Och vi hälsar på hos mannen som har förlorat sin hustru och allting pratar vi om; om psykiska sjukdomar och när livet tar en helt annan vändning och hur man tar sig vidare .., och vi pratar om fågelholkar, terapi, om talgoxar och våra föräldrar och om barndomens betydelse och vi tyder drömmar och funderar över vad man önskar sig och mellan varven dricker vi kaffe och får smaka på fin choklad.
Hullerombullerprat.
Allvar och glädje.
Efteråt ..., på väg hem, är solen på väg att doppa sig i västerhavet.
Skogen är översållad av vitsippor.
Och vid slänten sitter pElle och väntar så troget.
5 kommentarer:
Och jag tror att den ensamme mannen fick en fin kväll som värmer honom!
Bloggblad: ja, det var en fin stund tillsammans, det var det och solen på väg ner, efter en dag FYLLD med solsken.
Tänk om människor förstod livet så bra som du Elisabet. Jag skall ha Mindfulnesskurs ikväll och jag hoppas jag får kopiera just denna din text för att visa livet. Kram!
Rogarden: ,-) Visst får du det!
Ps. Men om jag förstår livet särskilt bra, det är en annan femma .-) Ds.-
Skicka en kommentar