Som en biobiljett ....

Såja, äntligen har jag kommit mig för att beställa hem den isländska filmen "Bland män och får". 
Jo, jag tycker att film gör sig bäst i en biograf, men med mina kvällspass är det inte det allra enklaste att få till det, så nu blir det så här.

Av bara farten beställde jag ännu en film (inspirerad av recensionen från DN), nämligen Mandarinodlaren. Åååå, så mycket roligt att se fram emot!

Tack och lov för internets möjligheter!

Resumé ...

Och sen blir allt som vanligt igen.
Det är som om sommaren blir en turbo-resa!

Först Emmas student .., Skottlandsresan .., så Anders-AP-kalaset på Ekerö .., båtturen ut till Finnhamn .., resan hem igen .., och så det här underbara besöket av barn och barnbarn och mågar och fästmör ..., och idag är sista dagen, ja, ikväll åker äldsta dottern med make och en sjuttonårig Emil hem igen och nu blir här alldeles tomt.

Och på måndag börjar pv att arbeta.
Själv har jag en ljuvlig vecka framför mig - tre lediga dagar på raken -, sen blir det jobbarhelg och i morgon har jag lovat att arbeta för Fanny och tänka sig,  förmiddag blir det, för ovanlighetens skull.

Men just nu: lördagmorgon.
Ring-så-spelar-vi från radion (med underbare Kim Ohlsson som programledare) och prat med människor från Hedekas, Eskilstuna, Lycksele och Jämtland. Som jag älskar det programmet!

På Haverdals golfbana befinner sig i skrivande stund dom tre herrarna i huset, vilka åkte redan vid halv sju  (den yngste som var vaken länge igårkväll och låg och tittade på nån film, ja, han var måttligt pigg när dom åkte iväg) och nu är det tänkt att pv ska "spöa skiten ur dem", som han sa igårkväll. Ja, ja .., det kan han ju hoppas på ,-)

Det var då det, på grekiska ön Samos. Kapten Lintott.

Den yngste golfaren är "kapten Lintott".
Tänk, att du Cecilia kom ihåg det uttrycket, jag hade glömt det själv.
Och han är precis, precis lika go och fin nu som då!

Nu blir det morgonkaffe!
Eller påtår.

Dagens fönster ...

Hej
 

Ett litet fönster till dig.
Sista Semesterdagen snart slut😥
 

Kram Babsan

// Tack snälla Barbro! säger jag.

Några sensommardagar ...

Att ha barn och barnbarn, svärsöner och fästmör på besök, det är det allra bästa som finns.
Och det blir massor med backgammon (Emil och pv), golfrundor (Emil, pappa Peter och pv), Plump (allihopa) och så krabbfiske nere i lilla hamnen.

Och jag ler för mig själv när jag ser Maria och Maja ligga på bryggan  .., det påminner mig om Barnen i Bullerbyn och alldeles varm i hjärtat blir jag. Lika så gott att presentera Maja. Hon är född i Vetlanda, har samma yrke som sonen och är Stenbock, fyller år tolv dagar innan undertecknad. Huruvida hon har höger eller vänster tumme upp, låter jag vara osagt.
Den andra madamen på bryggan, är Lejon, storasyster och har höger tumme upp.
Om några veckor byter hon arbete och ska då lära upp sig på iva på KS.
Huvva!

Vi andra åker hem tidigare, men Peter och Anders stannar kvar och äntligen, äntligen får dom fångst!

Själv arbetar jag kväll och efteråt blir det sommarfest på Skepparstugan för personal och chefer.
Underbart god medelhavsbuffé bjuds vi på och chefen tackar oss för gott utfört värv under sommaren och jag ägnar mig åt beröm av sommarjobbarna som varit som  k l i p p o r!
Vilka ungdomar!
Men det har ju inget att göra med den här bilden, förstås.
Jag har två och ett halvt år kvar att arbeta på Hemköp och aldrig har jag trivts såååå bra med ett arbetslag! Så mycket värme! Så mycket omtanke! Så många rara kunder! 

Äldsta dottern bakar världens godaste bullar, fyllda med vaniljsocker och drivor av smör.
Vi  ä l s k a r   dem!

Alldeles nyss vid halv tolv.
Tre herrar på väg för att spela golf. Emil är nu längst av alla (ja, övriga är väl inte direkt landets längsta herrar, men ändå ...) och det är viktiga kamper det här .., Peter har vunnit de två senaste och nu ska han tydligen få pisk, menar Emil och pv.

Ja, ungefär så är det här ..., och jag glömmer att blogga, kanske är det själva livet som kommer emellan?

Dagens fönster ...

... finns i Östergötland och det var Ulrika som hade håven redo.

Tack snälla!

Det är väl det förstås ....

Den där drömmen om en stor italiensk familj - men i det här fallet svensk - där man sitter vid ett bord och äter och dricker gott och nästan ingenting gör mig lika glad.

Hos Eva på Frösön såg jag en bild där hon ser så innerligt lycklig ut.

"Det är för att vi väntar på maten", eller om dom redan hade ätit, svarade hon och så barnen omkring sig och sonhustrur och svärsöner. Det var nu när dom var i Kroatien.

Ja, men precis så! 

