Ulrika i Västmanland ....

Och Ulrika hittar ni här - om någon inte visste det -.

Gunnar i Jämtland om sitt här och nu ....

Söndag 11 november mitt på dagen.

Grått, grått, grått, plusgrader, regnigt och skitigt.
Tröttväder...
Katten Vira och jag själv tycker verkligen om att helga vilodagen i dag ;-)

Gunnar.

Monet i Frankrike om Här & Nu ...

Bilden på mitt Här och Nu visar undertecknandet av stilleståndsavtalet mellan Frankrike och Tyskland den 11 november 1918 i en järnvägsvagn i en skog i Frankrike. Bilden är tagen från Wikipedia.

 

(Elisabet säger: jag får dela upp det hela i ett och ett inlägg, då en del är ganska långa.

Först ut är Monet.)

 

Idag är det Stilleståndsdagen den 11 november i Frankrike. 

 

Det är söndag och därför stängt ändå men hade dagen infallit på en vardag hade allt varit stängt och alla varit lediga. Man högtidlighåller stilleståndsdagen, l'Armistice från första världskriget 1914-18 och det görs över hela Frankrike.

 

I varje liten by, inklusive vår egen är det ceremonier med borgmästaren och kransnedläggelse vid det krigsmonument som finns i  varje liten ort. I Paris är det presidentbesök, militärparader  och kransnedläggelse vid den okände soldatens grav vid Triumfbågen. 

 

Idag uppmärksammar man alla som stupat för sitt land och med särskild betoning på de många fransmän som dödats i Afghanistan, elva stycken bara i år.

 

Det är en ljummen men blöt dag efter de häftiga skyfallen igår. Jag tittar ut genom mitt fönster och ser hur de höga popplarna i byn blir allt gulare för varje dag. Vi ska strax äta en egenkomponerad Kyckling à la Provencale med goda kryddor, 

 

Dessi kommer att rusa runt i trädgården efter lunchen, den som blir mer och mer proppfull med ekollon på gräsmattan. Senare på eftermiddagen ska jag titta på programmet Vivement Dimanche, ett slags "här-är-ditt-liv-program" med kända fransmän.

 

Så är det Här och Nu i Frankrike för mig. Stillsam söndagskänsla.

 

Monet.

"Få se .., var är ditt högra öra ..?"

Det blev en mentalt ansträngande helg för harry.

Med min systers dalmatiner Mizz är det nämligen så att hon har ett något underligt kroppsspråk; hon vill leka, men markerar ändå ett slags avstånd och harry har svårt att läsa av henne, särskilt inomhus - då gömde han sig mellan varven bakom soffan - (som för ovanlighetens skull INTE är en Ektorp).

Det lustiga var; det var helt sanslöst .., att Mizz ofta siktade in sig på harrys högra öra, just där han i somras blev biten av den där tyska hunden .., nu stod Mizz och noooosade honom just där och harry blev spänd som en fiolsträng!

Visst är det konstigt .., eller upplevde hon att han reagerade så och så förstod hon att ojdå .., här kan jag skrämma honom lite?

Ute gick det hur bra som helst!

Och tänk, för första gången har harry mött sin överman när det gäller snabbhet!

T a c k!!

Alla som har mejlat och lämnat sina bilder om vad som hände under ett ögonblick mellan tolv och två idag!

Ni är  u n d e r b a r a!

I morgon, när jag är ledig fram till klockan tre på eftermiddagen, ska jag lägga in allt i ett enda svep.

Lördag och söndag i Skåne ...

Vaknar söndagmorgon och hela världen, ja, i alla fall världen runt Hörby och Västerstad, är dold i dimma.

Sååå mycket Skåne detta är för mig!
Och jorden är lerig och marken fuktig .., knappt en enda liten fågel hörs kvittra.

Kvällen innan har vi ätit gudomligt god gås (med en sås som var himmelsk) och ellem; lingon/chili/chutneyn som du skickade ner, den blev hur smarrig som helst till detta! T a c k!

Efter middagen sitter vi tillsammans i vardagsrummet och ägnar oss åt frågesport.

Systerdottern tillbringar så gott som varje söndageftermiddag i Lund på en krog där det är quiz med Kryddan Pettersson. På onsdagar är det en annan slags quiz, med mindre naturvetenskapliga frågor.

