... kommer hemifrån Västerbotten, nämligen från Wivi-An Lejdal.
Hon är gift med min klasskamrat Torbjörns bror, om jag har förstått det hela rätt.
(Torbjörn .., vi gick samma klass från ettan till nian och honom minns jag mest för att han tidigt hade sådan skäggväxt .., och han bodde bara kanske en minuts promenadväg från mitt barndomshem.)
Så här skriver fönsteravsänderskan:
"Vill skicka denna bild på mitt älskade vinterfönster hemma i Tittskåpet Tåmeträsk Byske.
Denna bild togs för några vintrar sedan, men motivet är exakt just så även idag.
Just detta veckoslut har det här i denna bygd snöat och drivit en extra halvmeter.
Människor plumsar i snön.
Och bilar kör fast.
Men bor man i Norrland och det är vinter .., då ska det vara så här.
Eller hur ..?"
14 kommentarer:
morrn Elisabeth!
Ett sådant härligt fönster!
Saknar faktiskt en riktig vinter med
Sitter här alldeles för tidigt och kommer säkert somna lagom tills dess att väckarklockan ringer...
Önskar dig en bra start på veckan
Kram Cattis
Cattis
Tänk att det finns riktiga vintrar nuförtiden. Jo - Vi har fått del av den sent omsider även här i Luleå. Alla på jobbet är förundrade och glada.
Ingen kan komma ihåg när det senast snöade och var rejäla minusgrader samtidigt.
Vi får väl se hur länge det håller.
Elisabet, jag blev väldigt nyfiken på din mamma som for till sydamerika. Är det något du vill dela med dig av?
mvh R
Cattis: ja, visst är det fint! Snö är verkligen vackert .. men för mig räcker det med om det är på bild ..-)
Bert: allt är upp och ner, tror jag.
Men PV är glad för att det finns snö till den där stora skidtävlingen ...
renee: vänta, så ska jag kolla om jag hittar en sak ...
renee: en resumé: mamma åkte till norra Argentina när hon hade blivit änka ., då var hon 58 år. Hon arbetade som sjuksköterska i djungeln ö., bodde i ett litet vitrappat hus med två, tre små rum och en mottagning. Levde på sin pension. Fick ton-vis med gåvokläder hemifrån och beg.glasögon och pengar från församlingar och Lions .., pengar som gick till operationer av lemlästade och det var allt möjligt.
Efter några år i Argentina, flyttade hon några mil norrut, till Bolivial.
I tjugo år blev hon borta. Lärde sig tala spanska .., uppfostrade ett syskonpar .., tog hand om en kvinna och hennes son och man .,. fortsatte med hjälparbetet .., åkte hem till Sverige vartannat år kanske och samlade ihop sjukvårdsutrustning .,. gynstolar, ögonmikroskop och annat ., stormtrivdes med sitt äventyrliga liv! Förstås.
När hon var 78 fick vi veta att hon troligen drabbats av Alzheimers, så vi fick nästan tvinga hem henne.
I sju år bodde hon på ett hem för Alz.patienter .., innan hon dog, 86 år gammal, för snart ett år sedan.
Det var i början av april förra året.
Hon hade haft ett helt underbart liv, tror jag.
Jag minnns din klasskamrat för att han var en av de fåtaliga TV-puckare som fostrats i MIF. (Om jag nu inte minns fel.) Det är nog ännu svårare i dag för inlandskillarna att bli uttagna, detär mest Löven och Sk-eå AIK som räknas. Det året sonen var med i uttagningarna kom det med 1 (en) inlandskille.
Ingela: men ååå, det hade jag helt glömt bort! Och så hade han sticketröjor, tror jag och jag undrar om han inte var vänsterhänt?
Ingela igen: va? Har din son varit med i TV-pucken? Han som är som Anders?
Nej, han var med i inlandsgruppen till sista utgallringen, tillsammans med ett gäng killar från i huvudsak Lycksele och Vilhelmina. En av killarna från Lse kom med från hela den gruppen.
Ingela: men det var ju bra bara det!
Vilken snöbild - och vilka minnen den framkallar! Minns de snörika vintrarna i min barndom, då snövallarna ibland var så höga att de nådde ända upp till vårt hustak! Och så många gånger som pappa och andra grannfarbröder (yngre än jag är nu) måste upp på sina tak och skotta för att förhindra att taket rasade in. Minns du?
Torun: jo, att jag minns!
Pappa som skottade och skottade .., stora snöskyffel och den mindre, med plåt. Den stora var helt igenom av trä, förutom några stålband som höll ihop skyffeldelen.
Mot husväggen stod dom lutade.
Ibland blåste skyffeln omkull .., satt man i köket hördes rasslet mot husväggen.
Och skidorna rasade också .., det lät på ett speciellt sätt.
Mina blå Elan-slalomskidor och pappas längdskidor.
Jo, jag minns.
Hej, jag googlade på Lejdal och hittade din blogg. Kul att hitta både min svägerska Wivi och min lillebror Torbjörn på detta avlägsna ställe i cyberrymden. Tobbe är högerhänt, och har tävlat i TV-pucken i 2 år i rad, först för V-botten, sedan för Uppland där han pluggade i Sigtuna liksom jag. Hälsa din storasyster, som är min gamla klasskamrat!
Hej herr Lejdal!
Jaså, du googlar på dig själv ..-))
Du får hälsa Torbjörn så mycket .., och jag förmodar att det är Rigmor du menar?
Hon bor bara några mil norrut, härifrån sett, så jag ska nog hälsa henne!
Skicka en kommentar