Igår kom Maria, Peter, Emil, Anders och Maja körande från Ystad och jag arbetade egentligen till nio, men fick sluta en timme tidigare och så cyklade jag i racerfart till friherrinnan och duschade av mig och så samlades vi - inklusive friherrinnan - i Skepparstugan där det var fullsatt - räkfrossa drar alltid mycket folk -. Två sittningar är det, en vid sex och vid efter åtta och man kan välja att sitta inne eller ute, nu blev det inne.

En härlig kväll blev det!
Och jag hade bett Malin som ansvarar för det hela att komma med nån tomtebloss-fin-drink eller nåt sånt, ja, till födelsedagsbarnet, och mitt i alltsammans kom serveringspersonalen med Malin i tätet och det gnistrade och dom sjöng så fint och jag blev så glad, så glad!

Nu är det onsdag och ledig dag.
Somliga är på Holms golfbana och tävlar (pv, Peter och Emil), andra är i stan och strosar och har sig och själv ska jag ta cykeln och ta mig ett dopp i havet.

Dagens fönster ...

"Hejsan!

 

Lite fina fönster från den stora staden Göteborg – från mig till dig.

De sitter på ett hus på Smedjegatan nära Kronhuset.

Wikipedia upplyser:

 

Gatan har troligen fått sitt namn efter de smeder som bodde vid gatan. Namnet Smedjegatan förekommer omkring 1681,

men redan i samband med stadens grundläggning (1621) var gatan bebyggd.

Huset på bilden är antagligen inte från den tiden, men ser ut att ha varit någon slags verkstadsbyggnad.

Vad det är nu vet jag inte, jag hittade ingen skylt.

 

Kram Ann:"

 

Tack snälla, rara, färgglada Ann!

Och så blev det måndag ....

... men igår var det söndag och då arbetade jag för Joakim, som så generöst tog min förra söndag, då, när vi var på kalas norröver. Att arbeta förmiddag är helt annorlunda; nu var det dessutom frukten som föll på min lott. Det är tungt, lika tungt som mejeriet nästan, med grå plastbackar som står staplade närapå upp till taket i kylen (gurka, isbergssallad, lösviktsmorötter osv), men det är också vansinnigt roligt. Kreativt, helt enkelt!

Det märks att alla, även ungdomarna som är i tjugoårsåldern, börjar bli möra efter sommarens äventyr i butiken och när någon blir sjuk så faller schemat och det blir såväl långa som många arbetspass.

Själv föll jag ihop i en hög på stranden i Särdal när mina timmar var avklarade.
Där låg vi i på sanden med strandråg runt omkring oss och Nelly hade fått göra oss sällskap, men var måttligt road; hon var mest intresserad av det som fanns i min strandväska - det vill säga baguetten med brieost och salami som pålägg -.

Det makalösa hände att ingen av oss badade!
Vi bara låg där.
Pv hittade på att han skulle köra in till Flygstaden och köpa skruvar till båten (han har äntligen fått igång inombordsmotorn!) och jag låg kvar ..., drog den stora handduken över mig och slumrade till mellan varven .., lyssnade lite till skrien från strandskatorna och fladdret när flockar av starar flög förbi.

Så där gick dagen.
Lugnt och fridfullt.

Kom hem .., läste DN och dödsannonserna läser jag ju alltid och nu log jag så mungiporna nådde från öra till öra när jag upptäckte annonsen här ovanför; för något så ovanligt har jag aldrig skådat.
Förutom dom vanliga korsen som numera börjar bli allt mer sällsynta (mest är det blommor, segelbåtar, hundar, katter, dragspel, fotbollar, bilar)  så var det själva texten och jag tänkte att denne herr Knutsson, han måtte ha varit en baddare på att kränga dammsugare och säkerligen var han en trivsam figur, för på den tiden såldes väl dom flesta dammsugare via dörrknackning och demonstration i någon köpares vardagsrum.
Underbart!

Lite senare, vid läggdags, lyssnade jag till Lennart Bylock, som var sommarpratare.
Vilken till synes härlig människa! Att få höra om hans uppväxt i Karlstad, boendet tillsammans med sin morfar .., skoltiden som han mest lämnade för att gå till sjöss och hur tillfälligheter eller ödet - välj själv - kom i hans väg och sedan livet som företagsledare och mycket annat, ja, det var fascinerande.

Nej, det är inte framgångssagan i sig; detta att någon blir mångmiljonär, som är intressant för mig, det är människan bakom! Och drivet. Eller vad som driver. Och bakgrunden.

Jo, jag tyckte verkligen om det programmet.

Intressant var även Stina Stoor som sommarpratare!
En hel del igenkänning där, inte minst dialekten.

Nu är klockan snart kvart i elva och om en halvtimme kommer friherrinnan på förmiddagskaffe, dock något försenat ,-)

Måndagsfönstret ....

"Här får du ett fönster från den lilla färjan som går mellan Skeppskajen och Fjäderholmarna.

Vi hade tur som inte kom med på färjan och då istället fick åka med en annan båt som ju nästan var tom. 

Ha det bra där upp i landet Halland 

Kram Christel."

//Tack snälla, rara Christel!

Dagens fönster ....

"Ett litet fönster i ett av kapellen i stora katedralen i Santiago.
Cecilia N."

//Tack Cecilia - det blev ju ett perfekt söndagsfönster som fått vila till sig lite, ja, efter pilgrimsvandrandet. Läs här om Cecilias geniala idé när det gäller väntrum och stickning!