Nu ställer hon frågor till oss från föregående omgång och det är så himla roligt och vi klarar oss bra .., pv kan nästan på öret säga hur stor statskulden var ett visst år, Rigmor visar sig vara en hejare på Verner von Heidenstam .., själv klämmer jag i med riboflavin och tiamin innan någon annan hinner svara.

"Men moster!!!" utbrister systerdottern häpet.

Jo, jo.

Söndagmorgon.

Medan harry och husets dalmatiner leker ute på tomten - som är enorm, en hel lägda! - ("du skulle ju behöva åkgräsklippare!" säger jag till min syster och hon håller med), promenerar jag en liten sväng, mot ridhuset till.

Allt är tyst och stilla.

Sen blir det frukost.

Det är inte långt ifrån att jag börjar att gråta när jag upptäcker mammas virkade äggvärmare från 60-talet.
En är orangefägad, andra gröna eller blå och två har ryagarnshår, lite lockigt så där.

Åååå, gullemamma .., inte visste jag att du pysslat med sånt här inte!
I alla fall kom jag inte ihåg det, inte förrän jag såg dem.

På promenaden slinker jag in på en ödegård.

Överallt ligger bråte; det är jordbruksredskap, en harv eller två .., och där är traktordäck, trädgårdsmöbler i plast, där är en rostig hink och spadar utan skaft och där är spett och stora stänger!

När jag tar den här bilden tänker jag osökt på en rar bloggmadame i Borås.

På väggen mellan köket och vardagsrummet (ja, nu är vi hos min syster igen) hänger gamla fotografier.
Här är pappa och mina systrars mamma, den dagen hon inte längre var fröken Andersson, utan blev fru Nilsson.
Hon hette Gunhild. var uppvuxen i Risliden inte långt från Norsjö, och dog vid 33 års ålder av en hjärntumör.
Jag tycker alltid att min enda systerdotter påminner om sin biologiska mormor.
Även pappas storebror förlorade tidigt sin första fru som hette Anna, sedan gifte han om sig med hennes syster Beda. 

Väggarna i gästtaoan var tidigare helt vita. 
Nu har den ljuvligaste tapet kommit på plats och där finns såväl rödhakar som talgoxar!
En klocka på toan?
Ja, men hur praktiskt som helst för den som ska passa busstider! 

 Här syns alla småfåglarna!

 

På min systers kylskåpsdörr.

Och ännu mera. Inte svårt att gissa vem som satt upp just det urklippet.
Det är nog hon som är född 1941.

Vid tolvtiden svänger vi in på Ikea i Helsingborg och tar en fika innan vi sätter fart mot cd-hyllan Benno.
Kaffe med kanelbulle: 5 kronor! Det är ju inte klokt så billigt det är!

"Och kanelbullen var jättegod!" säger pv.

Alla män förärades - fars dag till ära - en gratis påse med chips.



Om detta säger pv så här ...

Dagens fönster ...

Hej!

När siestan var slut slog denna dam upp sina fönster precis ovanför det kafé där vi satt en eftermiddag i den lilla stan Biograd na Moru.

Hon hade full koll över trottoarlivet och hamnen.

Skön känsla.

Bert.

Är den inte underbar, så säg ..!

Tittar in i lilla butiken alldeles vid Särdals Kvarn, inte långt från affären där jag just har handlat.
Jag har tänkt handla lite hälsa-på-presenter till min storasyster .., och upptäcker då de allra ljufvligaste tekoppar!

Det tar inte många minuter förrän en av dem har blivit min.

Koppen är precis lagom stor och på utsidan spankulerar små rödnäbbade fåglar omkring.

Jag älskar den!

Och det kan jag ju säga, att hos den här keramikern kan man lätt bli förälskad ...!

Liten påminnelse. Eller stor.

Bara att knäppa en bild och mejla den till bisse151@gmail.com, så lägger jag in allt i ett svep!

Ja, men vi tar ännu ett fönster ....!

