När Ulrika häromsistens besökte Nora, hade hon inte bara fönsterhåven redo, nej, hon hade med sig en t r å l!
Det blev en rejäl fångst och nu har jag suttit här och vittjat .., och ut ramlade då - bland annat -, det här vackra fönstret från Göthlinska gården.
Följande kan man läsa om just den gården.
(Texten från hemsidan Visit Nora).
Ett av de vackraste trähusen i Nora är Göthlinska
Gården som är ett unikt museum. Här kliver du rätt in i ett borgarhem
från 1800-talet. Den välbärgade familjen Göthlin flyttade in 1885. Huset
och dess inredning är bevarat exakt så som det såg ut när den sista
familjemedlemmen, dottern Ingrid Göthlin, bodde här. Här finns prov på
Fröken Ingrids stora intresse, porslinsmålning men också konst,
fotografier, möbler, leksaker och prydnadsföremål daterade från
1600-talet och framåt. Till detta
borgarhem, som byggdes 1793, hör en vacker trädgård som är öppen för
besökare med utsikt över Norasjön och Alntorps ö.
Hos Monet i södra Frankrike har vi mellan varven kunnat ta del av hur den franska sjukvården fungerar.
I alla fall sjukvården där hon och maken bor.
Det är smidigt och servicegraden är stor.
Även Guy från Arvidsjaur - numera Thailand - har fått ta del av sjukvård på ort och ställe (Bangkok) och jag tycker att det är så himla intressant det där, ja, att få veta hur det fungerar i andra länder.
Och så har vi förstås Rexxie och Ulrika som har tämligen färsk erfarenhet av svensk sjukvård.
Sänggrannen på ortopedkliniken i Hässleholm.
I södra Australien bor sedan mer än trettio år tillbaka min syster Birgitta.
För några månader sedan drabbades hennes man av cancer på bland annat tungan och en tid av oerhört kämpig behandling inleddes.
Nu har maken fått komma hem och häromdagen hade jag ett mejl från Birgitta där hon berättade hur smidig den australiensiska sjukvården är.
Tre gånger per dag kommer en terapeut hem till sjuklingen och när "feeding-tuben" som hon kallar det (han kan inte svälja maten, utan får mat via en sond i magen) hade ramlat ut, tog det 45 minuter (och då bor hon någon mil ifrån sjukhuset) från att Birgitta ringde sjukhuset, tills personal var på plats och fixade det hela.
Igår frågade jag henne hur det fungerar rent allmänt .., måste man ha försäkringar för att få all den här sjukvården?
Idag kom svaret.
Så här skriver hon:
Herr och Fru Stares ättelägg som ramlat ur boet och vilar i min hand.
"Visserligen är det länge sedan jag bodde i Sverige, men redan när vi kom hit blev jag enormt imponeradav den australienska sjukvården och vi hör ganska regelbundet hur det är i Sverige. Om man absolut vill ligga på privatsjukhus och sjävl bestämma vilka läkare som skall behandla en, såbör man ha en privatförsäkring, som är avdragsgill i deklaration. Annars är det gratis och all specialist-behandling - som i Jannes fall - är helt gratis för pensionärer - och det mesta vi någonsin behöver betalaför medicin är 5 dollar.
Det är även helt gratis för oss att gå till vår vanliga privata läkare och man får som regeltid samma dag man ringer.
I Jannes fall är det en physio-therapist som kommer hem och tränar upp hans muskler, balans etc - när man liggerlänge på sjukhus blir ju sådant försvagat.
Det kommer också en speech-pathologist, som tränar honom i att svälja rätt, stärka musklerna i halsen ochtänja ut stämbanden - det sistnämnda för att få starkare tal.
Sjuksköterskan kommer regelbundet och kollar blodtrycket samt inspekterar feeding-tuben och ser tillatt ingetär infekterat.
Allt detta är också helt gratis och vi är lyckligt lottade att vi bor nära ett storsjukhus - Flinders - som har klassificerats som ett av världens bästa specialistsjukhus.
Detta var en kommentar till ditt mail. Just nu skall hans speech-pathologist dyka upp.
Idag kom med posten Axa-mösssan till sonen (bilden) och pv.
Ja, den skickas ut till de som ska åka Vasaloppet .., men jag vet inte om alla får den?
