Då kommer sonen på besök.
Det blir middag och prat om allt möjligt.
Blir man lycklig om man har mycket pengar?
Vad drömmer man om?
Och prat om glädjen i att ha ett arbete som man trivs med.
På sluttampen vittnar vi om ekonomiska floppar som vi har i bagaget.
Jag hämtar linnetygerna som kostade en hel del och som ännu ligger där dom låg timme ett efter inköpet.
Osydda.
En ekonomisk flopp, jepp, absolut, men kanske nångång ändå ...?
Och snart är det fotboll.
8 kommentarer:
Åååå vilket fint grönt linnetyg. Min favoritfärg.
Var har du köpt det?
Mian: i butiken Tygtokig här i stan. Där vimlar det av läckra tyger! Tyget är ännu mera limefärgat i verkligheten, ja, än på pv:s datorskärm i alla fall.
Mian: du kan få köpa det billigt om du vill?
Spara tyget till mig om du inte tänker använda det själv. Jag köper det gärna! Jag betalar självklart priset som du har betalat.
Jag hoppas innerligt att vi kan komma och hälsa på en liten stund i sommar, jag och Jan, men jag får så klent med semester i år. Det blir nog bara 2 veckor ledigt i augusti.
Mian: då gör jag så. Det är två meter, tror jag och jag har tråd till. Och nej, du får det billigare, det hade bara blivit liggande annars, det tror jag bestämt.
Vi kanske kan svänga förbi på nervägen från Norge, ja, jag tar med det utifall-att.
Och jag älskar det rosa!
Men du...visst skulle det bli klänningar av de där? Om det finns en symaskin i landet Halland så kan man kanske dra en lng sladd inifrån huset så jag kan sitta ute i trädgården och sy till dig?
Annika: du är sååå välkommen och det finns en lång sladd och god mat och gott vin och en bra säng ,-)
Man får ersättning också om man syr, så det så. (Ja, det kostar att leja en sömmerska också.)
Elisabet: Okey!
Skicka en kommentar