Lördagsmorgon i Striberg. Rally sover gott. Virka spanar på småfåglar.
Igår snöade det så där "julaftonsmysigt" men igår är det varmare och all den fina snön blir till slask. :(

Jag dricker kaffe och fixar lite småjobb. Marcus är i garaget och mekar med nya rallybilen; en Volvo S60. Den har just fått bur insatt och nu börjar en massa pyssel med att måla, fixa dit inredning igen (inte mycket dock, en rallybil är ju nästan tom inuti), stolarna, bältena o.s.v.

Den här helgen är alla tre barnen här (jo jag räknar Madde som "min" nu efter så många år :-) ) och det är så mysigt. Igår kväll var det film och skratt och mys. Bästa sortens helg! Det tycker Max också, han avgudar dem. Alldeles särskilt Madde. Just nu ligger han hos/på henne och sover och är sååå nöjd.

Och senare idag kanske jag får en Skoda-nånting. Hurra! Jag älskar min Volvo, den är sååå rolig att göra, men den är så väldigt törstig.

Men nu först, mer kaffe och sockstickning en stund.

Ulrika.

"Du har legat med många poeter ...?"

Efter P1:s Naturmorgon lyssnar jag - av bara farten -, till en intervju med den västerbottniske författaren Stig Larsson.

Intervjuare är en kvinna och av och till slår det mig att hon fnissar på det där flickaktiga viset, ja, som hade hon en Mästare framför sig.

En rockstjärna.

Det är väl ungefär då som jag byter kanal.

Ännu mera upphittat

Dagens fönster ...

Det ser ut som om bilden är kapad på vänstra sidan, men det är den inte.

Och nu är äppellådorna borta .., Eckes träskor står nedanför byrån och på dörrmattan står det HBK.

Och så ett eftermiddagsfönster ...

... från Monica i Lysekil.

Så här skriver hon:

Hej Elisabet!

 

Här kommer ett november-kvälls-fönster från Lysekil.

 

Just nu hör jag på detta på nätet - direktsänt från Oslo Konserthus!:

 

NRK P2, torsdag 8.11.2012 kl. 19.30

Musikk i P2 - Klassisk direkte

Oslo Filharmoniske Orkester og Kor. Sølvguttene. Dirigent: Marc Soustrot. Solister: Mari Eriksmoen, sopran. Gert Henning-Jensen, tenor. Johannes Weisser, baryton. Gloria, av Francis Poulenc. Carmina burana, av Carl Orff. Direkte fra Oslo konserthus. Programleder: Bodil Maroni Jensen.

Det var en väldigt bra konsert,
och det var bra ljud, och bra mottagningsförhållanden också i kväll!
Nu är det precis färdigt.
Många hälsningar från Monica i Lysekil!

Tack ....!

... fru Grå i Ystad, för det trevliga urklippet som kom med posten idag! 

Just precis så är det att vara kassörska!

På stranden ...

På ömse sidor om stranden låg  d r i v o r   med ilandfluten tång, ja, det var som en tjock ryamatta!

Och mitt i detta, en liten vit fjäder.

Upphittat ...

Den här listan vet jag vem den tillhör; en man i min ålder som alltid hälsar med orden "Hej Elisabet!"
Och jag blir alltid lika glad av den hälsningen.
Mannen har tidigare arbetat som kommunchef i Södermanland, men har sedan ett par år tillbaka återvänt till landet Halland.
En driven handstil, tycker jag.
Jag hade lätt kunnat gissa på arkitekt som hans yrke.
Och så tror jag att han är duktig på att teckna.

Ja, det här med juice, det är inte det lättaste att stava.

Kort och Koncist.

Snabbare än blixten ...

... är hon som är en lycklig groda.

Vips, bara .. hade jag en här-och-nu-bild i min inkorg!

"När handen är snabbare än tanken ...", skrev hon som förklaring.

Ni kan ju försöka lista ut vad madame Groda har för profession ....

Tv-tips ...! 

Vännen Dinah skriver i ett mejl att detta är sevärt.

Och tänkvärt.

På söndag är det dags igen ...!

I Porto såg det ut så här ...

Ja, ni kommer väl ihåg när vi för drygt en månad sedan visade våra här-och-nu-bilder och berättade lite om hur det såg ut, ja, mellan tolv och två en viss dag? Eller var det mellan elva och två?

Det var Gunnar i Jämtland som kom med idén och det är väl lika så gott att fortsätta på den inslagna vägen?