Kanske bara vissa startled?
Nåväl: Anders har startnummer 10584, pv 8257 och Micke 10270.
Vecka 9 smäller det.
AP är först ut; på tisdag åker hon halvvasan .., på fredag är det stafettvasan och på söndag det riktiga vasaloppet.
(Då åker pv, Micke, Anders, pv:s storebror Tommy, hans dotter Kajsa, samt hennes bröder Emil och Anton. Rena släktträffen blir det!)
Jag ska heja på dem alla .., stå vid vägrenen med koskälla och vimplar och leva mig in i det hela.
Jodå.
Ni kommer garanterat att hinna ledsna på att höra om allt detta.
Ikväll blev det wokad broccoli, potatis i tunna-tunna skivor, skivad svamp - allt frästes i stark curry - och lite glödhet chili från Västmanland och som pricken över i ...., creme fraiché med vitlök/rosépeppar och lite annat.
Ja, pv åt inget av detta, för han hade redan tagit sig en macka eller två och för den delen så åt vi ju alldeles omåttligt delikat lunch (hemlagade kåldolmar) hos Sonja & Gösta, men tanken är i alla fall att vi ska göra ett försök.
... kommer ett stort, grönt fodrat kuvert och där innanför gömmer sig mängder (nu menar jag verkligen m ä n g d er!!) med gratulationskort av alla de slag och där är stooora vykort och mindre grattiskort!
Allt detta är sponsorvinster från min före detta granne på Regementsgatan - Ingela Larsson -!
Perfekt!
Jag ska göra lagom stora buntar och lotta ut!
Tänk .., hon har nog aldrig varit med på någon dragning .., knappt kommenterat .. men upptäckt lotteriet har hon gjort!
Ingela: här kommer en jättestor och varm kram och jag ska minsann skriva ditt namn på en liten lapp som ska få skvalpa omkring bland de övriga, ja, nästa vecka!
"Å, hempressad apelsinjuice .., så gott!" säger pv.
Det var bestämt att det skulle bli dragning i lotteriet vid tolvtiden och bråttom var det, för jag skulle ju arbeta extra, så nu körde jag in till stan i god tid, och där var - till min förvåning - även pv, som hade kommit från gymnasieskolan inte långt därifrån ..., och nu skulle det bjudas på hemlagade kåldolmar!
Sååå god är maten - som alltid -!
Fram och åter till köket springer Sonja!
Intill mig sitter Gösta med sina lurviga armar.
Mr Aldrigde, som gillar kitesurfing och har en bror i Australien.
Roger (Rådjer) - svärson till Sonja och Gösta - kommer också på lunch.
Denne engelsman arbetar som hantverkare och just idag är han i stan och renoverar ett badrum.
"Roger, tänker du på engelska eller svenska ...?" frågar jag och får veta att trots alla år i Sverige, så är det engelska som det funderas på.
Sånt tycker jag är intressant.
Undrar just hur det är med Steel City Anna? Engelska eller svenska i tänket?
Dags för dragning.
"Men du, jag har en bok av Joe Nesboe, norrmannen .., den kan vi också lotta ut!" säger Gösta.
Och så tar han sig en titt på de övriga vinsterna.
Här är vinsterna.
Bara att välja för 1:apristagaren och läsdagboken ingår.
Tack Biggan i Hudiksvall och Gösta för vinstsponsringen!
Och tack alla ni som skickat portobidrag!
Efter lunchen blir det så dragning i uppmuntringslotteriet!
(Filmen är lite rörig och skärpan inte den bästa .., den som inte orkar titta, men gärna vill veta vilka som vann, kan skrolla längst ner i inlägget, där finns svaret.)
Grattis, grattis till vinnarna! säger jag.
Vinnaren får välja mellan tre böcker: dom två som syns på filmen, men även Håkans Nessers pocket "Himmel över London".
Tack till alla som delade med sig av glädjen!
Efteråt är Gösta trött och går och lägger sig på sängen i sängkammaren och just då ringer det i min mobil .., det är chefens fru Bodil som säger att dottern Madeleine tar mina timmar, ja, om jag vill .., och jag, som just då har tagit på mig anoraken och gjort mig klar att åka hemåt för att hinna till jobbet, blir överlycklig!!
