lördag 25 juli 2015

Sex kvar ...

Hit ska vi alltså åka ...

Gråmulen morgon med vind i träden!
Regnet har varit på besök, men inte nåt märkvärdigt .., och tvätten som hängdes ut igår hann torka (delvis för att pv tog in det sista ..., tack, tack!) och nu är det stillsam morgon med Ring-så-spelar-vi, DN och en billighetsprenumeration på Svenska Dagbladet (99:- för fem veckor!, inte undra på att tidningarna har det svårt ...) .., frukosten är avklarad och jag ska, om några timmar, ta mig an sista arbetssvängen innan det är dags att åka till Bornholm.

En veckas semester.

Letar lite på nätet och skriver upp sånt som verkar intressant.
Konstmuseet i Gudhjem ..., ett keramikmuseum i Rönne .., Martin Andersen Nexös barndomshem i Nexö (han som skrev Pelle Erövraren) .., kyrkor förstås .., Fjärilsparken - även den i Nexö - och så får man hoppas på någorlunda väder.

Slänger ett getöga på SMHI:s tiodagarsprognos.
Vi åker inte nu på måndag men nästa och då, på väderlekssidan, är det ett svart regnmoln över Bornholm.

"Nåja, det kan ändra sig förstås ...", säger pv.

Sex arbetspass kvar.
Lördagsfönstret ...


Barbro i Uppsala - ni vet, från Piteå från början - har tydligen besökt Hufvudstaden och där fångat några fönster från Östermalmhallen.

Det tackar jag för!

fredag 24 juli 2015

Ett kvällsfönster ...


Annica i Karlstad - Turtlan -, hon hade mer som en fönstertrål med sig och just därför blir det ett extrakvällsfönster .., även det från Töreboda.

"Det här fönstret med klänningarna fanns hos en sömmerska som kallade sig "prinsessan" enligt skylten på dörren. Jag såg någon skymta därinne i butiken. Ångrade mig att jag inte fångade det andra fönstret också."

Turtlan
När den slår till ...


Kanske var det resan till Ghana - all längtan och förväntan som samlats på hög i ett halvårs tid -, och sen hela alltet där; alla upplevelser som strömmade in i hjärnan och hjärtat och så sen .., förvandlingen när affären blir till nånting helt annat än den i vanliga fall är .., när tiden aldrig räcker till och man konstant känner sig otillräcklig .., ja, men jag tror nog att det sammantaget är allt detta som har gjort mig så förfärligt trött ett tag.

Inte alltid,
Men ofta.

Och idag tar vi bilen in till stan; jag bokar tid för synundersökning (tänker på min morbror som var blind .., jag tycker att min syn har försämrats nåt så hemskt på kort tid) och får tid i mitten av augusti och det går bra .., väntar på pv som har åkt till sitt jobb för att göra nånting med datorn, men han har glömt lösenordet och jag sitter på en bänk vid slottsparkeringen och väntar och väntar och till sist kommer han.



I stället för att åka direkt hem, parkerar vi nere vid hamnen, mitt emot där Sonja bor och promenerar lite. Vi ser båtägare fixa frukost eller lunch .., och små eller större hundar som vilar på däck .., vi ser också ett antal män som sitter på några bänkar och dricker öl .., en av dem hejar vänligt och jag tänker att så kan ju livet också vara.


I jättelika krukor frodas blomster av alla de slag och jag tänker att betydelsen av kreativa stadsträdgårdsmästare inte nog kan överskattas!  Titta, det är ju som en marsipanros!


På andra sidan - det som pv påstår kallas Söderkaj - ser det ut så här.
Går man till vänster, följer man Nissan som mynnar ut i havet och det är ju såna här hus, som dom längst till vänster på bilden, man ser överallt numera .., i alla fall där det finns vatten.

I Helsingborg och Malmö och i Hammarby kanske?

En pytteliten sjömanskyrka finns vid kajen och där inne står expediten/föreståndaren och pratar i telefon och lägger ifrån sig luren när vi kommer in .., "vänta ett tag!" säger hon till personen i andra änden av luren och det känns som om man inte vill besvära .., men hon är vänlig och fikat är billigt och av enklaste slag .., 12:- för en halv fralla med leverpastej och smörgåsgurka och kaffet är gott.

Vid ett bord bakom oss sitter ett sällskap friherrar och diskuterar vilken sorts gräsklippare som är den bästa.

Solen strålar.
Ja, det blir som en liten paus.

