måndag 27 juni 2016

Den som vill följa med på resan ...

.... Kan göra det på instagram där mitt konto heter elisabetihalland. 

Dagens fönster ...


.... kommer från Ulrikas stora fönsterhåv och det passar ju som bäst att jag lägger in det nu på midsommaraftonens kväll (natt), när pv och hundarna sover och bara jag själv är vaken.

Tack Ulrika!

söndag 26 juni 2016

Söndagsfönstret ...


Fönster från uthusbyggnad nära gamla prästgården i Arvidsjaur.

// Kort och koncist. Inget onödigt svammelprat här inte. Tack min fina släkting Guy!

lördag 25 juni 2016

Hur glad blir man inte ....!


Det var på Bornholm i fjol. Vi körde lite på måfå och kom till lilla Tejn och plötsligt passerade vi en alldeles underbar trädgård och jag bad pv att vända om .., där gick en kvinna och pysslade bland blommorna och hon såg så vänlig ut, jag tänkte att kanske kunde man få ta några bilder.

Det fick man. 
Och det blev ett så fint ögonblick så där mitt i livet och semestern. 

Igår kom så det här mejlet susande till min inkorg ....

"Hej Elisabeth 😊

Husker du at i var forbi en have i Tejn sidste sommer i var på Bornholm ?

Jeg ved ikke hvorfor, men jeg kom til at tænke på besøget og at det var trevligt om i ville kigge ind om i igen kom hertil... 

For ved jeg der kommer søde gæster bager jeg en roulade og giver en kop kaffe 🌸🍓😋 og du kan se hvor haven er vokset og nok også lidt nyt er kommet til ☺️

Sommersolskinshilsner fra solskinsøen og Anette og Boca (min elskede kat 🐱❤️".



Anette  Reinhold
"Katheaven" Bornholmsk solskinsøstrik   
Sendt fra min iPad                                                  
                                               

Lördagsfönstret ....


När ens dotter är på midsommarfest och då passar på att fånga ett fönster med utsikt till sin mamma .., då förstår ni ju hur glad man blir! Man blir rent av överlycklig!

Tack snälla Anna!

fredag 24 juni 2016

Livet ...


Efter den där vilan på soffan, föreslår jag ett kvällsdopp i havet, ja, denna den ljusaste av årets kvällar. Så vi tar bilen och kör till Steninge. Luften är mild och comfortljummen. Len.


Ett gäng ungdomar spelar volleyboll på stranden.


Småttingar slår kullerbyttor i havet.



Bekantingar från affären - mannen i rullstol - har också längtat efter havet.



Någon - en småländsk pensionatsvärd - har planer på att bada.
Det har han ofta.
Någon annan badar verkligen och simmar under ytan och tänker att en bättre start på semestern, det kan det väl omöjligen finnas.

Sen åker vi hemåt.
Pensionatvärdens puls är låg.
Igen.
Nåväl, det är så det kan bli, säger hjärtläkaren.
Fram och tillbaka, hit och dit.
Sen ska det väl bli bra.
Annars kanske det får bli ännu en ablation.

På familjechatten kommer bilder susande genom rymden.
En arbetar i uniform ..., en annan är med sin familj ute på en ö i Sthlms skärgård och där är det maskerad eller nåt i den stilen och en tredje är också på fest och skickar en bild där hon gosar med en hund. 
Midsommaraftonens fönster ...


"Fönster från mig. Solnedgång vid Medelhavet. Livet! Ha nu en finfin semester, och ta väl vara på er! Kramar Kattis."

Ja, då förstår ni vem som hade håven redo, även på sin holiday!

Pärla! säger jag.
Tjopp, så .....


I veckor har jag längtat efter just den här dagen, då, när sista arbetspasset inför semestern skulle komma. Idag kom den.

Arbetade tre timmar och satt i kassan hela tiden och det var enormt långa köer, men rara kunder och det var oerhört många lådor med svenska jordgubbar som passerade på kassabandet!

Kom hem vid halv tre och då hände det att precis all energi bara tackade för sig.
Jag  formligen  s t ö p  på soffan Ektorp!
Tittade eller lyssnade med ett halvt öra till tv-prat om vad som hänt angående detta med Brexit eller inte och jag tänkte på bloggvännerna i England och på pv:s brorsdotter som engagerat sig i stanna-kvar-sidan och jag tänkte på kunden igår, han som var så tvärsäker och sa att "vi har alltid klarat oss själva!" och den äldre kvinnan som sa "fan trot".

Och jag tänkte på vilken splittring allt detta kan ha åstadkommit - mellan familjemedlemmar och mellan olika regioner -. Skottarna vill ju vara kvar. Det ska bli intressant att se vart det bär hän.