Sonja hämtar kaffekoppen som jag tackade nej till och så blir det hembakad finsk pinne till efterrätt och allt känns bra.Och det sjungs "Ja, må hon leva!" och fru Pehrson kommer med en vacker bukett tulpaner - "vi såg dig ju inte på din födelsedag ..." - säger hon, varmt leende.
Det finns faktiskt inte ord för hur mycket jag tycker om dom här människorna!
Stort grattis nu till ellem i Skellefteå (1:a-priset, hon får välja bok) och Gunnar i Jämtland!
Ps. Och sen, när jag kommer hem, upptäcker jag att det minsann finns fler lotterier!
Om man har lämnat Svenska Kyrkan .., hur blir det då när man dör?
Det kan man fundera på; eller i alla fall kan anhöriga fundera på den saken.
"Hur vill du ha det, du som inte är medlem ...?" säger jag till pensionatsvärden.
Det är efter att jag har läst Monicas underbara inlägg om just detta.
Ooooops ...!
Såg ni Veckans Brott igår?
Det gjorde jag.
Redaktionen tog upp detta med män som på internet söker upp unga flickor.
I programmet utger sig Leif GW Persson för vara en ung tös på en chattsida, och efter en stund nappar det .., då dyker nämligen 43-årige Fredde upp och inleder vad han tror är en konversation med den unga tösen.
Efterett tag tycker Fredde att det är dags att "camma", det vill säga, att visa upp sig för varandra via webbkamera ..., och Fredde visar glatt upp sig .., och det gör "tösen" också.
Hur denne 43-årige man känner sig när bilden på hans skärm visar nånting helt annat - nämligen Leif GW Persson -, skulle jag mer än gärna vilja veta.
12:54 in i programmet kan man se hur det gick till.
Och maken till offentlig avklädning, det har jag nog aldrig varit med om.
En sak är säker: för den som tycker om vackra fönster, torde Nora vara det närmaste man kan komma himmelriket.
Titta, så fint!
Och jag, som har så dålig färgkänsla, blir djupt imponerad av människor som kan få till det med olika nyanser och så smälter allt samman till en - i mina ögon - perfekt enhet!
Lite så där kan det kännas. Man stretar och stretar.
Njaaa. dom där tre lediga dagarna som jag såg fram emot, domblirinte tre.
Möjligen två.
Någons barnledige man har drabbats av ryggskott och nu blir det extrajobb från två till sex i morgon.
För mig, alltså.
Det ska väl gå det med.
Chefens fru som filurar med schemat, såg allt mer sliten ut .., och jag sa som det var, att säger nej gör jag inte - nån måste ju hoppa in och vi är inte så många -, däremot kanske jag inte slår volt av glädje över dom där extratimmarna.
Nu är det bara att hålla tummarna för att torsdag blir fri, ty sen stundar jobbarhelg och ytterligare två dagar.
Fjorton komma nio grader här inne när vi kom hem nyss.
Isande kylig luft, sån där söderutluft som man nästan inte kan stänga ute.
Yllehalsduken viras om hals och näsa, allt medan harry springer av och an .., jag lägger korvbitar på staketet och harry noooosar och hoppar och skuttar .., försöker lista ur var matte har lagt det där vansinnigt goda!
Ingenting är så gott som hotdogs i bitar, ja, för en evigt svansviftande hund, alltså!
Och jag fyller på i fröautomaten .., lägger ut skivade äpplen till koltrastarna .., och gläder mig åt tre helt lediga dagar med början i morgon.
Klickar in mig här .., väntar på att resorna ska släppas och på jobbet har jag preliminärbokat två veckors ledighet efter midsommar.
Man borde förstås (borde man ...?) byta resmål och vidga sina vyer, men om man nu har hittat en pärla där man känner sig hemma och tycker om utsikten och detta att somna och vakna till vågskvalp och kunna småprata med den alltid så vänlige hotellägaren lite så där om allt och inget, ja, då kan man ju lika gärna fortsätta med sitt enjängda leverne.
Och hjälp, vad jag längtar efter grillad bläckfisk och grekisk sallad.
Det är vad jag drömmer om, denna tisdag i slutet av januari.
Och i träskålen ligger följande och skvalpar ....
Ett av priserna.
Det är Biggan i Hudiksvall som den här veckan står för fiolerna. Tack snälla!