I bilen, på väg hem, somnar jag nästan.
Vi stannar till på Elgiganten .., köper en ny kaffebryggare .., och väl hemma lägger jag ut ett täcke på gräsmattan och somnar i solen .., ja, jag ligger nog där i en och en halv timme .., vaknar till och hör och ser humlor och andra småkryp som surrar omkring i gräset .., en bit därifrån ligger harry utslagen och sover så gott ..., och mot österväggen står pv uppflugen på en rostig stege och håller på med det fjärde fönstret, som nu är på plats.

Nu cyklar vi ner till havet och tar ett dopp.
Måhända energin återvänder.




Lediga-dags-fönstret ....


Aldrig någonsin har det kommit såå många fönster susande genom rymden och landat i min dator!
Det är fönster från Töreboda, Finland, Närke, Dresden, Öland och om det nu dröjer lite innan just ditt fönster kommer på plats, så vet du/ni härmed orsaken.

S t o r t   tack till er alla!
(Och ja, fortsätt bara!)

Dagens fönsterfångare är Bert i Luleå.
Så här skriver han:

"Ett kvällsfönster från Brändöskär i yttersta havsbandet. 
Finns i 1600-talskapellet på ön. 

 Mvh Bert".

torsdag 23 juli 2015

Dagens fönster ....


Den som har fångat det här fönstret, det är en kvinna vars blogg från sekund ett gick rakt in i mitt hjärta, ja, säkerligen i mångas. Den första bloggen - den som jag minns som först -, handlade ofta om hästar och det var bilder från hästryggen och korta texter.

Sen kom nästa blogg som är lika icke-inställsam, men fylld av ...., ja, av liv och kloka tankar.

Jag blir alltid så lycklig när jag upptäcker att bloggen uppdaterats.

Idag, innan jag börjar arbeta, ska hon - för andra gången - titta in på kaffe.
In eller ut.

Vem det är?

Jo, det är hon som så generöst erbjöd sig att fixa till den där bölden på mitt finger .., den som har försvunnit bara så där utan vidare. Hon som trivs på hästryggen och som bor och arbetar i det som många kallar för "Norrland", men som egentligen är beläget i mitten av vårt avlånga land.

Det är Doktorn på Mottagningen.

Och det var på Varbergs fästning hon fångade fönstret.

Här finns ännu ett exempel på hennes tankar ...


nnnn


Onsdag blir en dag fylld med bad (och Nelly kanar ner från en hal klippa och ploppar i ett stormigt hav .., men blir fångad av Räddningspatrullen på plats, nämligen Anders som också skulle bada) .., och ett besök i Halmstad hanns också med .., ett Halmstad så fullproppat med människor och precis på varenda uteservering var det fullsatt .., jahaja, vi får förklaringen sedan ..,  hemmagruppen Roxette skulle ha konsert på Örjans vall, då förstod vi.

Sist av allt ett kvällsdopp i Haverdal, där det är så långgrunt så man nästan kan promenera till Danmark innan man kommer till djupt vatten.

Idag är det torsdag.
Solen strålar!

onsdag 22 juli 2015

Dagens fönster ...


... kommer från Töreboda och det är Turtlan som varit framme med håven.

Ni anar inte så stor fångst hon fick!

Tack snälla! säger jag.
Ledig dag ....


Fast först igårkväll .., ¨åååå, första gången i sommar som jag  i n t e har stängning, utan får sluta klockan åtta och det är så ljuvligt så det är inte sant! På Skepparstugan i Steningen sitter redan övriga familjen samlad när jag väl kommer och det blir några timmar med räkfrossan, pastasallad, tunt skivad oxfilé och några röror .., potatisar .., ja, och så efterrätt till allt detta.

Hemöver tar Anders min cykel och vi andra får skjuts av Äldsta Dottern.
Nästan hemma stannar vi bilen och inväntar sonen .., vi står på rad i mörkret och ropar "ååå hej, åå hej!", precis som på Vasaloppet och vi gör vågen och Emil springer en sträcka med sin morbror som cyklar som en raket!

Något förvånad torde mannen blivit som kom cyklande  f ö r e  Anders och där stod vi i kvällsmörkret och hejade som galningar, men han bara looog och sträckte armarna i luften, så där som till segergest!
Härligt!

Idag vaknar vi till ganska fint väder, men rejäl blåst.
Anders, Emil, pv och jag själv tar ett morgondopp. Vågorna är stora och jag vågar inte gå ifrån klipporna som dom andra .., utan går i från land. Nelly är som galen av glädje och håller sig nära de övriga och vips glider hon ner från hala klippan och ramlar i vattnet .., men då ingriper räddningspatrullen i form av Anders och sen ska hon nödvändigtvis hoppa i från en annan klippa, det är när hon ser mig simma där ute bland vågorna!

