli nån slags byråkratisk historia, vill man vara med, så får man vara beredd på det mesta ,-)

Och med i lottdragningen är alla som berättar om "Det som gjorde mig mest glad under veckan som gick" och skickar in sin glädje och gärna med bild till.

Nu vet ni.

Och stort grattis till vinnarna och framför allt: tack som delar med er av er glädje!

Det som gjorde Turtlan glad ...

Hej!

Kanske ska detta vara med på denna veckas Veckans bästa eftersom det kanske är försent att skicka in för förra veckan? (Svar: nej då, inte alls .. det hände ju förra veckan, här är vi inte bundna av stränga regler!)

Hur som haver, här kommer ett bidrag och det var inte svårt att välja ut!

Lille H har nyss fyllt 11 år så vi firade det igår när jag var "barnvakt".

Innan mammas bästa kompis B kom hem så fixade jag och lilla E, sådär 7-8 år, tårtan.

Färska mosade jordgubbar och grädde i mellanlagren. Sen vispgrädde på det hela.

Sen kronan på verket.
E skulle skriva Grattis på tårtan och det gjorde hon med en sån bravur! Helt ärligt så tänkte jag att det blir nog tokigt men vad gör det. Men så fel jag hade.

Hon satte texten perfekt och sen på med jordgubbarna. Superbt!

- Trodde Du inte jag skulle klara det sa hon klurigt till mig...

Om den blev god?
Mer än tio poäng sa vi!

Få saker är bättre än mina kära små  vänner.
De och jordgubbstårta är det bästa!

Hälsningar Turtlan.

Elisabet säger: Tankevågor som undrade .., jag kör lite utlottning av sånt som blivit över ..., och sponsrats av bloggvänner och sånt som jag har själv och redan läst/sett ..., inga märkvärdigheter alls och bara på skoj!

Dagens fönster ...

... finns i Skåne och den som var framme med håven, det var Siv Lundmark, en gång Ringvägen-granne hemma i Malå, men numera boendes i Skåne.

Det där med "vi flytt int´...", det stämmer inte det minsta.

Är det några som verkligen vågar ge sig iväg, så är det just norrlänningar (eller norr, - och västerbottningar då, annars går väl Bert upp i falsett ,-).

Efteråt ..

Efter två, tre timmars vila i vågrätt läge kommer livet åter.

Ja, egentligen kommer livet susande nästan i samma veva som fotbollsmatchen mot Frankrike ska börja och pv är på körövning inför morgondagens uppträdande i Torups församlingshem (ja, han är ju ateist, om någon kommer ihåg det .., men sjunger mest andliga sånger ...) och jag gör en delikat middag bestående av en varm korv med Västervikssenap som pricken över i och sen känns allt bättre.

Dom svenska supportrarna är  u n d e r b a r a  och jag blir så himla rörd (Johanna J från jobbet har varit på plats .. lyckliga den tösen! ) och i första halvlek får jag sms från Malin i Ystad, min före detta arbetskamrat på Fridhems Livs .., och nu får jag veta att vi får besök av henne och hennes sambo någon gång i juli och det känns bra och Daniel Nannskog i tv-studion och hans kompanjon Johanna Frändén sköter sig så fantastiskt bra - heja SVT ! - och vid niotiden kommer pv hem och då sitter jag upprätt och dricker vatten och tänker att det ska bli ljuvligt med en helt ledig dag och tänk, ben och fötter börjar vakna.

Det känns okej.

Nu är klockan halv tolv.

Här utanför är mörkret  k o m  p a k t.

Lotteri - lottera ....

Eva på Frösön undrar om det är slut på lotteriet?

Nej, då.

Jag har bara haft så överdjävulskt ont i kroppen sedan jag kom hem från jobbet, så det får bli dragning i morgonförmiddag - då jag nu i ett par timmar har vilat nonstop - och pv ska iväg på körövning.

Kommer ni ihåg paret från Kanada ....?

Så här skriver sportigajenny ...

Hej Elisabet!

Kommer du ihåg mitt "veckans bästa" från i söndags?!.
Jag berättade om det där kanadensiska paret som bla skulle på Allsången i Gränna hamn...

