Eftermiddag ....

En ovanlig lördag. Besök av mina barns pappa och hans Karin; ja, det var ju Lykke som skulle lämnas. Stor glädje när hundarna möttes! 

Som vanligt flyr Sigge fältet och nu ställde jag ut hans mat/vattenskålar i växthuset, men om han vill kan han vara i såväl pannrummet som uterummet. 

I morgon vänder Lykke åter till landet Skåne. 

Bilden är ett vykort, inhandlat på Husqvarna museum. Titta, så vacker järnkaminen är! Ja, kvinnan också, för den delen. Pennan är min favorit alla kategorier och nu ska jag inhandla ytterligare en omgång. Fick för kanske två år sedan en hel förpackning av Mange, min f.d chef .., inalles kanske trettio pennor! Så vänligt!

Nu ska jag nog hämta en blyertspenna och rita två kors i taket. 

Dels fick vi spontant besök av Jonas - son till Ecke och Britt -, sextiofyra år och längtar mest till sin pension. 

Jonas är nog den mest vittbereste människa jag träffat och vi fick bland annat höra om besök i Rio de Janeiro och andra exotiska platser. Det har varit en hel del sjukdom för den vittberestes del och då blir det också lätt sjukdomar som avhandlas. Harry blev glad över besöket och låg nära, nära Jonas i soffan. 

Alltid roligt med oväntat besök!

Så här såg det ut .., Jonas hand på Harrys rygg. 

Det andra korset, det handlade om att vi fick besök av SOLEN! 

Visserligen har det blåst isvindar, men ändå .., vilken känsla! 

Och tänka sig, det lär ska bli likadant väder i morgon!

Älskade hund!

Under vistelsen i Jönköping skötte Harry sig exemplariskt. Vi var lite oroliga när vi skulle gå ner till frukostmatsalen och lämna honom på hotellrummet, men det visade sig inte vara några problem alls. 

Pv:s mobil lämnade vi på sängen (jag ringde upp honom innan vi gick ner och så hade vi högtalarfunktionen igång) och så tog jag med mig min - det blev som en sån här grej som dagens föräldrar har när dom vill höra om deras småttingar vaknat. 

Vi lyssnade. Nej, tystnad hela tiden.

Men oj, så glad han blev när vi återvände! 

Då tog vi igen oss lite och tittade på morgonens nyheter, allt medan Harry lade tassen på husses ben och somnade och sov så gott.

Recensioner ...

Jo, jag tillhör dem som alltid skriver recensioner när jag övernattat  på hotell. Kanske för att just dylika är viktiga för mig när jag själv sitter och skrollar bland olika hotellalternativ. 

Hotellets namn är RC Hotel Sports & Business.

Och den här gången ..?  Vad var bra och vad var mindre bra?

Det sistnämnda först: vi hade önskat att rumstermostaten hade gått att ställa in allt utifrån ens eget önskemål. Det var sååå varmt i rummet (termostaten fick frispel och vi fick byta rum). 

Att rummet helt saknade fönster hade gärna fått framgå i beskrivningen. 

På booking.com hade andra hyresgäster frågat om där finns laddare till el-bilar och hotellet svarade att ja, inga problem. Två laddstationer visade sig finnas, men döm om vår förvåning när priset var TREHUNDRA kronor oavsett om du laddar bilen i fem minuter eller väljer full laddning! 

Enligt kvinnan i receptionen finns inga öppningsbara fönster på hela hotellet - det saknade jag -! 

Hotellrummet (det som vi fick byta till) hade badkar i stället för enbart duschutrymme och en glasskiva fanns mellan badkaret och handfatet. Inget att hålla sig i och jag tänkte på om någon handikappad eller någon som har svårt att ta sig i eller i ur badkaret skulle snubbla, såååå lätt att dråsa rakt in i glasskivan! 

Pyttepyttesmå plastflaskor med schampo eller hudkräm - känns omodernt - tycker jag. 

