Elisabet

Krabbspaning på bryggan i Bohuslän .... och helt omöjligt är det för mig att få tre ungefär lika långa rader ovanpå varandra.

Sista dagen innan en-och-en-halv-dags-ledighet tar sin början, ååå, så ljuvligt! Och nu blev det lite underligt här, jag testade med att bara lägga in en  d e l   av hela inlägget.



Och allt går bra .., ett rek med mottagningsbevis är det enda lite annorlunda; igår hade jag svarspost som skulle gå som rek och på eftermiddagen sju hemfixade rekommenderade brev - så otroligt praktiskt -, bara att läsa in i datorn som "skicka kreditpaket" och sedan pytsa i värdesäcken.

Fullt med varor på lagret och en stor pall intill pappersavdelningen.
Jag tog sikte på den nästan tomma godishyllan och fick in hur mycket som helst!

Massor med kunder!
Nu börjar det märkas att vårsäsongen är på gång och jag bara väntar att få se dig, Eva från Tyresö!

Ikväll ska jag försöka pricka in lite sommarledighet.
Resan till London i början av september, är redan inbokad på semesterschemat, men nog ska jag försöka klämma till med fler veckor.

Tre till, i alla fall?

Det här med semester är inte längre nånting som behöver vara nåt långt-långt-bort-från-vardagen, nej, jag kan tänka mig tvådagarsturer till norra Bohuslän, ja, sånt bara.

En övernattning i Ystad .., det också.
Hellre sprida ut dagarna, än klämma till med allt på en gång.

Det här med mentala morötter, det är viktigt för mig.

Och så vill jag tacka för alla kommentarer om detta med att känna sig förvirrad!
Ska kolla upp det här med sköldkörteln, jag minns att mamma hade såna problem .., och jag känner igen mig i sååå mycket av det ni berättar!

T a c k! 

Ikväll känns det så mycket bättre.

Natten mot idag kunde jag inte sova, utan gick till sist ner och satte mig och bloggade .., gick in på Interflora och skickade blommor till Emma och när tröttheten äntligen infann sig - vid fyratiden -, lade jag i gästsängen, där AP senast kurade.

Där låg jag i nattmörkret och pElle hoppade upp och kröp ihop vid mina knän och harry anslöt och det kändes så tryggt och bra och innan jag somnade hanns även ett samtal med Vår Herre med.

Han hade gott om tid och lyssnade vänligt till mina orostankar och så sa han - tyst, tyst - att jag inte skulle oroa mig .., inte det minsta .., det lönar sig verkligen inte och livet blir som det blir och man får ta en dag i taget.

Just så.

Sen somnade jag.

Och i morgon govänner, stundar ledig dag.