Vaknade till liv vid halv åtta.
Då hade vi tidigare - innan Den Stora Tröttheten slog till - ätit gravad lax med dillstuvad potatis ute på altanen och när var vi senast med om en sån varm och ljuvlig midsommarafton?
Nerifrån ängen vid havet hördes stora och små göra "raketen"....., men vi bara tog det lugnt.
Ingen snaps. Jag drack vatten till laxen, pv ett glas vitt vin.
Vi är sannerligen usliga festprissar.

Och nu gör vi det allra sista.
Packar väskorna.
Bokar hyrbil i Cornwall.

I morgon åker vi norrut och på söndagmorgon vid åtta går flyget till Edinburgh.
Pv håller sig på benen. Mellan varven går hans puls ner rejält, men det går alltid över.

Vi får tro att det går bra.


En fin midsommaraftonskväll, det önskar jag er alla!

Så här såg det för övrigt ut idag när jag svängde förbi den så generösa friherrinnan som gjort kransen åt mig.
Det ska jag säga er, att så många kunder som kommenterade den, så skulle hon - kransmakerskan - kunna göra sig en bra slant nästa sommar genom att sälja just såna här skapelser!

Ha det så gott nu alla rara människor!





torsdag 23 juni 2016

Dagens fönster ...


Det är länge sedan man konstaterade att Närke och Västmanland måste vara rena drömmen för den som tycker om vackra hus och fönster!

Ulrika hade som vanligt håven med sig och här är fångsten.
Tidig morgon ....


Tar en tur runt tomten och njuter av allt som blommar.
Lilla Rosa Mundi är frodigare än någonsin tidigare!


Och i rabatten - den som vi breddade rejält - där är det rena paradiset!


Ingrid-Bergmanrosen fortsätter att blomma .... och blomma och blomma!



När pv målade och listade om husväggen, bestämde vi oss för att helt sonika klippa ner kaprifolen. 
Den hade vuxit upp till tegelpannorna och bestod mest av en enda stor risbuske upptill.
Nog kände jag mig aningen tveksam .., men titta, vad den har tagit sig!! 
Nu ska den andra kaprifolen få samma behandling nästa vår.



Det är dagg i gräset ..., nerifrån stranden hör jag ejdrarnas rop.
Och i morgon är det midsommarafton.

onsdag 22 juni 2016

Ledig dag ...


När längtade jag såååå  efter en helt arbetsfri dag senast?
Det är inte bara det att jag den här månaden har arbetat rejält mycket mera än i vanliga fall; där är även oron över att arbetskamrater är sjuka och vad det för med sig.

Igår - efter knappt en timme bakom kassan - får jag hasta över till charken, då V blir akut sjuk och får skjuts hem. En timme senare ringer telefonen .., då har en liten Oskar ramlat i ett nässelsnår och hans mamma - som är en veritabel klippa och fixar schemat för oss alla - blir hemma idag.

Javisst, man behöver inte bry sig, men på en liten arbetsplats gör man det ändå.
Man blir på ett sätt som en familj.

Och så är det detta med pv:s hjärta.
Det vill sig inte.
Igår var pulsen så låg igen och han ringde flimmermottagningen och fick besked att ja, så kan det bli .., man ska vänta och se. Idag på samma sätt och nu ville han få skjuts in till akuten, i alla fall kunde dom väl ta ett EKG och se hur det ser ut?

Jag skjutsade in honom ..., solen flödade från en blå himmel och jag berättade om natten mot idag och rädslan när jag inte hörde honom andas .., skräcken att vakna och att någon ligger iskall intill en.
Det där hjärtat som ju är som en liten maskin .., tänk, om det får för sig att helt enkelt lägga av!
Sånt tänker man på.

Svänger förbi affären på väg hem igen .., pratar med arbetskamrater som arbetar ihärdigt med alla varor som kommit nu på morgonen ..., jag säger till Annika i kassan (som blir mamma i höst, för allra första gången) att jag har ett paket färgmedel i RESERV, ja, till håret, men i bara yttersta nödfall.
Jag har verkligen tänkt att det ska få bli naturligt grått och jag hade varit helt grå för säkert femton år sedan, om jag bara låtit det växa fritt.
Om det pratar vi.

"Bettan, jag känner INGEN som inte färgar håret ..., men du blir säkert fin i grått", säger Annika.

Och så en sväng förbi friherrinnan som sitter ute vid trädgårdsbordet och har ätit frukost.
Nu ägnar hon sig åt korsordslösande.
Jag berättar om pv och vi pratar om ett eventuellt dopp i havet och så småningom ansluter hennes kusins fru H, som å arbetets vägnar är nyligen hemkommen från Indien, från det som tidigare hette Madras.

Kulturkrock.
Kulturchock.
Ja, jag kände precis igen mig från besöket i Ghana, när jag dom första dagarna omöjligen kunde sortera intrycken!
För H:s del var det annorlunda.
Hon reste ensam och mötte en helt annan värld på egen hand.