Det som var bra då? 

Frukosten var underbar! 

Inget kolossalt överdåd, men allt vi önskade oss. Jättegod äggröra med knaperstekt bacon .., prinskorv, köttbullar (för den som så önskar), ett suveränt grövre bröd .., naturell yoghurt (fanns med bär också) och olika sorters müsli. Färsk frukt. Olika ostar .., och pålägg. Himla gott kaffe.

Vänlig och serviceminded personal! 

Reser man med hund, ja, då är man tacksam om det finns grönområden i närheten och bättre än där vid Vättern, kan jag inte tänka mig! 

Kostnaden för Harry var 200 kr/natt, det dubbla på lite finare hotell i Jönköping. 

Ungefär så var det.

För övrigt kan jag meddela ...

... att veckans quiz i DN gick käpprätt åt skogen för oss båda. 

Sex rätt för mig och sju för pv. 

(Jag hade fel på jordens befolkning, SD-politikerna, militärövningen och nånting till, pv ungefär likadant). 

Så går det när man har tankarna på annat håll och fokuserar på Jönköping i stället världen.

Uppdatering: På ordquizet gick det bättre för mig. 11 av 12. 

    Återbördade ....

Så är vi hemkomna igen och allt är sig likt. Termometern i köket visade på ynka tretton plusgrader och det blev brått att få eld i vedpannan - liksom i braskaminen - och det tog inte lång tid förrän värmen återvände. 

Välkomstkommittén bestod av herr Sigge Nilsson och innan jag gjorde någonting annat, kokade jag upp lite fisk till honom. Han tackade så mycket och gick bums en trappa upp och kurade på pv:s säng. 

Precis alla tre dagarna i Smålands Jerusalem bjöd på skruttväder. Nåja, det var ju inte någon solsemester vi tänkt oss, men nog hade det varit trivsamt med åtminstone  liiite  solsken. Icke. 

Boendet var helt okej. Har man hund med sig, förväntar man sig inte hotellets bästa rum - man är liksom förberedd -. Nu hamnade vi på det som mer liknade källarplanet, i ett tämligen litet rum utan fönster.  

Knappt hade vi installerat oss, förrän vi upptäckte att termostaten i rummet inte fungerade, det blev hela tiden varmare! Harry försökte hitta svalka .., vi kontaktade receptionen och en rar Cornelia kom ner och gjorde ett försök att få fason på eländet, men det ville sig inte. 

Då erbjöds vi ett annat rum, på andra våningen och mycket rymligare och med ett takfönster - säkert tre meter upp -! Det var varmt där också, men bättre .., och med badrumsdörren på vid gavel, blev det svalare.

Helt ärligt begriper jag inte hur man i ett så stort hotell inte sänkt temperaturen i rummen!! När man läser recensionerna är det just detta (värmen) som det klagas på och särskilt sommartid. Att dessutom inte kunna öppna ett fönster ens det minsta lilla (om inte annat för att få in frisk luft!) .., ja, men det tycker jag är underligt. 

Himla trevligt var det att träffa bloggvännen (som slutat blogga sedan många år tillbaka, då hette den Sportigajenny) Jenny och vi åt middag tillsammans på Kroatorpet, med hänförande utsikt över Vättern!

För  övrigt var allt bra. Frukosten helt enkelt superb! Och vänlig personal! Hemresa vid tiotiden idag och i Gislaved stannade vi till och laddade bilen och i Ryd tittade jag in hos Nissadalens Lanthandel och köpte en flaska vatten. (Vattnet i Jönköping smakade såå mycket klor!) Den lilla butiken drivs av en man som ursprungligen kommit från Turkiet - George var namnet - och den hade precis allt möjligt i sortimentet. 

Snöslask fram till gränsen till Halland och då tackade den täta granskogen för sig och det blev såå mycket ljusare! 