I gårdagens JP (JönköpingsPosten) så är dem med på förstasidan!

Allsångsledaren Peje Johansson lyckades hitta dem där i publiken, och de fick sjunga Idas Sommarvisa tillsammans med Peje och övriga publiken!

Lite roligt tycker jag.

Hälsningar sportigajenny.

Dagens fönster ...

... (eller egentligen bilden .., den röda dörren, bilen och fönsterluckorna!) är bara så ljuvligt underbart!

Ingen behöver väl tveka om vilket land detta gäller ..:?

Madame Monet tog bilden.

Ingen fotboll - då blir vi deppade -!

Kör hem i regn och nästan mörker.

I Steninge springer en räv över vägen.

Klockan är tjugo över nio när jag svänger upp på kullen.

Radion är påslagen.

"Men ser du inte fotboll ..?" säger jag häpet.

Nä.

Tv:n fungerar inte.

Där är ingen signal.

Hos Telia Support får vi veta att hela landet är utan digitalt nät, i alla fall Telias kunder.

Kanske har någon sommarvikarie tryckt på fel knapp?

Åååå, stackars människa.

Efter att ha väntat i lång telefonkö, hamnar pv hos supportdamen Caroline .., och tänk, hon lotsar honom varligt mellan alla teknikaliteter och han är lugn och sansad och tackar henne för visad tålmodighet och tänk, vi får tillbaka bilden.

Nu stundar sänggående.

Upp i ottan för min del och jobb till halv tre.

Ledig onsdag.

Och Midsommarafton, men börjar tidigt dagen därpå.

Det går nog det med.

Oväntat besök ...

På fikarasten satt vi - My och jag själv - och tittade i våra telefoner.

Det var då hon visade mig detta .., som jag aldrig hade hört talas om.

Men det har säkerligen ni gjort?

Om inte .., detta är vådan av att kissa ute i det fria.

Och så ett kvällsfönster ..., eller natt.

Inatt, vid två, när solen började fundera på att gå upp, då började jag fundera på att gå och lägga mig.

Cecilia N

Och Gunbritt Ekbergs glädje ...

Det bästa som hänt mig den här veckan är....

Fjällturen till Vålådalen.

Vi campade vid Nulltjärn, en liten fjällsjö med sandstrand och en underbar vy mot snöiga fjäll.

Vi var uppe länge, länge på natten och njöt av solnedgång och uppgång....

Hälsningar Gunbritt

cruella sa...där är det verkligen hur fint som helst. Jag har badat i den tjärnen, magiskt.

Lena i Gävle säger: jag har badat benen där en septemberdag, svinkallt men otroligt vackert

sportigajenny om sin glädje ...

Hej Elisabet

Försöker klura ut veckans bästa...

Och efter visst funderande så måste det vara mötet med det kanadensiska paret som kom in på turistbyrån igår i jakt på nånstans att bo i några nätter. Vi stod och pratade om allt möjligt såsom allsång, midsommar och nubbe och annat svenskt. Ja vi hade så trevligt att jag och I missade att klockan slog 18 och vi skulle stänga turistbyrå och museum! Men effektiva som vi var så var vi ändå klara till 18.15.

Idag kom det här trevliga paret tillbaks, och exakt vad de ville vet jag faktiskt inte.
Men, de talade om att de hittat ett trevligt boende i Uppgränna.

Backstage vid allsången i Gränna hamn ... Bilden från Sveriges Radio.

Idag skulle de åka lite norrut och till Tåkern, men sedan skulle de även gå på Allsången i Gränna hamn!

 Bild: Gränna hamn och allsångskväll som sänds i P4, söndagkvällar kl.19.00

Fantastiskt kul att de ville uppleva något så svenskt som Allsång. Och visst är det kul när våra turister kommer tillbaka till oss utan att egentligen vilja någonting, utan att de liksom bara vill småprata lite eller tacka för hjälpen!

//sportigajenny

Cecilia N:s glädje  ...

Bäst?
När jag städat klart.

Eller kanske att det till slut ordnade sig med skjuts till kyrkan en bilkvart bort där Ulrika Bodén skulle sjunga Nicke Sjödins Kôrksangern.

(Oj, inte är det väl måndag?)

