Mitt eget bästa .....

Det där mötet med dom tre kunderna från Kina - dom som besökte Getingeverken och studerade steriliseringsinstrument och annat - det var något som gladde hjärtat .., men ännu mera, jo, det var när jag sådde sallatsfrö och igår - bara några dagar senare -, upptäckte att dom redan tittat upp!

För två somrar sedan fick vi varje vecka - ibland flera gånger per vecka - romansallat av grannarna Gun och Göran. Det var den i särklass godaste sallat (eller sallad med d, välj själv) jag hade ätit och i fjol satte vi egna; dels färdiga småplantor från Åbergs Trädgård i Ystad, dels såna som vi sådde själva.

Tänk .., vi hade sallad till lååååångt in på hösten!
Och inte en enda planta blev uppäten av sniglar .. , allt höll sig!
Isbergssalladen däremot, den bara möglade.

Nu är detta ett försök .., jag är ju ingen så-madame egentligen .. men kanske ändå?

Så, detta var mitt bästa.
Dom här pyttiga små fröna, dom värmde mitt hjärta!

Dags igen ...! 
 
Knappt hinner ni titta på lottdragningen, så är dags för en ny vända!

Paket som skickats kors och tvärs ... och tejp från Portugal.

Orkar ni?

Ulrika var snabb på hanen .., hennes bidrag kom redan före helgen!

Glädje för Eva i Tyresö .., en föreställning med herr Wolf.

Om ni vill, så mejla mig bara det som värmde ert hjärta så där lite mer än vanligt .., så, ja, ni vet ju precis hur det är. Här är några exempel från året som gick, ja, på den där glädjen.

Stickningsglädje .., då vet ni förstås ...!

"Heja, de första ägget!" hojtade en glad jämte.

Kärleksglädje!

 

 

 

 

 

 

Londonglädje!

 

 

Mormorsglädje ...

Hjälpmedelsglädje ...!

 

 

 

 

Det bästa för Ulrika i Västmanland ....

...den här veckan, det skedde idag alldeles nyss!

Vi ska adoptera en liten kattfröken från Örebro Katthem. :-)

Virka behöver verkligen en kompis, det märks på henne att hon saknar det nåt förskräckligt.

Nu pågår namnfundering. Egentligen är turen kommen till "motorsportsidan" nu då, men det är sååå svårt att hitta nåt där som passar en liten tjej.
Vi får se vad det blir. :-)

 

Ulrika.

Sånt man kan fundera över ...

Det här har jag grunnat på nu på morgonen.

I veckan som gick blev pv:s moster dålig .., fick magsmärtor och ont i bröstet .., smärtor som strålade ut i ryggen och hon var alldeles slut på.

Så besökte hon familjens husläkare och han undersökte men fann inget särskilt och meddelade att eftersom hon kom så sent så kunde inga prov tas, men han tyckte ändå att hon skulle åka upp till akutmottagningen, kanske var där en propp i lungan?

Jaha.
Till akuten då, prov togs och ännu flera prov .., en mer erfaren läkare tillkallades ..., kanske var det nåt med magmunnen ...? och så skickades patienten hem med rådet att ta Novalucol.

Men det onda bara fortsatte och nästa dag blev det akuten igen och nu ultraljud och då uppenbarades en inflammerad och stenfylld gallblåsa och så blev det operation av det hela.

Att man som läkare inte direkt kan ställa en diagnos, det förstår jag, men sen tänker jag så  här .., dom här läkarna som nu trodde att det var nåt helt annat ..., tänk, så bra det skulle vara om dom (en var av den yngre sorten) finge veta vad det hela resulterade i!

Då skulle dom kanske - när nästa patient med ungefär liknande symptom uppenbarar sig - komma ihåg det här .., jahaaa, det kanske är gallan som spökar?

Det tycker jag vore ett bra system.
En slags kort åkterkoppling - svårt att genomföra kanske - men ändå.
Nåt att ta upp på en rapport ..,"ni vet, patienten som kom in för ... det visade sig vara det här".

Det är vad jag tycker.

(Nu är det kanske extrasvårt att ha patienter som själva arbetar eller har arbetat inom vården. Pv:s moster är av den där tåliga och "inte-ska-jag-besvära-er-sorten" och håller säkerligen igen med hur eländigt det egentligen är ...).

En hel drös franska fönster ...

