Och så ...

Sista biten hem plockar jag allt vad jag hittar av blommor och bär.
Längst till höger jättebalsaminen som skjuter iväg sina frön likt projektiler.
Dom blå bären är inte blåbär, men kanske slånbär?
Och ännu blommar triften, men den tappade jag längs vägen.


... lämnar jag hus och hem och tar en promenad ner till havet.

pElle lullar på efteråt .., tio meter bakom .,. alltid bakom.

Stannar jag, stannar pElle.

Nästan nere vid parkeringen, där badgäster sommartid ställer sina bilar, får han nog - ja, det blir rent för äventyrligt - och så vänder han hemåt igen.

Sakta, sakta ser jag honom spatsera längs vägen.

Svansen upprätt!

Det blåser friska vindar vid stranden, men är ändå uthärdligt, närapå skönt.

Sanden är fuktig.

Vid vattenbrynet springflyger ett sällskap sädesärlor.


Nypon.

Nästan hemma, dyker pElle upp igen.

Han har tagit siesta vid ett av elskåpen och sträääcker på sig när jag kommer.

"Hej du!" säger jag glatt och han stryyyker sig kring mattes ben och tycks så glad och nöjd.

Nu har han bråttom hem och nästan skuttar uppför lilla backen.