"Hej Elisabet!
Här kommer ett fönster från Tegnértornet (halvvägs upp ungefär) strax utanför Gränna!
Efter att ha haft en hel sommar på mig så blev det en solig, men blåsig oktobertorsdag som jag valde att ta mig till Tegnértornet. Jag hade tur och fick skjuts en bit, och behövde bara gå de två sista kilometrarna. Men det var i bitvis rejält kuperad terräng, så det var en andfådd sportigajenny som kom fram till utsiktstornet!
Tegnértornet restes efter ett initiativ av sportjournalisten Torsten Tegnér som tyckte att det behövdes ett utsiktstorn i närheten av Gränna! Det är 26 meter högt och sträcker sig 325 meter över havet, och 236 meter över Vätterns yta. För att komma upp till tornets utsiktsplattform måste man först bemästra de 144 trappstegen! Väl uppe, har man vid klart väder utsikt över fyra landskap - Småland, Västergötland, Östergötland och Närke!
Att ta sig upp för de 144 trappstegen var ett rent äventyr. För trappen var inte fast förankrad utan det gungade till vid varje steg jag tog. Väl uppe på plattformen kändes det som att hela tornet krängde. Inte så mycket, men tillräckligt för att jag inte riktigt kunde njuta av utsikten. Som faktiskt är mycket vacker! Det blev några snabba kort och så sedan ner igen. Det kanske inte var så konstigt att tornet gungade lite, för det blåste ju en del.
Nere på marken var det bara att börja traska tillbaka mot Gränna, och det tog ca 1 timma från Tegnértornet och in till torget i Gränna. Ett gott dagsverke med andra ord.
//sportigajenny"
P.S. På www.jennysutflykter.blogspot.
7 kommentarer:
Häärlig bild! Men aldrig att jag kommit ens ett steg uppför den trappan. :-) Hu! :-)
Ulrika: Jag tvekade flera gånger, men ansåg att hade jag ändå kommit hit så var det bara att kämpa på!
Nu var det inga jättegungningar i trappen, men man kände att det liksom "svajade" till lite.//sportigajenny
P.S. Tack. D.S
Tur att Jenny var uppe och fångade denna vackra utsikt, för precis som Ulrika så hade jag a l d r i g gjort det frivilligt.
Glada ösregnshälsningar!
Jag är så höjdrädd att jag knappt vill stå på en stol en gång. :-D
Och om det dessutom RÖR på sig..?? Nej tack! =) =)
Sällar mig till Ulrika och SoF
I min ungdom klättrade min då bäste kompis upp i hopptornet i Lycksele (alltså backhoppningstornet). Väl uppe, vågade han inte gå ner. Vilken FASA detta var!!!
Själv skulle jag inte gå mer än fem trappsteg i Tegnértornet. Aldrig i livet!!!
Nu får jag väl kicken från jobbet när jag talat om hur "hemskt" Tegnértornet är! =)
Men med tanke på den spiraltrappan så är det inte så konstigt att det svajade lite i varje steg...
Skicka en kommentar