Jo, där finns Eva på Frösön .., som berättar om vackra vintermorgnar och om middagen för att fira sonen och hans flickväns socionomexamen.
Mossfolk hade tagit med sig make och hund och åkt ut för att se på soluppgången .., med sig hade dom varm choklad och mackor och det var sexton minusgrader och ändå så härligt!
I Skellefteå hade ellemhaft fullt upp på lördagen; det var kvinnofrukost med fina samtal .., gudstjänst på teckenspråk och pigga pensionärer som serverade körsångarna mat.
Eva i Tyresö hade besökte Waldemarsudde och tittat på utställningen med konst av Helene Schjerfbeck och detta gjorde starkt intryck på henne.
annannan i Portugal, hon hade besökt hårfrisörskan och var nästan salig över detta ljuvliga att bara få slappna av och bli ompysslad!
Ulrika i Västmanland hade nu fått sin randiga tröja nästan klar och var så glad över den! Lycklig var - och är - hon också över att orken sakta men säkert återvänder, nu kan hon gå på betydligt längre hundrastarpromenader!
Och Gunnar i Jämtland, han har nu fått hem sonen Joakim från volontärresan bland elefanter och lejon (glad var även katten Vira över att återse Jocke) och så blev det en fin begravning av Gunnars mamma Anna, denna starka personlighet. Även Margareta Winberg (s) hade skrivit så fint om Anna.
(Här kan ni läsa om Jockes möte med elefanterna .., å, man blir alldeles varm i hjärtat!)
Anne i Mantorp hade fått besök av goda vänner - som hon dittills aldrig träffat - ja, från landet Halland .., och i en för övrigt rätt enjängd vintertillvaro i landet Östergötland, så piggade detta upp.
Uppiggade blev även gästerna från halland.
Turtlan i Karlstad, hon har nu klarat förarprovet (liite nervöst var det allt!) för fritidsbåtar och kan härmed titulera sig "andreskeppare" och mycket stolt är nu kaptenen på båten, hennes M.
Sist, men inte minst, - ja, honom hade jag ju glömt !! - kommer pv sladdande in på banan.
Hans bästa var dom nästan tre milen i skidspåret vid Runby skola, allt uti landet Uppland.
(Ja, det är viktigt vilket landskap man befinner sig i ,-)
Dagen därpå hade han rejält ont i innanlåren, kan jag meddela.
... finns i ett stallområde i landet Södermanland, närmare bestämt ute på Ekerö.
Det var där småfåglarna flög ut och in i stallet och satt och kvittrade på takbjälkarna, allt medan AP tog ut Fiéri på promenad.
måndag 21 januari 2013
Tyck till ....
Guldbaggen ..., bäst - i alla fall himla bra - är Babben Larsson!
Och Robert Gustavsson.
Och Carola som sjunger så jag får gåshud.
La Cage Aux Folls som vi såg i lördags, musikalen på Oscars i Stockholm, där var Sven Nordin outstanding, ja, i mina ögon. Grann var han också.
Nya jämställdhetsministern verkade - i alla fall på presskonferensen - ovetande om vad "Läx-Rut" är.
Slutligen vill jag bara säga att jag är evigt tacksam att jag inte är född och bor i Mali.
Tack för ordet.
(Jag glömde Hasse Alfredsson. Han var också bra.)
DBIFV för Turtlan i Karlstad ...
Hej!
Den här veckan blir det lätt!
Utan tvekan så är det den lilla blå boken
efter godkänd skrivning för "Förarintyg för fritidsbåt".
Höstens kurskvällar gav resultat och jag kan nu både ett annat som
jag inte kunde förut.
Ta ut kurser till exempel. Eller på vilken sida de där
"slalompinnarna" ute på sjön ska passeras om.
Sen behöver jag ju inte nämna att lanternor missade jag en hel del
på. Inget vi behöver prata om....
Ringde M direkt efter att jag fått den lilla blå
boken i min hand. Å gissa... han blev smått rörd där i
telefon. Av glädje då förståss.
Sen så idag så blev jag befordrad till andreskeppare.
Det Ni! Inte illa.
Jag som trodde att jag skulle bli styrman.
Han har förtroende för mig käre M.
Vi får se hur det blir med det hela för soldäcket lockar ju också.
