Och detta ...

... att återigen ha en cykel i sin ägo, å, det är som paradiset!

Så jag tar min rosa väska, kameran och baddräkten och susar iväg mot havet.

Väljer Sandskogen .., förbi filmstudion.., ser ett stort partytält med den brittiska flaggan som samsas med den svenska .., jaha, det är där dom spelar in Wallander, men den engelska versionen .., , den som gjorde sådan succé i hemlandet .., och där står vita bussar märkta "Baltic Film".

Ystad har blivit en filmstad.

Och så vidare .., in i Sandskogen ..., slingrig väg .., möter för mig okända joggare och bekanta från affären.

Sneddar över Österleden .., havet på min vänstra sida .., frisk vind från väster .., det vill säga .. motvind.

Stannar till.



Sitter i sanden med uppkrupna ben .., småpratar med en liten fiskmås som trippar omkring alldeles i närheten av mig .., hela tiden två, tre meter ifrån bara .., försiktigt sneglande åt mitt håll.

Från höger kommer två män i min ålder.

En är klädd i badbyxor, den andre skyler könet med en blåvitrandig handduk av frotté.

Och så doppar dom sig.

Jag ser en bar stjärt som kommer upp ur vattnet med ojämna mellanrum och jag ler för mig själv .., längre bort syns en färja ..,. och lilla fiskmåsen bryr sig inte i vilket, utan kommer allt närmare.

"Och alldeles ensam är du .., hur trevligt kan det vara ...?" säger jag.

Sen cyklar jag hemåt.

Känner doften av grillos eller tändvätska eller båda delarna.

Upptäcker en svala .., och några sädesärlor.

Men det är ungefär allt.