Efteråt blir det frukost på altanen .., en omgång Plump som vinns av hon som är mormor - och hon vinner rejält - bara två plumpar på hela omgången och hela 190 poäng och då hoppade vi ändå över ettorna.

Nu är det fisksoppa på gång .., jag har cyklat till och från affären och ska nu cykla till Ugglarp, bara vilar mig lite .., och Emil och pv spelar golf .., övriga har åkt till Varberg.
Detta är sista dagen tillsammans på ett tag .., så underbart roligt det är och har varit!

Och hon skurar golv och har sig här hemma ...

På Skepparstugan.
Hon som är Störstasyster pekar med nästan hela handen.
Lillebror ler.
Onsdagsfönstret ...


.... finns i Närke.

Ulrika hade håven redo och det tackar jag för.

tisdag 21 juli 2015

Resumé ....


Gårdagen: långpromenad med Äldsta Dottern och Mågen.
Efteråt vi-tar-vad-vi-har-lunch på altanen - i solsken -!
Cykeltur till jobbet.
Full fart, förstås .., långa köer .., mycket som inte hinns med, men jag fyller på godis och läkemedel så gott det nu går.
Hade en kund framför mig som sa två ord och jag frågade var han kom ifrån - han visade sig vara från Adak -, bara nån mil från Malå!!
"Men vad faaan ...!" sa han och log varmt.
Det gjorde även kunden som stod intill.
Hemåt vid kvart över nio och cykeltur - men nu åt andra hållet -.
I Steninge parkerar jag cykeln och pv och Emil kommer med bilen.
U n d e r b a r t  kvällsdopp!


Efteråt.
"Ja, men så kallt var det inte ....", säger Emil.
Jag tar en bild på hans ben och undrar vad han egentligen har sysslat med i sommar ...?
Fine, goe Emil som sedan lånar elcykeln och pinnar på hemåt.
Ja, till Stensjö, alltså.
Vi passerar honom och jag öppnar bilrutan och ropar "heja Sverige! heja Sverige!"
Tänker för ett ögonblick på den stundande veckan i Sälen i mars. 



Kommer hem och möts av levande ljus .., eld i kaminen (halleluja så härligt!), en paj i ugnen (tack Äldsta Dottern!) och så blir det kortspel igen. Plump, förstås. Den här gången vinner pv och jag upptäcker, långt senare, att jag nog måste presentera mig för barnbarnet.
Ajabaja, mormor heter inte Eikedahl längre, utan Nilsson.
Goddag-goddag.


Det här med det genetiska och vad som går i arv, det är intressant, tycker jag.
Mina barn ska nog vara glada åt att mammans gener hållit sig någorlunda på plats och inte skuttat vidare .., och när jag ser Äldsta Dotterns neccessär, då ler jag och tänker att detta, att ha så fin ordning och så många olika attiraljer .., ja, det kommer då garanterat inte från mig.
På Instagram säger däremot en madame i Skåne att "det där kunde ha varit min".
Men en sak har vi gemensamt, den förstfödda och jag själv: vi är sverigemästare på att spilla.
Helst på våra tröjor/koftor/t-shirts.

Och nu är det ny dag.
Ikväll blir räkfrossa på Skepparstugan i Steninge ..., och från Malmö kommer sonen och ska sova över.

Tisdagsfönstret ...


Utsikten över den svenska sommaren genom ett fönster i en f d. rallares bostad i Moskosel.
Där finns inte längre någon rallare utan en loppis.

Hälsningar Guy. 

//Tack snälla! säger jag.

måndag 20 juli 2015

Före och efter ...


Före.
Det gamla fönstret.
Sprucket och eländigt.
Det bästa hade förstås varit om vi höjt fönstret, men nu är det som det är.



Den svarta fågeln, som mest av allt liknar en Sothöna, inhandlades på marknaden i Accra.

En måndag ...


När Emil är på besök - eller tvärtom, ni vi är där eller på semester tillsammans -, då blir det en hel del spelande. Pv har lärt honom backgammon och det tog inte lång stund efter ankomsten igår, så föreslog någon (en lintott) att det vore läge för en match.
Vinnare: Emil.

Någon - en vänsterhänt lintott -, övar sig på autografen ....

Senare på kvällen blev det Plump med fyra deltagare: Emil, hans pappa Peter, pv och jag själv.
Vinnare blev Peter och som tvåa - endast 1 ynka poäng bakom vinnaren -, kom hon som är mormor.
En sista match backgammon - pv mot Emil - vanns av Emil.
Heja! Heja!