Cecilia

Elisabet säger: Nicke Sjödin var en helt UNDERBAR människa, diktare, skribent!

Jag minns honom från ett kulturcafé i aulan hemma i Malå .., å, så mycket värme i det han läste upp!

Här kan ni höra honom.

Ulrikas glädjerapport ...

Utflykt i den ljuvliga sommaren, tillsammans med Max.
 

Världsstickdagen som jag firade tillsammans med min fina syster och en massa andra glada människor idag.

Och sedan, efteråt, en härlig skogstur tillsammans med Marcus och Max. 

Max enorma lycka när husse kommer hem. :-)
http://youtu.be/cekeMndmMEM
 

Att jag haft alla tre barnen här i omgångar den här veckan.
(Ja jag säger tre, för Andreas och Madde har varit tillsammans i snart 5 år så jag räknar henne också som "min" nu.)

Dagens fönster ...

Hej!

Skickar ett fönster från vår altan och en härlig frukost i solen.

Det har inte blivit så värst många sådana i vår/försommar.
Vädret har varit alltför tveksamt på helgerna hela maj och juni.
Men det blir väl bättre.

Kram från Rånlandet.

Ann i Göteborg berättar om sin glädje ...

Hej igen och trevlig fortsatt söndag!

Det roligaste som hände denna veckan var att mitt företag STORARTAT! fick en beställning av en affärskollega.

Han ska åka till Dominikanska republiken i veckan och gifta sig och ville ha 2 linneskjortor och ett par linnebyxor till bröllopet.

Brudgumsdressen  blir en kortärmad skjorta och linnebyxor i en vacker mintgrön linnekvalitet och en extra skjorta ville han ha i en apelsinglassfärg.

Han kommer ursprungligen från Iran och kommer att bli så snygg i de här härliga färgerna.

Det är smickrande att han valde mig att sy upp hans bröllopskläder och jag hoppas att deras bröllop blir en härlig upplevelse.

På bilden kan man se tygerna, men den mintgröna ser snarare grå ut, vilket den inte är.

 

ellem i Skellefteå om sin glädje ...

Det som glatt mig mest  är nog allt som växer och blommar nu.

Syrenerna och rönnen blommar på framsidan.

Och på baksidan i “försommarrabatten” har fjällsippan snart blommat ut. Den täcker nästan 2 kvadratmeter och största delen av den finns på altanplattorna.

En röd backsippa, tolvgudablomma, våradonis och  vildvuxna tovsippor finns också där.

Tovsipporna växer också i ett rutmönster i sanden mellan plattorna.

Att jag också fått klart stenläggningen runt den nya rabatten gör mig också glad och nöjd.

Jag jobbar en del tillsammans med teckenspråkiga och när vi hade vår sedvanliga terminsavslutning i Stackgrönnan i onsdags var det en av de första varma kvällarna hittills.

Så vi satt ute på bryggan och åt räkmackor och hade trevligt i solskenet.
Det finns mycket att glädja sig åt! ellem

Anne i Mantorp berättar ...

Hej Elisabet!

Först och främst måste jag få säga grattis till dina "grabbar" som kommit i mål efter en blöt natt.
Vilken kämpe till son du har som klarade hela rundan och i spöregn. Imponerande.

Nu till veckans bästa som handlar om Texas, min stora barnbarnshund.
Idag har jag haft honom alldeles själv och varit ute på två promenader som avlöpt perfekt. Det är som så att Texas är livrädd för andra hundar och använder anfall som försvar tyvärr.

Texas är mycket starkare än jag, så nu är jag som sagt jättelycklig som lyckades fixa mötena med andra hundar med hjälp av lite godis.

Det är inte bara synd om människan, utan även om rädda hundar.
Texas är en sådan hund som skulle behöva hjälp av Cesaer Milan eller kanske någon som din Anna.
Att han är så rädd nu när han är jättestor och 5 år beror på att skräcken från när han blev attackerad av en aggressiv hund som liten valp inte har gått över.
Annars är Texas go´ som guld mot familj, katter och alla människor han möter och förståss oerhört älskad
av mig.

Det var en till veckans bästa; besöket i Kolmårdens djurpark. Vilken underbar dag det var.