Många är vi väl som minns prins Daniels uttryck, då, när han som nybliven pappa hade känslorna "all over the place".

Här kan man minsann säga att det finns fönster "all over the place!"

Så här skriver fönsterfångerskan, som måste ha haft världens största håv med sig.

"En titt på sommarens semesterbilder visade att det fanns fler franska fönster där.

Här är entrén till Louvren i Paris, som ett enda stort prismafönster.

Hälsningar fru Hansson."

Stort tack till dig! säger jag.

Så här blev det ...

Förstapriset i gårdagens Uppmuntringslotteri, det gick till vännen Agnetha i Skellftehamn.

Till henne kommer den här fina hönan eller tuppen - förpackningarna är gratis och finns nog i alla butiker som har postservice - och innehållet är hemligt .., det är lite olika innehåll i de två paketen.

Agnetha (läkarsekreterare och gladlynt Tvilling) berättade om glädjen i att träffa barnbarnen som bor lite söderut, i Umeå.

Tack för att du var med, Agnetha!

Tröstpriset (kycklingförpackningen med innehåll) gick till självaste pensionatsvärden!

Eftersom han är en godisgris utan dess like .., så passade en påse påskägg som hand i handske åt honom och såklart var det Vasaloppet som hade värmt hans hjärta ..., kanske allra mest att han inte blev såååå långt efter AP:s Micke ("men han startade ju i två startgrupper bakom dig", säger jag ..., och då mumlar pv och säger .., "ja, ja, det tar lite längre tid i backen, men ändå, han är ju femton år yngre!").

Nu på morgonen öppnades anmälningsgrejset till nästa års Vasalopp och efter tjugo minuter var det tydligen fullbokat, men pv hann ..., och Team Taurus tycks ska få åka nästa år också.

Tack till dig också, pv!
Och tack till herr Notarius Publicus - Gösta -.

Igår var Sonja så slut på .., så slut på, men här var hon pigg och glad.

Efter besöket hos Sonja som ligger på kirurgen, så svängde vi förbi Gösta och drack lite kaffe och fick höra om hans tid som ägare till Sunnebo Kiosk & Cafeteria i Ljungby och om hur det gick till att redovisa tipset - ja, när inte datorn var introducerad - och vilket arbete det var ..., och hur pv varje torsdag cyklade direkt till Gösta efter jobbet och hjälpte honom att redovisa alla kupongerna .., vilket tog ett par timmar och allt skulle förstås stämma på öret! 

Så var det.

Och här är vinnarna ....!

 

Först åker vi och hälsar på den nyopererade Sonja som ligger på Halmstad sjukhus, ja, på åttonde våningen och innan man går in på avdelningen, är detta utsikten. 

Sonja är trött och slut på .., hon har blåmärken på armarna efter kämpigt letande efter artärer och dom är tre på salen; kvinnan på Sonjas högra sida är inte på plats, där ligger bara en laptop på sängen .., men till vänster om Sonja sitter en kvinna och ojar sig nåt hemskt .., åååå, så ont hon har! 

Det visar sig att hon har njurstenar som täpper till och jag har nog aldrig hört en människa kvida så till den milda grad! 

I  bara några minuter blir vi kvar .., den igår opererade Sonja är så förfärligt trött och kämpar med att äta soppa .., så vi lämnar bara en bukett anemoner som vi satt i fin vas och sen åker vi till Gösta och får kaffe och lite fikabröd och då passar vi även på att ha dragning i lotteriet.

Grattis, grattis till er som vann!

Idag var det hemliga priser ..., jag postar dem i morgon!

Utflykt norröver ...

'

Nej, jag köpte ingen. Men det hade behövts. Vinden var kall.

Vid tiotiden tar vi bilen och kör norrut, till Varberg.

Vi passerar alla vindkraftverken i närheten av Falkenberg .., vi ser en hund som springer på ett fält och pv säger att "det där måste ju vara ett kullsyskon till harry!" ..,  och när vi väl kommer till Varberg, så säger jag att detta  måste väl ändå vara Sveriges lääääängsta stad .., den tar liksom aldrig slut - på längden, alltså -!

Torget är välbesökt och varje lördag är där rena marknaden!

