Och bara så ni vet ...
... så ute råder subtropisk värme
Man skulle lätt kunna tro att man arbetar i en butik i Afrika, ty alla kunderna är så solbrända och vackra!
Idag hade jag en kvinna i kassan som absolut måste lida av någon form av ätstörning.
Ett vandrande skelett är hon och hennes inköp är exakt likadant, dag ut och dag in.
Två liter ProViva av olika smaker.
Jag tror inte att hon väger mer än 30 kilo.
Och jag undrar verkligen om hon kommer att klara av livet?
5 kommentarer:
Usch!
Men vet du Elisabet...jag kommer att tänka på en tjej som vi alla kallade för "lilla Karin". Det va 1984 när jag just flyttat hem till Sverige och gick på folkhögskola på Råå (bodde där också), precis som just "lilla Karin". Hon hade anorexia, åt enbart morötter och gröna ärtor (ärter??), drack svart kaffe... Flera år senare var jag på Rosfestivalen i Ängelholm och hör en kvinna ropa mitt namn och jag fick titta många gånger innan jag kände igen henne: Karin.. Hon strålade mot mig och jag glömmer aldrig när hon pekade på sig själv och sa: Titta Annika...jag har fått bröst!!!! Vilken lycka! Underbara Karin. Hon klarade sig.
Jodå, men någon som hon tycker om måste kanske våga slå henne hårt i huvudet (ja, bildligt talat då). Tror jag, som sexton år gammal vägde 35 kg, med 32 som nästa delmål och 28 som slutmål...
Vägen går inte alltid spikrakt :)
Till och med Lurvig har blivit solbränd. På nosen :)
Det är mycket insikt man får i människors liv när man ser vad de stoppar i matkassen.
Jag tycker nästan aldrig det är tråkigt att stå i kö i mataffären för då kan jag kolla vad alla andra har i sina matvagnar och fundera på varför och om de ska ha fest eller har många barn eller äter onyttigt...
Men jag hade såklart blivit fruktansvärt beklämd av att se nån köpa godis fem gånger om dan, eller leva på Proviva.
Och inte kan man säga nåt... jag lider nog lika mycket när jag ser blekfeta mammor, med blekfeta barn, stoppa ner 5 jättepåsar med chips, färdiga hamburgaren och jätteflaskor Coca Cola i varuvagnen.
Matvanor lär vara bland det svåraste att ändra.
Till er alla: den här kvinnan är nog i 35-40-årsåldern och det har gått fort .., nu är hon verkligen ett vandrande skelett! Ögonen står rakt ut ..., ja, hon ser ut som dom som räddades från tyska konc.läger, men värre!
Det här med matvaror och dess konsekvenser jag dagligen bevis på.
Den som är GRAVT överviktig, köper nästan alltid mängder med godis, chips, färdigmat och läsk.
Och MÄNGDER med skolungar kommer in och handlar munkar, godis och läsk säkert fem gånger per dag.
Minst.
Skicka en kommentar