Så har den här morgonen varit.




Lediga-dagsfönstret ...


Så fint, så fint .., kommer från madamen i Närke, nämligen Ulrika.

tisdag 21 juni 2016

En slags resumé ....


Så har sommarschemat på affären kommit igång och igår var vi för första gången på länge gott om personal och det var helt ljuvligt! Måndagar och tisdagar arbetar jag alltid tillsammans med Malin, men nu hade vi  hjälp av Hampus som blev kvar till kvart över sju och det gjorde ju alltihopa! 
Malin hann ta hand om all tobak som kommit och Hampus tog postburen som var absolut fullpackad och jag hade kassan.


Sommartid vimlar det av ungdomar i affären! 
Här är Emma. 
Hon är kusindotter till friherrinnan, bor i Dalarna men arbetar extra när familjen är i Steninge och hon är - sin ringa ålder till trots - helt självgående! Igår fyllde hon sexton år! Så rar och fin!



Och till min stora glädje upptäckte jag att Josefine ställer upp ännu en sommar .., det är nog den fjärde på raken!

Josefine läser nån slags teknik i Linköping och är en formidabel klippa .., och gissa, hur skönt det är med sommarvikarier som redan kan allting och vet hur det fungerar med post och spel.
Hennes lillasyster Cornelia arbetar också hos oss i sommar - hon är nog den gladaste människa jag har träffat - man kan tro att hon har vunnit högsta vinsten på Eurojackpot var gång hon står i kassan!
Härligt! 



Kom hem just innan halv tio .., totalt dödens slut på (jag har ännu inte börjat nedvarvningen så där på allvar ....), stöp i loppisfåtöljen .., slötittade på fotboll i tv .., pratade med pv som haft flimmer i princip hela dagen (så snart han tar hundarna på promenad osv) ..., och så läste jag Hallandsposten där Hilda hade ett stort reportage från helgens rockabillykväll i Halmstad. 
Hon skriver så bra och Patrik hade tagit bilderna! 
Tänk, så roligt att kunna arbeta tillsammans. 

Nu ska jag göra mig redo för ännu ett jobb-pass. 
I morgon stundar ledig dag och sen bara två dagar kvar innan det är semester. 

Ja, jag vet .., jag längtar nästan ihjäl mig efter ledighet!


 
Dagens fönster ...


Hej! 

En Tornedalsturné idag. Här ett fönster från kultur- och konstcentret Dränglängan, i Svanstein där vi gjorde ett kort stopp. Vackra saker i vackra byggnader i en oerhört vacker trakt.

//Bert
 
Tack Bert! säger jag. Och så perfekt med cykel-glimten där i högra hörnet!

måndag 20 juni 2016

Jodå, det ska jag ....


Jag undrar vad arbetskamraterna ska säga eller tänka när jag nu börjar dra ned på tempot ...




Litet bo jag sätta vill ...



Inför sjösättningen av den stora segelbåten (eller den större) hittar pv ett gammalt getingbo, inne vid stickkojen. Så vackert det är!

Frasigt .., som ett dygnsgammalt wienerbröd!



Och inuti .., de allra vackraste pentagoner!
Ja, så säger ju inte jag, utan matteläraren ..."regelbundna femhörningar", ja, men just det ja.
Dagens fönster ....


Godkväll!
 

Ett fönster från Raggarön. Här inne byggs det ekor.
 

Kram Babsan 

// Tack snälla Barbro!! säger jag.


En söndag ...


... men det kändes som en måndag, då den lediga fredagkvällen förvandlades till arbete.
Nåja, det går det med.

Slog mig ner en stund i fikarummet innan det var dags att dra på sig jobbarkläderna .., ställde blommor hemifrån på bordet och läste förra veckobrevet.
Johanna och Joakim - storebror och lillasyster - och Carina förstås, hade haft förmiddagen tillsammans och nu var det Madelenes och min tur att ta vid.

Vilka underbara arbetskamrater man har!
När jag upptäckte att jag glömt att söka ledigt för helgen i slutet av juli, då, när AP och Anders firar 40, resp. 30-åriga födelsedagar, greps jag av lätt panik.
Joakim erbjöd sig att ta min söndag (vi byter, jag tar hans nästkommande söndag) och så skickade jag ut en förfrågan via sms och undrade om någon kände för ett lördagspass, från halv tre till kvart över nio.
Hur många ungdomar tror ni drömmer om den saken ...?

Men Madelene svarade att jo, det var lugnt,. hon kunde ta det.
När jag igår tittade på hennes schema för den dagen och såg att hon redan arbetar från halv åtta på morgonen, tänkte jag att hon nog inte upptäckt att det blir ett jättelångt pass.
Jo, det hade hon.