Eftersom jag har lite svårt att gå så fick vi ta med bilen in i parken och parkera på några platser efter en bilslinga. Det kostade inte mer än parkeringen utanför och jag måste säga att den servicen är jättebra för alla oss som inte kan knata omkring hur som helst längre. Det är ju så väldans backigt i Kolmården, men nu såg jag till och med rullstolar och rullatorer och dom kan aldrig i världen har kunnat ta sig runt utan bil.

Vi åkte linbanan över safariparken och såg bland annat diande lejonungar och en brunbjörn som tog sig ett
bad. Sedan var vi så klart också i delfinariet och såg en jättehäftig show. Vilka underbara djur delfinerna är
och så duktiga tränarna är.

Ja, Kolmårdens djurpark kan jag varmt rekommendera med alla fina upplevelser
som man kan ha där. Både stora och små och så jag lite äldre och tafflig åkte hem med ett stort leende i
ansiktet och ganska så möra i kroppen.

Anne i Mantorp

Också en slags glädje ...



Filmen togs av pv mellan Bankeryd och Hjo.
Efter två timmar av cyklande i närapå hällregn, börjar det klarna upp och Anders tar av sig "regnskyddet".
Notera kroppsspråket på filmen här ovan och den undre bilden.
På den övre .., där är det  t u n g t.
Pv har långt över tvåhundra mil i bagaget inför det här loppet - Anders har tjugo -.

I Jönköping bytte Anders till torrare kläder och så blev dom kvar där i femtio minuter och väntade på bättre väder .., vilket också infann sig och på slutet visade sig solen och det var svag medvind.
I Karlsborg, där Anders gjort lumpen som jägarsoldat, kändes det bekant, sa han.
Lite nostalgiskt.

Bilden togs, tror pv, vid första eller andra kontrollen.
Innan regnet kom.



Och så idag ute på altanen.
Mycket prat blir det om cyklingen.

Anders konstaterar leende att ingen logik alls fungerar när det gäller dom tävlande.
Där kan komma en tung, överviktig man med jättekagge som susar iväg som ingenting .., och spensliga kvinnor på kanske 45 kg passerar honom och pv likt projektiler!

"Ja .., och så blir man ju nästan knäckt när man tar i så man nästan svimmar och så kommer nån och cyklar förbi och   s j u n g e r   för sig själv!" säger pv smajlande..

Nu stundar Vansbrosimmet om exakt tre veckor.
Anders siktar på Klassikern och pv tänker genomföra den för andra gången.
Dags för anmälan!
Hur blir det AP .., ska du med och simma?

Och sen, några timmar efter att vi har skjutsat Anders till stationen i Halmstad, börjar pv att klyva rönnveden som vi fick av Eva och Ulf från Tyresö.

Ja, energi finns det tydligen gott om hos vissa människor.

Och så berättar Jessica i Västerås ...

Hej Elisabet!

Tänke att jag skulle berätta vad som var mitt bästa i veckan som gick.

Det var då min mamma och min ”bonuspappa” Bosse kom ner hit till oss i Västerås med sin husbil. 

Dom bor i Ström, 2 mil norr om Tänaby, och har sedan en tid tillbaka även ett hus på Svanö utanför Kramfors.  

Det innebär att vi träffas oftare då det inte är så långt längre.

Vi pratade, grillade, åt, promenerade och bara var tillsammans.

Jag och mamma kan verkligen prata hur länge och hur mycket som helst  med varandra, det tar liksom aldrig slut på samtalsämnena.

Kram, Jessica.

Guy i Arvidsjaur om sin glädje ...

Fredagen var utan tvekan en glädjens dag.

Jag har nu äntligen, efter sex och en halv månad sålt huset.
Köpebrevet undertecknades på banken på eftermiddagen och jag slipper våndas över detta.

 

För att jag skall kunna leva bra i Thailand har jag beslutat att försöka hyra ut min lägenhet, möblerad, under tiden jag är borta. 

 

Det har också gått trögt, men på fredagen ringde en ung man frågade om den fortfarande var ledig. Jippi! När jag idag träffade honom visade det sig vara en mycket trevlig, och ordningsam herre, och vi fattade nog tycke för varann. 