Så här såg det ut då.

Vännen Kent från Växjö chockade mig med sin första bild till bloggen någonsin - heja Kent! - och visade utsikten från ett fönster i Karlskrona, där herr Nilsson för dagen befann sig å arbetets vägnar.

Om exakt en månad från då .., då arbetar jag som bäst och har inte tid över att lägga in alla bilder, men .., nästa vecka är jag ledig onsdag, torsdag och fredag och då minsann ...! 

Då tänkte jag så här: på söndagar är ju dom flesta lediga (förra gången var det en vardag), ska vi säga så här att .., nu på söndag mellan tolv och två på dagen (då är det ännu ljust ute) så tar ni en bild från vad ni pysslar med och så mejlar ni den till bisse151@gmail.com och så gör jag som förra gången, lägger ut allt i ett svep.

Är ni med?

Varmt välkomna den som känner för det! 

Stilla morgon ...

Promenad ner till havet och små korvbitar i fickan (vilken utsökt muta!) och harry som springer av och an och hämtar en pinne som jag om och om igen kastar i havet!

Sjöfåglar på rad längre ut i vattnet.

Får som bräääääker.

Och vi möter My - en sjuårig bordercollie -.
Att möta en artfrände är roligt .., såväl My som harry lägger sig platt på marken, så där femtio meter från varandra .., alldeles platt .., och bara tittar .., och sen: full fart!

En mer väluppfostrad hund (som är en tik) än denna My, har jag aldrig träffat och till min stora glädje gör harry precis som jag säger och Mys husse, som vi har träffat många gånger tidigare, säger att .."ser man på .., det tar sig med harry!"
 
Nästan hemma blir jag stående alldeles stilla och jag kommer ihåg avslutningen på ett Efter-tre-program med Olle Stenholm. Han berättade om den lilla rödhaken som satt i en buske och sjöng så outsägligt vackert.
Tänk, det är nog tio, tolv år sedan jag satt i bilen och lyssnade till just detta .., och jag minns det ännu.




 Så här lät det.

Dagens fönster ...

... finns på innergården där jag bodde i Ystad.

Bilden är inte nytagen och jag hade nyss upptäckt att man kunde göra svarta ramar - ååå - så snyggt jag tyckte att det var!

Mitt i Naturen ....

Äntligen!

Som jag har önskat att få veta vad olika växter heter, ja, som visas i programmet!

Nu ..., fick man det!

Ungefär som i Antikrundan, när det plingar till och lite information om det man tittar på kommer upp som en liten skylt.

Perfekt!

Åtta till ett ....

Fronta-fronta-fronta!

Vissa dagar på jobbet är bättre än andra och idag var en sån.
Full fart!

Det var brödgräddning (underbara Anne-Marie i charken hade gräddat nästan allting, det var bara att köra in i hyllorna!) , ta emot och fylla in Östras brödleverans, ta sig an Arlas varor och så småningom även Wapnös (mejeri här i närheten), göra i ordning frukosten, prata med arbetskamrater runt ett fikabord (händer nästan aldrig, endast varannan torsdag), lösa av Lena i kassan (ägnade ett par minuter åt att massera hennes rygg och nacke ...), kolla till mejeriet igen och sist av allt hjälpa till med kolonialen som kom igår.
En stoooooor fyrkantig låda fylld med varor!

Jag hamnade bland saftflaskor och batterier och så småningom i hyllorna med hårschampo, tamponger och annat elände.

Slutade 13.00

Susade hemåt, tänkte att harry nog var pinknödig, men det var tyst när jag kom hem, men på hallgolvet låg till min förskräckelse tröstpriset till Monet - lamm-måttbandet - lite tilltufsad och rufsig, ajajaj .., och där var även husses ena toffel, numera utan häl.

Uppifrån och ner.

Nu kokar jag fisksoppa som ska bli middag .., i morgon är jag fri nästan hela dagen - arbetar från halv fyra till kvart över åtta - och sen är helgen helt och hållet ledig!

Gåsmiddag hos min syster i Skåne på lördagkväll .., mums, så smarrigt!