"Det är klart att du måste få åka på kalaset hos dina barn och jag har semester sen, jag hinner vila upp mig!" sa hon leende.

Jodå.
Änglar finns.


Nåväl.
Vi delade upp gårdagspasset från halv tre till nio i tvåtimmars-omgångar. En tog kassan, en golvet.
Och när jag stod där och frontade bland flingor och sylt (och häpnade över en till hälften uppäten förpackning med halländska jordgubbar, så där bara instoppad och gömd i sylthyllan ...), kom det här glada paret och frågade var torrmjölk fanns?

Det visade sig att dom var från trakten av Bath i sydvästra England och jag berättade om vår stundande resa till Skottland nu på söndag och då blev det en stunds surrande.

"Du måste vara medveten om att där finns gott om små förfärliga mygg den här tiden på året och så är det ljusa kvällar och nätter ...", sa mannen leende och jag förklarade att det nog var okej, ja, är man uppvuxen i norra norrlands inland och fjälltrakter .., då vet man.

Vad gjorde dom då här i Haverdal?
Jo, det här var deras tredje resa till Sverige; dom hade tidigare besökt Stockholm och trakten runt Mälaren .., dom hade varit på Gotland och i Ystad och nu hade dom åkt först till Rotterdam och därifrån cyklat genom Danmark, tagit färjan till Göteborg och nu var dom alltså här.

"Men vår dotter har tagits in på sjukhus, så nu ska min fru ta ett billigt flyg hem ...", sa mannen.

Hur många gånger har jag sagt att alla dessa spontana möten är det bästa med jobbet?
Tusen?
Ja, men så är det verkligen.


Kom hem vid tjugo över nio och hade så ont i mitt gamla protesknä, ja, så där så det kändes som om det skulle sprängas! Pv hade hjärtflimmer och låg på soffan och tittade på fotboll och sigge var keligare än någonsin och fann sig utan knot att ligga på mina magar och bli ompysslad.

Det här med pv:s flimmer är tydligen nånting som inte alls är oväntat och han ska inte elkonverteras, ja, det ska mycket till innan nåt sånt sker. Och till skillnad mot för tidigare, så går flimret över efter en stund. Flera gånger per dag kan han känna av det lite oroliga hjärtat, men han tar det piano .., det här var också nånting som läkaren förvarnat om.

Men aningen oroligt är det ju ändå.
Ligger han stilla är det lugnt, men stiger han upp, ja, då vill det gärna flimra.


För övrigt undrar jag om det finns nånting så ljuvligt som avslappnade katt-tassar mot ens arm?
Nej, det tror jag inte.

söndag 19 juni 2016

Dagens fönster...


Från Pamplona till Lekhyttan ..., å, så jag älskar era fönsterbidrag!

Nu är det Ulrika som tagit fram håven och så här skriver hon: "Lekhyttan är lilla, lilla byn där Hallagården ligger".

Bilder just därifrån kommer vad det lider.




lördag 18 juni 2016

En liten runda ...


... runt huset, mest för att få luft innan det är dags att åka till affären.
Det är lågtryck ute .., snålblåst och grå himmel.
Inte ett fågelkvitter så långt örat når.

Busken i mitten är en klematis recta; den fick vi som liten planta av mian i Falköping; kanske var det när vi hade bloggträff, eller kanske när hon och Jan var här och hälsade på något eller några år senare.
Nu blommar den så fint .., skira, vita blommor som doftar gott!


Alldeles vid husvagnen står vår enda pion.
Oj, så fin den är nu i blomningstid!
Små, små myror som jag upptäcker först när bilden förstorats, tycker tydligen också om den.



Vissa växter sköter sig själva.
Den här - nån slags hosta - är exemplarisk!
Vissnar ner på senhösten och blir till ingenting och tjoppar upp och blir hur fin som helst på sommaren. Osynlig i bild, men till höger om dessa, växer blå hortensia vilka ännu bidar sin tid.



Krusbär och vinbär på gång och jordgubbar!


För att inte tala om myntan som vi använder till te.
Så underbart gott!


Av Ecke och Britt fick vi förra våren plantor av hösthallon.
Fast dom då var så små och pyttiga, kunde vi norpa oss helt maskfria hallon under ett par veckors tid!


I timmar kan harry sitta vid uppfarten och titta ut över - vad han tror är - sina domäner.
Sitt aldeles eget kungarike.
För några år sedan var det hopplöst; kom någon promenerande så stack han bums.
Inte nu!
Nu bara sitter han där och tittar .., byter emellanåt till andra sidan av huset, där sikten är bättre.
Människor promenerar förbi ., tittar upp .., han viftar lite på svansen och så är ögonblicket förbi.
Som vi älskar den hunden!