Överallt ser man knallar .., och det är fiskhandlare och där är en äldre farbror som säljer egna grönsaker (just nu potatis) och ägg .., där är krimskrams och färggranna kläder och där är en man som pratar nonstop och försöker övertala alla damerna att köpa glasögon eller skohorn, ja, han låter som en riktig knalle och jag lägger armen om honom och säger ..."men du var mig en pratglad herre ..." och då möts jag av ett såååå varmt leende och lite småprat och jag blir alldeles varm i hjärtat!

Det är sån skillnad på människor i Halmstad och såna i Falkenberg och Varberg!
I bankomatkön småpratas det om allt möjligt och även om jag är den som - i alla fall idag - inleder pratet, så blir det ändå ett givande och tagande!

Det känns fortfarande ovant för en norrländska att se hyacinter utomhus i mars!

I ett stoort tält vimlar det av blommor av alla de slag (inte dom på bilden) .., och jag köper två buketter dubbla tulpaner ..., en bukett forsythia (står nu i den stora Höganäskrukan ...) och till Sonja, som vi tänker hälsa på i eftermiddag, en bukett med anenoner - min mammas älsklingsblommor -.

På hemvägen svänger vi förbi Solhaga bageri i Slöinge och köper ett bröd som innehåller såväl timjan som soltorkade tomater och blir helt ljuvligt gott till salladen!

Nu stundar kaffe och en toscamazarin - även den från det lilla bageriet - och tänk, den här utflykten som inte tog lång stund .., den känns som en liten semesterresa!

Och himlen är ännu ljust blå .., det är plus-minus-noll ute och i morgonbitti klockan åtta öppnas anmälningsmöjligheterna inför nästa års alla Vasalopp av olika slag.

Pv lär hänga på låset.

Just nu ska han ut och fälla en jättestor björk, allt medan jag ska gå på begravning.

"Men Elisabet!!!"

... nu har du bloggat igen och glömt bort tiden på ägget, det är hårdkokt!" ropar pv.

Ojdå, kära nån.

Lördag ...

Och ledig helg.
Ljuvligheters ljuvlighet!

Här brinner en eld i kaminen .., det blir en sväng till Varberg på förmiddan .., jag ska följa prinsessan Lilians begravning i SVT ..,  och om det visar sig möjligt, tänker vi köra in till sjukhuset i Halmstad och hälsa på Sonja som ligger nedbäddad efter en lite krånglig gallstensoperation.

Och ute flödar solen och jag har drömt att Tommy Körberg befann sig här i gula huset och han, herr Körberg, tittade med avsmak på mig och sa ..."ja, en gång var du sexig, men det är du ta mig f*n inte längre ...!"

Det var väl då jag vaknade.

Nu ska här ätas frukost!

(Och i eftermiddag blir det förstås dragning i lotteriet också!)

Dagens fönster ...

"Fångat genom föreläsningssalens fönster in mot innergården förra lördagen i Lissabon ...", skriver den skånska madamen som bor i Portugal.

Och jag tänker .., ååå, vilka jobbiga fönster att putsa!

Ett litet tips: läs gärna hennes inlägg om "Himmavid"!

Ännu flera kvällsfönster ...

Kiev by night ..., eller i alla fall by kväll.

Mellanbarnet, AP, har å jobbets vägnar besökt Ukrainas huvudstad Kiev.

Vi skojar lite innan hon åker; allra mest skojar han som är lillebror och sms:ar bilder på fabriksskorstenar och annat, ja, nog kanske man kan drömma om en resa till något annat land än just Ukraina.

Ikväll har jag pratat med den nyss hemkomna AP och ååå, hon bubblar över av glädje över besöket och berättar om ett otroligt vänligt bemötande - på hotell och restauranger - och jag sitter i loppisfåtöljen och frågar och får svar och hon gäspar, men berättar så glatt.

Jag undrar om jag någonsin har hört henne så ..., pratglad när det gällt någon resa!

"Jag fotograferade postlådor till dig mamma...!" säger hon.

Och inget är som hon förväntar sig.
Det polska flygbolaget till exempel, visar sig vara kanonbra ..., fin service också!

"Fina kiosker i Kiev, inte som Pressbyrån direkt ...".

Och hon berättar om taxichauffören som undrar vad sällskapet tycker .., ska Ukraina tillhöra EU eller .., ja, det är ju vad han själv önskar!

Och här på restaurang ...

När inget är som man tror att det ska vara - det är kanske då man blir så överraskad -.
Själv minns jag resan till Argentina 1980 ..., min första riktigt långa resa .., och från USA skulle vi åka med flygbolaget Aero Peru och det lät väl si-så-där .. men ack, vad vi bedrog oss!