Och för andra dagen på rad har en man som presenterar sig som "Rudi" ringt och sagt sig arbeta för Windows ..., jag har god lust att säga fula ord till honom och det var inte långt ifrån att jag gjorde det också.

Jag frågade däremot om han trodde att jag var totalt dum i huvudet?
Nästa gång ska jag be att få hans telefonnummer, så jag kan ringa upp ,-)

Pip-pip-pip ....! 

Precis på pricken vet mina barn vad som får mammahjärtat att svämma över!

"Ingen får stå sååå länge och gosa med Fiéri, som Ebba", skriver AP.

Ett polishusfönster som kommer på mailen .., en mobilbild på Ebba 10 år som är i stallet hos AP och står med sitt huvud tätt-tätt intill Fiéri .., eller som idag: tretton sekunder av glädje.

Det var Äldsta Dottern som tagit fram sin Iphone och sen tänkte på mamma.

Å, så jag älskar dem - ungarna - !

(Däremot lär nog inte Ä.D. få någon Oscarsstatyett för filmkonsten ,-)

Torsdagsfönstret ....

.... kommer från Thailand.

Så här skriver avsändaren, som är Guy:

"Jag skickar en fönsterbild från Wipharats fönster.
Inåt finns det ett moskitnät och utanför det glaslameller som är matterade och som kan vinklas upp om man så har lust. Det ger inte så mycket utsikt.

Längre in i rummet finns en dörr och när man öppnar den kan man se himlen och några träd."

Igårkväll ....

Idkade jag högläsning för en trött pv.

Bara ett kapitel.

Ja, nästan två.

Jag hade sett boken (eller läst om författaren) hos Bloggblad, mejlade författaren Eva Larsson och fick boken bara någon dag senare.

Inte för att jag tror att pv är en uschlig lärare, tvärtom, men jag ser också hur trött han ibland är efter arbetsdagens slut.

Så där låg jag i sängen och läste och pv lyssnade (han var för trött för att själva hålla i boken) och efteråt sa han - till min förvåning -: "jaaa, du .., där finns det faktiskt sånt man kan ta med sig och testa ...".

Det kändes bra.

(Varför förvåning från min sida? Jo, jag vet inte om jag hade varit odelat positiv om pv - utan att jag bett om det -, beställt en bok med titeln "Så blir du en bättre kassörska" och börjat högläsa för mig. Men en av hans absolut bästa sidor, det är att han är så prestigelös .., han tycker t.ex om att få feedback på jobbet, t.ex när  rektorn tittar in och ser hur han (pv) tar sig an elever och själva lektionen. Själv skulle jag bli otroligt nervös och spattig om en chef stod och inspekterade mitt arbete. Det är skillnaden.)

Och så var det dragning .....

Tänk, snart har vi hållit på i ett helt år!

Och här har ni dagens vinnare ...

Grattis, grattis till er som vann!

DBIV för Gunnar i Jämtland....

Den där hotta chilin verkar spännande ;-)
Förra onsdagen den sista oktober var en toppenbra dag med fin vit snö liggandes kvar på marken.
Tyvärr så försvann den helt och hållet efter några dagar.
Men jag hinner säkert bli döless på snön som snart ska komma och som ska ligga kvar tills slutet av april nästa år.

Gunnar.

DBIV för Eva på Frösön ....

Hej Elisabet!

Det har varit tunga dagar sedan i torsdags då en av mina morbröder dog och mamma hamnade på sjukhus. Hon har fått en blödning i den hårda hinnan runt hjärnan (efter ett fall) och nu måste hon till Umeå för operation. Mycket tid går åt till att stötta och peppa och jag blir ganska trött mellan varven.

I lördags var jag i alla fall med på Allhelgonamarknaden på Rödön och det var verkligen en positiv dag.
Kära återseenden och nya möten. Och som jag sålde! Allt knäckebröd och alla kort tog slut redan en timme innan stängningsdags. Så roligt! Ett extra inslag i kassan och en slags bekräftelse på att människor vill ha det jag gör.

Den ständige glädjekällan är ju Otis, som blir sex månader på söndag. När jag är trött och slut då kommer han och gosar och viftar på svansen. Så mycket kärlek!

Ungefär så är det.

Kram Eva

DBFV för Cruella ....