Under årens gång har det varit oerhört mycket kortspelande.
Tavlan som sitter näst längst upp till vänster, visar Emils trofé som vinnare av dom "kretensiska mästerskapen" i plump; det var den tredje juli år 2013 då han vann det allra sista spelet .., vi satt på balkongen och hörde syrsorna spela .., allt medan korten fördelades på bordet.


Någon gång sommaren 2010 ...., varje kväll spelade vi utanför vår lilla lägenhet.

En annan omgång Plump ..., på grekiska ön Kefalonia tillsammans med Emma.
Vi spelade tretton kvällar på raken och mormor - som inte lägger sig platt och låtsasförlorar, inte ens för ett elvaårigt barnbarn -, vann alla kvällarna.
Beundransvärt var att Emma inte gav upp och vägrade fortsätta spelandet!
Här funderas det över korten ...., HUR många stick ska hon fixa att ta ..?

Nu är det måndag och Emil och pv har åkt för att spela golf - faktiskt hela dagen! -.
Själv ska jag arbeta och himlen är jämngrå ...., det har regnat natten mot idag och man kan ju hoppas på lite solsken.
Dagens fönster ...


Fönstret i vårt rum på Öland. Och jo, det var havsutsikt, även om det inte riktigt syns på bilden!

/Fru Fräken

//Tack snälla! säger jag.

söndag 19 juli 2015

Igår ....


På Instagram skrev jag att gårdagen nog går till historien - min historia - som den mest stressfyllda arbetsdagen i mitt liv och så kändes det. Det har förstås med ålder att göra också; jag har tre och ett halvt år kvar tills det är dags att bli friherrinna (om man nu får leva tills dess) och säkerligen gör det sitt till?

Och mitt i alla evighetslånga köer visar det sig att vi missat att baka trettio baguetter till en jättelik buffé som skulle hämtas och jag nästan svimmade, men det löste sig och underbare sommarjobbaren Linus tog sin bil och körde ut dom nygräddade bröden till festdeltagarna (festen/middagen hade ännu inte börjat) och för detta ska han få minsann få medalj!

Så snart vi stängt för kvällen tog jag sikte på Steninge .., cyklade fort .., upptäckte att renfanan nu är på gång (hösttecken känns det som ..., i alla fall sensommar ..) och lägdorna som nu är slagna blommar i vitt ..., jag såg strandskator och två överkörda små kaniner ..., och väl framme i Steninge kom pv med bilen och harry och nelly där bak.


Det blåste rejält; vågorna slåg hela tiden över piren och jag fick hålla i mig ordentligt i stegen, rädd för underströmmar som skulle dra ut mig till havs. Men så underbart det var!!

Kände mig lycklig i timmar efteråt!
Låg i sängen och lyssnade till Sverker "Plus" Olofssons sommarprat och tänkte att han pratar så fort att det känns på gränsen till stressigt, men rätt intressant var det och jag tyckte bra om hans program - (log för mig själv åt hans tankar om Slussen i Stockholm ...), men kanske inte om musiken. Däremot slog det mig att det nog var enbart kvinnliga artister ..? Kan det ha varit så? 

Och nu en ledig söndag!
Halleluja, pris och ära!

Steg upp tidigt .., körde till affären och räknade kassorna, då den som egentligen skulle ha gjort det, var sjuk igår ...,, och jag kände hur det kliade i fingrarna att börja fronta hela butiken, men någon måtta får det vara och det måste väl anses på gränsen till sjukligt att inte kunna koppla bort arbetet ens när man är ledig? Å, så jag önskar att där funnits en avstängningsknapp i ens huvud ..., så där så när man cyklar hemåt tänker man inte en sekund på jobbet!

Och idag kommer äldsta dottern, mågen och Emil hit!
Lycka, det också.
Det är andra tider nu .., Emma sommarjobbar, har körkort och gör som hon vill.
Småttingar blir stora.
Mormor blir äldre.




Dagens fönster ....


Ja, det var tänkt att ett kyrkfönster från Skee skulle vara dagens variant, men det behöver vila sig lite och kommer nästa söndag.

Det här kom susande genom rymden igår.
Texten lyder så här:

"Bakrutan på en 27 år gammal vw campingbil.
Spanar ut över tallskogen vid Knuthöjdsmossen. Jan promenerar en sväng på spången där ute och plåtar smålom. Själv latar jag mig just nu. Ligger i fosterställning på det korta sätet och småsurar över det lite blåsiga och kyliga vädret.
Har hängt upp cykeln igen, efter att ha cyklat in till Hällefors och köpt jordgubbar och glass.
Snart ska jag sätta på kaffe."

/Mian
 
// Just det, det är alltså sländfångerskan Mari som förevigat ett ögonblick i husbilen. 
Tack snälla! säger jag.