Aldrig hade vi fått sån service på ett plan och aldrig hade vi skådat vackrare flygvärdinnor - eller rarare! -

Själv har jag aldrig besökt Ukraina .., nu undrar jag, har någon av bloggvännerna/ni som läser här, varit där och hur upplevde ni det i så fall?

Och tack AP för bilderna och för allt pratet! 

Och så ett kvällsfönster ...

... från Frankrike.

Så här skriver fönsterfångerskan:

"Här får du en av mina bilder på två oerhört vackra och stämningsfulla fönster i ett hus från 1792 som numera bebos av ett svenskt konstnärspar.

 

De bor i ett sk. "maison de village", ett typiskt fransk byhus på en mycket smal gata. Ungefär som i Gamla Stan i Stockholm. 

 

Husen är nästan alltid i flera våningar med sovrum, kök och badrum på olika etage. Det vill till att man har starka knän för att bo i ett sådant för att kunna springa i alla trapporna.

 

De här fönstren silade in det dova ljuset från gatan men reflekterade grannhusets färg in i rummet. Det blev en mycket påtaglig känsla av 1700-tal i rummet, trots pågående renoveringar till modern standard.

 

På min egen blogg ska jag lägga ut lite fler bilder på fönstren men en av dem var reserverad för dig!!

 

Kram från en busförkyld Monet."

Innan jobbet ...

Ja, jag inser att man kan bli spyless på naturbilder, men det hjälps inte .., man översköljs ju av hur vackert det är såna här dagar!

Gott om snö är det, men vit och fin snö .., och kylan har förstås givit med sig när solen kommit fram.

I nästan en och en halv timmes tid sitter jag ute vid söderväggen och bara njuter.
Jag försiktigt-tittar på småfåglarna som om och om och om igen kommer till fröautomaten och så hörs plötsligt panik-skräck-fladdret när alla försvinner och så börjar allt om igen och aldrig att jag begriper vad som utlöser flykten!

Tur att man inte är en småfågel .., då hade nog blodtrycket legat på maxnivå.

Innan det är dags att ge sig av till jobbet, får harry springa lite som han vill där nere vid havet.

Nu ligger isen säkert femtio meter ut från land ..., och det knappt att man ser en enda sjöfågel.

På livbojen har någon fäst en kvarglömd liten bikiniöverdel.
Ja, tänk .., om kanske åtta, tio veckor kan man ta sig ett dopp i havet!
K a n s k e.

Och nu tackar jag för mig och susar iväg ....!
En trevlig fredagkväll önskar jag er alla!

"You are not alone ...."

Studier av händer. Vincent van Gogh. Tack Eva i Tyresö.

Innan det är dags att ta långrundan med harry och med Michael Jackson som sjunger detta för mig ..., tittar jag in på hemtidningens webbsida.
En gång i världen var det bröllopsbilder och nyfödda barn som var det intressanta, numera - det är förstås ett ålderstecken -, går jag direkt till avdelningen avlidna.

Där möter mig fotografier av leende människor och jag läser och blir varm i hjärtat.

Där är Greta, som "äntligen har fått flytta till sitt himmelska hem ...", och där är Marianne som en gång mötte Oscar Petterson som blev hennes make och 1959 flyttade paret till Helsingborg där Marianne - som ser så glad och sprallig ut på bilden - kom att arbeta inom glas, - och porslinsbranschen.

Och där är Ingemar som växte upp i Mjödvattnet, yngst av sju syskon .., och som i sextiofyra år var gift med Maj-Britt ..., och där är Tora som blev änka vid fyrtiosju års ålder och själv fortsatte att driva jordbruket i Gunsmark och som även var politiskt aktiv och satt i socialnämnden och jagade och fiskade gjorde hon också, Tora.

Fjäder på stranden utanför Helsingborg.