 

Dessutom klarnar det med boendet i Wang Khanai, alltså i Thailand. 

 

Saker faller på plats.

 

Guy.

Leina berättar om sin glädje ...

(Leina, f.d. granne under tiden i Malå, numera arbetar hon som omtyckt bildlärare i Uddevalla).

Lycka ...

Att få skicka ut åk 9 eleverna ut i världen...
Att känna att man har gjort sitt yttersta för att de skall lyckas och känna sig lyckade...
Gråten som är av saknad blandad med stolthet och glädje... Lika jobbig varje år men som fyller mig med en lyckokänsla...

Kortet, eget planerat arbete av en flicka i åk 9...
Ämnesövergripande arbete i  bild och teknik...
Kolla in detaljerna...
Lycka...

Hälsningar Leina.

Och nu är det Eva på Frösöns tur ....

Veckans glädje, den var svår den här veckan. Jag minns knappt vad jag har gjort.
En snurrig och surrig vecka där jag bara har flutit med utan reflektion.
Det bästa var kanske sjukgymnastbesöket, då jag märkte att kroppen har fler muskler än vad jag visste om.

Rent bildmässigt finns några guldkorn:

 Affischen till vår kommande utställning blev klar och uppsatt på många ställen.

 Buketten med liljekonvaljer.

Lugnet i vårt kära skogsbryn.

Kram Eva.

Malin berättar om sin glädje ....

(Malin heter Mårtensson och är min arbetskamrat i den lilla affären. Jag undrar hur många varma kramar man kan få under en dag om man arbetar med henne? Eller hur många klappar på ryggen? Den tösen har oceaner av värme inombords! Så här skriver hon:)

Det bästa med denna veckan och lite av förra veckan var att åka till Paris!
Åka till en barndomsvän som jag inte träffat på fem månader!

Det var så roligt att se hennes leende när jag klev av bussen och hennes glädje när hon skulle visa upp sitt Paris! Sina smultronställen i Paris!

Vi shoppade, umgicks, skrattade, såg alla viktiga saker, åt gott bara hon och jag!
Det var det bästa!!
Stor kram till dig Bettan!!!
/Malin

Kerstin berättar om sin glädje ...

Elisabet säger: ja, jag pytsar in lite glädje pö om pö den här gången.
För en gångs skull kan man ju testa att inte vara så enjängd ,-)

Kerstin är först ut och så här skriver hon:

Största glädjen är att sonen klarade sig väldigt lindrigt när han blev nerslagen och sparkad natten på lördag på stan. 

Han kom hem skärrad och med en fläskläpp, allt bara för att han inte hade någon cigg... 

Jag är glad att hans kompisar var alldeles i närheten så det slutade så bra som det gjorde.

En annan glädje är mina hibiskusar som blommar för fullt. 

Tyvärr blommar varje blomma bara 1-2 dar, men det finns många knoppar kvar och fler blir det :-).

Katten heter Picasso

Glädjande nog är kattherren på bättringsvägen också. 

Han har haft varbölder i nacken och fram på bröstkorgen, som är fixade nu. 

På måndag är det återbesök för att ta bort dränagen. 

Han klagar högljutt efterson han inte får gå ut än. Stackarn...

Det var en del av min glädje den här veckan.

Dagens fönster ...

Vännen Ulrika i Västmanland, hon slår nog alla tiders rekord som fönsterleverantör!

Här är ännu ett!
Tack du flitiga, fagra, finurliga fönsterfångerska!

Slippers ...

I ett inlägg på FB skriver jag om "slippers".

Mamma hade såna; dom stod i köksgarderoben, där hon även hängde sin kappa.

Och Mian frågar om det är samma sak som "pissetofflor"?

Inte en susning, har jag.

Sen googlar jag på bilder av slippers och då kommer vanliga filttofflor upp och det är absolut inte såna jag menar, nej, jag menar hällösa skor av läder eller då kanske dom var tillverkade av plast .., inte badtofflor, utan .., ja, på mammas slippers var där alltid en klack, men ingen spetsig sådan.

En del slippers hade små, små, små hål på ovansidan av lädret.

Förstår ni vad jag menar?