 |
| Längst uppe t.v. en Jungfru, sen en Våg, ännu en Jungfru och så - med ring - en Stenbock. |
... som kommer flygande över landet Halland och tar rast vid havet, dyker vännerna upp!
Förra veckan rara SoF och hennes man och igår; min före detta arbetskamrat från lilla kvartersbutiken i Ystad - Malin med sin Jörgen -.
I några år arbetade vi tillsammans och så
otroligt duktig, ambitiös och trevlig att arbeta med var den här madamen! Då var hon en tämligen ung och ensamstående trebarnsmamma - festglad och allmänt yster - och nog var jag lite tvehågsen när chefen meddelade att hon skulle bli vikarie för en mammaledig arbetskamrat.
Oj, så fel jag hade!
Malin har ett så spännande livsöde!
I vuxen ålder hittade hon sin biologiska mamma (och halva släkten!) i södra England och det blev ett så kärt möte och jag minns när Malin kom in affären - det var
innan hon hittat dem - och köpte utrikes frimärken och berättade att nu hade hon skrivit ett brev till England och
kanske skulle hon kunna hitta sin släkt där?
Jag minns också när hon kom och berättade att nu, nu hade hon ringt till någon av släktingarna och jo, dom fanns där .., hennes mamma och halvsyskon också!
Pappan är iranier (kanske är det därifrån Malin har fått sina mörka, vackra ögon?), men se honom har hon inte lyckats hitta.
Nu arbetar denna begåvade (som inte vet hur begåvad hon är!) fyrtiotreåriga skånska inom hemtjänsten och när vi sitter ute i den mörka sommarkvällen, berättar hon om sitt arbete (någon har frågat), vad hon gör .., hur hennes arbetsdagar ser ut (kokar kaffe, bäddar sängar, hjälper till med påklädning, masserar ben .., småpratar ... tycker om ...) och jag tänker att hon har hamnat alldeles, alldeles rätt.
För ett år sedan förlorade hon sin mamma i cancer (den mamma hon har vuxit upp med) ..., och om detta med förluster av anhöriga pratar vi också om.
Det skiljer femton år mellan Malin och mig, men tänk .. det känns nästan inte alls.
Inte för mig.
På morgonen, efter scones, kaffe, rabarbermarmelad och osten som jag tycker så mycket om (men som blev så nedskriven av någon annan ...), ber jag dem knäppa händerna.
Till pv:s oerhörda förnöjsamhet gissar jag helt fel!
Jörgen är Jungfru, nummer tre av fyra syskon och har vänster tumme upp.
Malin är - i den familj som hon vuxit upp i - storasyster, Våg och har också vänster tumme upp.
Om jag skulle säga vad som utmärker Malin, så är hon först och främst oerhört l o j a l, sen skulle jag säga omtänksam, spontan, naturlig och rättfram.
Jörgen visar sig vara otroligt l u g n och snäll.
Nästan till midnatt sitter vi ute på altanen och pratar om allt och inget.
Vinet är gott .., räkgrytan smakade bra .. och visserligen får vi hämta filtar och jag tar på mig anoraken, men ändå .., inombords känns det varmt och gott.