Sist av allt läser jag om Henry Stenmark som har avlidit i en ålder av 91 år.
Bilden av Henry visar en vithårig man som ler rakt in i kameran och så här står det bland annat i texten:

"På Henrys 14-årsdag, julafton 1935 avled hans far och tre månader därefter dog tvillingbrodern. Som faderlös fick han tidigt börja arbeta och hjälpa till med familjens försörjning.
Första jobbet var inom timmerhantering i Skellefteälven i Lundqvistarnas regi.
Han jobbade också som maskinist på bogserbåt som fraktade timmer efter Norrlandskusten.
Henry har arbetat på Ursvikens mekaniska och en period på Sundgrundsfärjan tillsammans med sin bror Tore.
1959 blev han kommunanställd med arbete vid renings- och vattenverken i Klemensnäs, Tuvan och Abborren där han avslutade sin karriär 1986 utan att ha haft en enda sjukdag.
Under beredskapsåren var Henry inkallad i tre år och fick bland annat hjälpa finska flyktingar, människor och boskap med båt över Torneälven. Han tjänstgjorde också i Föllinge, Jämtland.
Det var en spännande period med många dramatiska händelser som satte djupa spår hos Henry vilket han gärna återkom till när han berättade om sitt liv."

Och jag tänker ..,vilka helt fantastiska levnadsöden som vimlar där på webbsidan! 
Tack Norran!

Fredag - städdag -.

En sak som jag verkligen tycker om, det är att städa badrummet.

Ååå, jag tycker om att svepa med scrubbin över kakel och handfat och helst skulle jag önska att det vore lag på att ha en separat liten dusch i anslutning till alla toalettstolar; en liten en bara, men tänk, så praktiskt det skulle vara .., allra helst på offentliga toaletter!

Nu har jag i alla fall tagit mig an vårt badrum.
Vårvinterljuset är skarpt och flööööödar in genom fönstret och mot duschväggen av glas!

Vid sidan om hänger en blå frottéhandduk.

En fisk av trä har fallit ihop i tvättfatet. Den ska strax hängas upp.

Någon gång läste jag om Lill-Babs som - när hon anser att det behövs -, brukar städa offentliga toaletter, ja, om dom inte är riktigt fräscha ..., ja, hon skurar och har sig med vad som finns till hands och ser det som den naturligaste sak i världen!

Sånt tycker jag om.

Själv nöjer jag mig med att försöka få rent i handfaten och tar upp papper från golvet.

Idag blir det nog ...

... full fart på solfångarna!

Kort kväll i landet Halland ...

Somnar till Antikrundan ..., sover hela natten rakt av .., vaknar vid fyratiden och känner mig pigg.
Sover vidare.
Drömmer - som alltid - att jag är hemma i Malå.

Nog är det underligt .., jag längtar aldrig hem på det viset, men drömmer alltid om Malå.
Hemköp flyttas till Malå .., det gula huset susar iväg norröver och hamnar också i Malå!
Det är samma sak med äldsta dottern, hon som var sex år när vi flyttade från Kungsängen och arton när hon återvände till Stockholm.
Hon förflyttar också sina drömmars tillvaro till just Malå!

Vid sextiden kommer pv upp i sängkammaren och säger hejdå.

"Det har varit femton minusgrader i natt .., kallaste natten hittills i vinter ...!" säger han som några minuter senare cyklar iväg dom tjugotvå kilometerna till jobbet.

Och idag ska Sonja (Göstas fru) opereras.
Nu ska här hållas tummar!

Det dåliga samvetet ...

... ramlade över mig igårkväll.

Jag fick nämligen den här bilden av annannan i Portugal, men beskar den rätt rejält, mest för att få bort dom där stolparna till vänster i bilden.

Sen undrade jag vilka ljud som fotografen hade hört och då skriver fotografen att jo, det var ljudet av kvinnans steg .., hon som fanns på bilden, men som jag tagit bort. (Egentligen var det alla stolpar jag ville få bort).

Ååå, så jag skämdes! Fy på mig! 

Här kommer bilden i sin helhet och nu kan ni alla  lyssna till stegen som försvinner där borta i bildens vänstra kant! 

Och nej, jag lovar inte att aldrig mera redigera en bild som kommer susande genom rymden, men jag ska tänka efter en gång till innan saxen kommer fram. (Och jodå Guy, jag kommer ihåg det där motorvärmaruttaget som jag helt sonika kapade, för att i stället framhäva den lilla tösen ..., då blev det bannor minsann ,-).

Dagens fönster ...

"Hej!

Skickar dig ett fönster, en bild som jag målade förra våren. Det föreställer ett gammalt stenhus på Rödön (samma som jag tog ett foto på och skickade dig).

Jag skrev en Haiku till bilden. En känsla som jag fick när jag såg den färdiga bilden.

Kram Eva."