Hästprat vid frukosten.
På lördagkvällen kommer AP susande från Stockholm och det blir lammstek med potatisgratäng och gott vin och på gårdsplanen står nu plötsligt två gråsilvriga bilar och harry blir glad och viftar på svansen och på kvällen ligger han och AP tillsammans i soffan och vi äter påskgodis och har tända ljus och ser Zlatan göra mål i italienska ligan.
Tidigare på dagen har det r ö j t s och detta är som alltid en prövning för vårt förhållande.
Från garaget plockas då allehanda "rat" ut och placeras på gräsmattan, vilken snart är övertäckt av gummislangar, rostiga rör, spruckna tavlor, arvegods som bara blivit stående i kartonger, ja, där finns precis allting och mellan varven - undertecknad röjer insidan av huset - tittar inomhusstäderskan ut genom fönstret och säger "ska du verkligen spara den där ...?" och då blir herr pensionatsvärden omåttligt irriterad, ty han är en sån som vill spara allt, ja, praktiskt taget allt kan vid ett senare tillfälle visa sig "vara bra att ha".
En hel släp fylld med vara-bra-att-ha-saker åker sedan iväg till återvinningsstationen.
Ja, inte bara släpen, bilen också.
Och chauffören.
Ja, sen blir det kväll och natt och harry kommer inte upp till oss i sängkammaren - så där som vanligt - utan väljer att kura hos AP, han sover i hennes säng och på morgonen tar hon ut honom och gör övningar och sedan blir det frukost i köket.
"Men ååå, det låter ju som i djungeln!" säger hon efteråt .., ja, all fågelsången, alltså.
Nu ligger hon på sängen och läser en bok av Kristina Ohlsson och flera gånger har vi fått höra hur bra boken är och på soffan Ektorp ligger pv och läser DN och jag hör småfågelpjup .., det är nog Talgoxen, tror jag?
Och ute är det dis och dimma, men kanske, kanske, kanske att solen orkar bryta igenom idag!
12 kommentarer:
Härligt referat!
Ja, här är det också fullt av skrot som ska vara kvar - nå, ibland behövs det men ... så mycket?
Mest tar plåt/skrot plats - om det ska svetsas nåt ...
Vi får ta det onda med det goda!!!
Kristina Ohlsson ÄR verkligen bra - håller med!
Lef o må
Hälsningar från ett SOOOLIGT Dalom!
Ja tänk vad stridigheter det skulle kunnat bli här hemma om jag hade levt med någon som ville spara på det mesta, under devisen: det kan vara bra att ha.
Jag älskar nämligen att röja och sedan slänga (eller lämna vidare). För mig innebär det goda energier när det blir luftigt a´la feng shui.
Går ofta och njuter flera dagar efteråt och tittar in i det utrymme som blivit förändrat. Precis det jag håller på med nu efter lite "justeringar" här hemma.
Sååå skönt!
Vår & solskenshälsningar på våffeldagen!
Det där känner man igen :) Det verkar för övrigt sällsynt att två röjare finner varandra, medan kombinationen två bra-att-ha-saker-typer finns lite varstans. Och så en av varje. Det är kanske naturens lag.
Idag har jag Take-away-party. Jag fyller år men enda present som är tillåten är att t a något från mig, saker som vi inte behöver och som jag då slipper köra till återvinningen. Har lagt upp ett "presentbord" med saker, mest böcker. Även Sickan ingår, Karin har blivit allergisk, vi kan inte ha honom kvar. (Jag hoppas ingen ger mig den presenten, att ta Sickan ifrån mig!)
Blir spännade se hur det kommer att förlöpa!
Vilken himla bra idé Sven berättar om. Den ska jag prova på vid nästa födelsedag, för när man som jag blivit pensionär så har det blivit alldeles för stor samling av saker och ting.
Förresten, kanske kan man ha en stående samling där folk som hälsar på kan plocka med sig något som passar.
Soliga och varma hälsningar från Anne i Mantorp.
Jag blir glad när jag läser att det är fler än jag som har en "pv" som tycker att det mesta är "bra att ha". Men jag lovar, Elisabet, efter några års träning så går det bättre.
Min man, Kräfta (och dom är samlare) får fortfarande göra våld på sig men nu har vi efter ett antal flyttar komprimerat vårt boende och våra utrymmen så att det bara är det vi behöver som finns kvar. Härlig feng shui-känsla som någon skrev!
till er alla: när jag blev ensamseglare flyttade jag från ett hus till en 1:a p 31 kvm. Jag hade INGENTING i det lilla förrådet; hela mitt bohag rymdes i lägenheten.
Det var en helt UNDERBAR frihetskänsla och den skulle jag gärna vilja ha tillbaka.
Tyvärr är pensionatsvärden precis av den motsatta sorten. Det gör nästan ont i honom när han måste göra sig av med nåt som har stått i garaget eller på kallvindan, om han så inte har sett åt den saken under tio år! För mig är det en gåta, men det är bara att konstatera att människor är olika ,-)
Känner igen mig mycket i PV men önskar jag var mer som Du.
M är snäppet värre än jag så tänk när vi ska slå våra påsar ihop...
Jag kommer att tycka han ska röja ur bland sina grejor och han tycker tvärtom. Gissar det kan bli så.
Han här flyttat senare än jag så den större röjningen borde bli hos mig. Sen allt porslin som jag har. Det kan bli ett problem för det är mig kärt.
Oj oj... Borde nog börja röja i god tid.
Turtlan: men du är så mycket yngre ..,det spelar in, tror jag.
När jag var i din ålder tänkte jag inte alls så här .., men nu vet jag hur fort det kan ta slut allting och nån ska då ta hand om eländet ,-)
Tack:-)
Nu tycker jag ju inte att det skiljer sååå mycket på oss ;-)
En sak som förebygger allt för mycket samla på hög bra att ha saker är att flytta lite oftare än jag gjort. Jag har trivts så bra i min lya så jag har blivit kvar lite för länge här. Kanske samma för PV? Varje flytt innebär alltid en viss mängd röja ur förråden.
Jag bor också med någon som tycker att allt är bra-att-ha-saker. Det orsakar en liten diskussion ungefär varje gång jag behöver hämta något i vindsförrådet.
Jag jobbar hårt på att det ska bli en röjning där uppe.
Än så länge har jag inte riktigt nått något framgång...
Turtlan: det har du förstås rätt i! PV har bott här i 25 år; själv har jag flyttat fem ggr dr senaste nitton åren och blir kräksjuk bara vid tanken på att samla på mig grejor!!
Först från Malå till Ystad till regementdgatan 32, ett år senare till regementdgatan 42, sen till bjäresjö utanför Ystad och så in till regementsgatan 19 och sist av allt hit till Halland. Och innan malåtiden bodde vi ett år i Lycksele, ett år i Sollentuna och fem år i Kungsängen ...,-) Alla gångerna var det flytt med barn. Nej, aldrig mera ...,)
Skicka en kommentar