Nu sitter vi här i vardagsrummet och är alldeles tysta  .., allt medan det brinner i kaminen och P4-musik spelas. Harry sover på soffan .., så duktig han har varit .., låg tyst på hotellrummet när vi åt frukost och vilka äventyr .., att åka en liten hiss (liite pirrigt i början) eller att springa omkring på den enorma ängen inte långt från hotellet (med brant stup ner mot vattnet - det heter Rosenlunds bankar och varningsskyltar finns som varnar besökare för rasrisken) ., och alla nya och annorlunda dofter! Bra miljöträning för en snart tolvårig hund.

Over and out! hälsar hon njuter av soffan Ektorp och längtar tills skidåkning tar sin början. Inte länge kvar nu.

Anar ni känslan ....

Jo, så är det.

Idag känns det verkligen så där som om man har vunnit högsta vinsten på Postkodlotteriet - nej, det var nog att ta i - men det kändes i alla fall som den ljuvligaste av dagar! 

Som vår. 

Nåväl. Jag inser mycket väl att i morgon kan det komma snö eller hällregn, men just nu, är det som bäst ute.

Satt där i solskenet (vi hjälptes åt att bära det tunga trädgårdsbordet)  och lyssnade till gröngölingen och såg småfåglarna ta sig dopp efter dopp i det stora vattenfyllda betongfatet, det som fått bli fågelbad. 

Oj, vad det är roligt att titta på finkar och andra småttingar ... , att se hur dom flaxar med vingarna och doppar sig - om och om igen -!

Annat som  gjorde en glad, var upptäckten att Ica Kvantum i Falkenberg sålde Vindelnrökt skinka (pålägg) till extrapris. Tala om återseendets glädje! Har ni aldrig testat den, så gör ett försök! Såååå god! (Jag säger Vindelrökt utan n, den kommer väl från Vindeln).

Nu bjuder pv på kaffe, så det är färdigskrivet. Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster och en liten matsnål terrier ...

Fönstret visades på bloggen i  februari 2015, men det viktiga var hälsningen från Mari i Falköping. 

Tänk, denna underbara Mian som kan så mycket om insekter av alla de slag. Av henne har jag i alla fall lärt mig hur en bärfis ser ut.

Och  s o m  jag tyckte om den lilla lappen (som flera, flera år senare blåste iväg när jag öppnade fönstret) och känslan är nästan densamma idag. Vi har ingen snö och 5 plusgrader. När jag tittar till vänster (mot norr) ser jag hur solstrålarna från öster lyser mot grannen Birgittas tegeltak. 

Härligt! 

Pv har givit sig av till Ankaret för att hämta släpvagnen och ute vid garaget står en gammal soptunna, en trasig skottkärra och en massa annat som inte längre ska finnas i vår ägo.  

Så passar vi på att handla  billigt kaffe (Arvid Nordquists) också, när vi ändå är i Falkenberg. 

Det lär ju vara Fettisdag idag och på väg hem igen .., kan det nog bli en sväng till Solhaga i Slöinge. "Nog ska vi väl ändå ...?" sa pv. 

Så här såg det ut när lilla gullpigan Nelly hittat en tom semmelpåse och kanske, kanske kunde där finnas en liten gräddslatt att slicka på?

Längst till vänster i dörröppningen (det som en gång i tidernas begynnelse var en liten hall/farstu) syns pv:s träningsredskap, det där hjulet. Då vet man att Vasaloppet närmade sig, precis som nu.

Ja, det var en dag i ..., februari!

En bra dag. Tanken var att vi skulle köra till återvinningen i Falkenberg, men det ösregnade i morse - och blåste - så vi ändrade oss. Det får bli i morgon i stället. 

Då tog vi oss an Halmstad. Pv besökte barberaren som har en liten salong en trappa ner från gatan  (frisören är kommen från Libanon och klipper pv sååå bra!), allt medan jag besökte KappAhl. 

