fredag 23 januari 2009

Har man snälla arbetskamrater ..?



Svar: ja, det har man!

I morse vid frukostfikat fick den äldsta i sällskapet, nämligen bloggmadamen, ett så fint litet födelsedagspaket innehållande ett presentkort hos underbara Nina Skoland - ni vet - hon som har designat och stickat min älsklingshalsduk!

"Ja, det nästan står ju ditt namn på hennes kläder ...", sa Karina efteråt.

På bilden skymtar ni madame Skoland som förevisar en härlig stickad kofta!

Blev jag glad?

Mer än så; jag blev rent av lycklig!

13 kommentarer:

Anonym sa...

Oooo, är det något från Nina?!

Spännande!!

Elisabet. sa...

Jepp!
Ett presentkort!

Anonym sa...

Jaaa det var det. Grattis, å vilken pangpresent!!

Anonym sa...

Sp gulligt av dina kollegor, de verkar känna dig väl.

Anonym sa...

Så....menar jag

Evas blogg sa...

Vilken underbar present!! Jag älskar såna presenter. Jag fick ett presentkort i julklapp, på en av stadens dyraste parfymaffär. Man känner sig så lyxig när man kommer in där och kan handla. Dina jobbarkompisar vet verkligen vad du behöver - det lilla extra i tillvaron.

Elisabet. sa...

Marskatten och Eva: ja, visst var det rart av dem! Omtänksamt!

Anonym sa...

Så heldig du er,men det er fordi du forjener det.....

-B-

Anonym sa...

fortjener det

skulle det være

-B-

Elisabet. sa...

Bente: nej då, inte alls! Men det är sååå snällt av dem!

Bloggblad sa...

Härligt!

Kan du inte komma hit och ge en kurs på Willys - om hur man är mot kunderna? Vi har en surkärring som jag försöker le emot... säga nåt ord till. NADA. Hon tvångssäger HEJ utan att titta när man kommer. Säger tack och varsågod vid pengaöverlämning och inget mer. DET GÅR INTE att få henne att le...
Så jag tänker på dig varenda gång jag tvingas in i hennes kassakö... försöker undvika förstås.

Anonym sa...

va kul att du blev glad bettan! :) / emelie på jobbet.

Elisabet. sa...

Bloggblad: vet du vad, jag kan skicka Emelie som har skrivit här under dig,så kan hon ha kurs med sura kassörskor.
Idag satt hon mitt emot mig och jag tänkte flera gånger att .., men HUR kan människan vara så glad hela tiden och dessutom ser det inte konstlat ut!!!
Det är sant.
När vi var i Väsby, pv och jag, då mötte jag flera såna där sur-pular i kassorna.
Fy, så tråkigt.
Aldrig att dom hälsade .., bara satt av sitt arbetspass liksom.

Emelie: JÄTTEGLAD blev jag!