Sladdar in lite sent, men det bästa i förra veckan (var det väl?) var att jag och dottern äntligen kom igång på allvar med att fixa hennes rum - nya möbler, målning, ja, allt!

Vi hittade en urfin sammetsfåtölj på Myrorna och ett par dagar senare även en gammal sekretär.

Det kommer att se ut som hemma hos en kontorsfröken på 30-talet, sanna mina ord:-)

/Helena/Cruella

En gammal kattherre ...

Var jag än befinner mig i huset, är pElle i närheten.

När jag sitter vid datorn, sitter han bara någon decimeter ifrån.

Och sover.

Glöm inte ljudet!

Veckans vinst i uppmuntringslotteriet ...

Jo, jag skrev ju att veckans vinst skulle vara något som "hottade" upp vinnaren och så är det nog.

Från madamen i Västmanland, hon med växthuset och forskningen om hur länge en fästing egentligen lever i en glasburk ... (hur intressant som helst var det!), från henne beställde jag två små, små, små burkar av egenodlad chili.

Det är dom burkarna ni ser på bilden; dom kom med posten igår.

Tala om snabb leverans! 

Birgitta skriver att i den åttkantiga burken finns något mildare sorter, annars är det fråga om starkt eller "illstarkt".

Detta är alltså förstapriset; en sån här burk.

Följande ligger och väntar på dragning ( men fler kan vara med .., vi kör dragningen ikväll när pv har kommit hem) ...


Cecilia N som hade fått ett glädjande och mycket överraskande telefonsamtal ...

Ulrika hade haft Chrille på besök, spelat spel och haft kul, men även kollat på rally ...

Anne i Mantorp hade haft barnbarnen på besök ...

Åsa/Pralinen (glädjen över sonen som fått följa sin far utomlands ..)

Monet i Frankrike hade ätit fransk husmanskost och passade på att lära oss hur aioli uttalas på franska ...

Mossfolk i Örebro (maken på bättringsvägen och Cosmos skötte sig bra i spårningen ...)

annannan i Portugal hade varit hemma hos sin 75-årige far i Skåne och ägnat mest hela dagarna åt att gräva i rabatter och dricka kaffe ...

Hedgrenskan hade varit i Dublin, men även dansat sig igenom en halv natt hemma i Skåne ...

Ann i Göteborg har ägnat sig åt vindsröjning, var rejält trött, men nu var det över och förresten hade ju katten - i och med röjningen - fått en ny korg att sova i ....

Eva på Frösön berättar om en tung vecka som avslutades med Allhelgonamarknad ute på Rödön och så, förstås, glädjen över lille Otis ....

Gunnar några mil bort från Frösön ..., är glad över snön som kom förra onsdagen, fast mest är han sugen på den där hotta chilin ....

Och Cruella/Helena har hittat en jättefin fåtölj och även en sekretär på Myrorna; allt hamnade i dotterns nystajlade rum!

Vem hade trott det ...?

Att ett segel skulle hänga på tork i ens badrum?

För den som är uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter är det en något annorlunda upplevelse.

Alltså kan allt hända i en människas liv och det är väl fantastiskt?

Inte hade väl Guy i sin ungdom kunnat drömma om att hans bil en gång i livet skulle välsignas av en munk?

Och en lärarinna i Göteborg, trodde hon för tjugo år sedan att hon skulle bli egen företagare och färga håret rosalila? Knappast!

För att inte tala om madamen i Västmanland som förut mest intresserade sig för stickning ..., hade någon sagt till mig att hon skulle älska att åka rally, då hade jag fallit avsvimmad till marken!

Vilket tal han höll, president Obama! 

Jag låg i soffan, slumrade till och vaknade med ett hjärta som rusade i expressfart .., tänkte att oj, tänk om jag dör och hittas här i nattlinnet som är så skrynkligt och håret så rufsigt .., och jag satte mig upp och försökte dra djupa andetag, tänkte att jag kanske hade tagit - inte Alvedon utan nånting helt annat - och hjärtat skenade likt ett lokomotiv och jag lade mig ner igen och drog täcket om mig och det blev lugnare och presidenten kom in med sin familj och höll ett tal som fick mina kinder att tåras av rörelse!

Å, vilken talare!

Vilken glöd!