På väg till bilen stannade jag  på en av de två broarna som - just där - går över Nissan, såå förundrad över hur oerhört strömt det är i denna den halländska floden. (Ja, det var ju så det hette på 60-talet). 

Frågade pv hur många broar det egentligen finns i Halmstad och han gissade på sju. 

Trots att det inte var någon vårvärme, så kändes det nästan som vår. Eller synintrycket var .., just vår. 

Längs vattnet strosade ungdomar i grupper .., en kvinna väntade på bussen till Brotorp .., ett sällskap pensionärer kom gående i samlad tropp och gick in i Immanuelskyrkan (där pv och kören Västanvind höll till tidigare.) Som jag förstod det var det lunch på gång. 

Från där pv parkerat kunde man se Nissans utlopp .., det var där vi låg med båten två nätter förra sommaren. 

Tittade in på Ankaret på hemvägen och stod en stund och pratade med Mange, chef i butiken, men efter covid har det inte blivit så mycket arbetat för hans del.

Mera?

Kokade libanesisk linssoppa som blev den helt klart godaste hittills.

Underbart med en god baguette till - eller vad man nu tycker om -. 

Hårdstekt bacon i bitar hade pv uppskattat, men det är inget måste för mig.

Blir någon inspirerad, så  finns receptet här. 

Kalkonköttet skippade jag.

Det ljusa taket till vänster i bilden, det tillhör huset där min syster bor. Huset är byggt av någon svensk familj, är inte särskilt stort och det var på det här huset som taket brakade samman efter ett våldsamt åsknedslag för många år sedan. Jag tycker fortfarande att det är helt ofattbart, att av alla hus i Australien, så var det deras som blev så illa skadat, t.om så tv var där och rapporterade. 

För övrigt är allt gott och väl. Från min syster som är född 1944, kom på morgonen följande rader: 

"I dag skiner solen och det är 35C, men det var litet svalare tidigare i morse så vi gick den långa

rundan (hon och hunden) och när vi kom hem vattnade jag ordentligt utomhus och sen ringde jag till Rob och sa att gräsmattan behöver klippas igen. Pratade bara med telefonsvararen, så jag vet inte när han kommer.

Jag hade vissa planer  på att göra en del annat garden-arbete, men nu känner jag verkligen inte för

att göra det, utan känner mig ganska orkeslös.  Det är konstigt hur det kan gå så upp och ner utan

synbarlig anledning."

Såväl min, som min systers tillvaro, består uppenbarligen av dessa ideliga rundor med våra hundar.

     Dagens fönster ... och Sonja på köpet.

Igår blev det lunch tillsammans med Sonja och hon bor närapå nästgårds med Kvarnlyckans äldreboende och där finns Senior-restaurangen Vinterträdgården och det var där vi var.

Det är lång kö för att få en lägenhet på Kvarnlyckan och det kan jag förstå, där är så trivsamt. Restaurangen är öppen för allmänheten (mellan 12-13 serveras maten) och de gånger jag varit där, har det varit i det närmaste fullsatt runt borden. Bilden visar när vi, som de sista, tackade för oss. 

Från Harplinge till Haverdal är det inte långt och många av matgästerna känner jag igen som kunder från affären .., alltså blir det många nickanden och hejanden. På menyn igår stod antingen viltgryta gjord på vildsvin eller kycklingklubbor med potatisgratäng. Vi valde unisont det förstnämnda, vilket var riktigt gott. Priset? Sjuttiofem år och uppåt betalar 63:- (dessert med kaffe ingår), under sjuttiofem år blir det åtta kronor dyrare. 

Stora, höga fönster ramar in matsalen, så där är ljust och fint! Fin var också Sonja .., (fyller nittio i maj) riktigt pigg nu efter operationen då hela bröstkorgen öppnades, knappt fyra veckor sedan är det .

Här kan man ta sig en virtuell rundtur i boendet. Oj, så fint! Alla lägenheter ligger på markplan och har egen uteplats.