Klockan 6:03 ...

Inte en enda minuts sömn natten mot idag, men det lär man ju också överleva.

Särskilt om man är ledig.

Och USA:s nästa president heter även den här gången Barack Obama och det känns bra!

Inte tror jag att hans motståndare är djävulen personifierad och han hade säkert goda avsikter, men nu får han nog hitta på nånting annat.

Så ..., grattis USA!

Och stort grattis SVT som har den eminente Stefan Åsberg som reporter!

(Däremot tycker jag inte att Claes Elfsberg har varit bra den här natten .., och tjatet om gästernas dåliga mikrofoner fattar jag inte, det hörs ju hur bra som helst!)

Dagens fönster ...

"Hej igen!

Nu är korken ur, så här kommer även ett fönster.
Det är mitt vardagsrumsfönster och själva utsikten är väl inte så märkvärdig.

När man bor i kanten av Östgöraslätten är det mesta åkrar och platta marken.

Anne i Mantorp."

Om man har ....

.... gått på en ovanligt lång promenad tidigare under dagen - halkat och varit spänd - då kan det hända att man får så ont i det där knäet som dom flesta läkarna säger att det är helt omöjligt att få ont i - , så där så man inte uthärdar att ens ligga kvar i sängen.

Då tar man till sist sitt täcke och lämnar en fridfullt sovande pensionatsvärd .., en katt som heter pElle och en trött hund som heter harry (som snabbt skuttar över till mattes bädd, "oh, yipppiee, blev den ledig!") och går en trappa ner och lägger sig på soffan Ektorp och lyssnar till olika valanalytiker.

Efter en stund får man sällskap av en en katt som heter sigge nilsson och som inte tror sina ögon.

"Va? Är matte uppe den här tiden ...?"

Men nu är det färdigskrivet, nu ska den där matten krypa ner under täcket och se om sömnen vill infinna sig.

Är någon annan vaken den här okristliga tiden på dygnet, så godmorgon, godmorgon!

Och i morgon ...

... är det ledig dag.

Ja, det ska man väl kunna uthärda.

DBFV för Anne i Mantorp ...

Hej Elisabet!

Åter är det barnbarn som är det bästa den här veckan. Dom avlöste varandra här hos mig,
så alla fick egentid med både mig och sina föräldrar. Ja, den yngsta av barnbarnen är en-
sambarn, så han behöver inte dela sina föräldrar med något syskon.

Egentligen kan jag inte riktigt förstå att det kan vara ett nöje för barn att vara här hos mig,
en småtråkig tant. Fast tanten är ju ganska så bra på dataspel och datorn är det fri tillgång
till när dom är här. Kan det vara det som lockar? I alla fall är jag glad så länge dom vill vara
med mig.

Anne i Mantorp

// Och Elisabet säger: HURRA!! för Anne som har kommit på det här med att man kan skicka bilder via mobilen, så lägger jag in dem här! Helt perfekt! 

DBFV för Åsa/Pralinen i Skåne ...

Förra veckans bästa var nog att sonen som tidigare bott 50/50 hos oss och hos hans pappa kom iväg på höstlovsresa med sin pappa. Numera bor han 100% hos oss och antalet träffar som far och son fått till sedan den 1 juli kan räknas på händernas fingrar. Sorgligt tycker jag och är därför extra glad över deras resa.

Hälsar Åsa från ett för stunden soligt Malmö.

DBIV för Monet i Frankrike ....

Mitt bästa i veckan som gick var utflykten tillsammans med svenska grannarna. Vi åkte till en liten provencalsk by bara några mil från oss och åt lunch på en urtypisk fransk restaurang så fjärran från turister som det går att komma. Vi har varit här en gång förut och visste att just den här fredagen serverades "Aioli" - uttalas med betoning på sista i:et.

Det ingår visserligen vitlöksmajonnäs - i mängder, se skålen!! - men huvudingredienserna är kabeljo/torsk, potatis, sötpotatis, kokta ägg, haricots verts, blomkål, rödbetor, morötter, sniglar, ibland musslor - ja man kan blanda lite som man vill. En typisk husmans-provence-rätt. 
Och till detta vräker man på den mest underbara aioli och dricker traktens lantvin. 

Monet.