söndag 11 april 2021

Intressant om hudvård ...

På torsdag klockan 21.00 i SVT 1 ...,visas - så perfekt när jag nu skrivit om det här - ett program med titeln "Sanningen om hudvård". 

Oj, så intressant det ska bli, ty den det ska jag titta på! 

Här är en länk till programmet. 

Babsan delar med sig ....


Så här skriver hon: "Här ser du mina burkar och min deodorant. Jimmy Choo lotion har jag till fest, luktar gudomligt! Mascaran är just nu Isadora .., skiftar väldigt. Målar mig ytterst sällan sedan jag gick i pension. Det blir när man åker in till stan. (Uppsala). 


Här är Barbros burkar. 


Och hon fortsätter: "Medel till håret testar jag mig fram till. Har ju så lockigt, men tyvärr också då lite risigt."

/Elisabet skriver: frågade om jag fick lägga ut hennes svar? "Lägg ut du", var svaret.
Tack Babsan!

Det kostar på ....


Det här med make up, det har under årens lopp inte varit någon större kostnad för min del. 
Ögonskugga har jag aldrig använt, inte eyeliner heller (kanske främst beroende på lättja), däremot sedan tonåren alltid mascara och likaså läppstift, men det senare räcker ju ett bra tag. 

De senaste åren har jag som regel hållit mig till ett och samma mascaramärke. Svindyrt om man räknar på kilopriset, men den fungerar bra ..., kan tvättas bort med ljummet vatten och är ändå vattenfast om man badar. Märket är Estée Lauder och jag beställer den via nätet. 
(Ni som använder mascara, ta en titt på hur många ml er variant innehåller: Det brukar röra sig om 6 ml och så tycker man att kött eller grönsaker är dyrt!)

I den senaste mascara-leveransen följde det med en pyttepytteliten burk (korken i sig är mer än dubbelt så stor som själva glaset; finurligt uträknat ., så känns det inte så smått!) med en kräm som ska förhindra att huden åldras. En liten gåva, alltså.
Kanske innehållet motsvarar 10 g?

Nu testade jag att smörja in ovansidan av mina rynkiga händer med denna dyrbarhet och jag måste säga att det var helt enastående så mjuk huden blev! (Ja, jag begriper att den inte är avsedd som handkräm, men jag testade ändå ...).

Men räknar man ut literpriset hamnar man på nittontusen kronor! En burk med 30 ml kostar 572: - och köper man en burk med större innehåll, t.ex. hos Åhléns, ja, då får man för 50 ml betala 1025:- .., vilket blir ett literpris på 20500:-!!




Söker på "anti age" på Apotekets varor och hittar då den här. 
Den heter Eucerin Hyaluron - Filler+Elasticity SPF 30 (undrar hur det går till när man hittar på namnet ..,?) och inbringar ett  pris av  279:- kr för 50 ml. 

Följande står att läsa om produkten: "Ger en strålande hud med förbättrad elasticitet och mindre rynkor". 
Ärligt av Apoteket att redovisa literpriset, det hamnar på 5880:- kr.
Det skiljer alltså drygt 14000:- kr i literpris mellan dom här båda krämerna.
Otroligt!

Skulle vara intressant att veta om någon som tittar in här har egen erfarenhet av såna här krämer - i så fall får ni gärna dela med er -! Kanske det finns nån som gör sin egen variant? 

Dagens fönster ...


Letar en bild och hittar som vanligt nånting helt annat. 
Det visade sig vara ett fönster som AP fångat - på Gotland dessutom -. 

Bilden hamnade på bloggen den fjärde april för exakt tio år sedan.

lördag 10 april 2021

Vad som hände ...


Det var i morse som bilden togs. Jag satt i soffan Ektorp och knåpade med dom allra sista rutorna i gårdagens DN-korsord .., pv hade tänt eld i kaminen och ute blåste det. 
Frukosten var avklarad - likadan som igår -. 
Äggröra (som vi ofta äter på helgerna) och lite bacon .., stekt svamp och några tomatskivor. 
Ungefär så. 

Så skrev jag ett inlägg på instagram och frågade vad andra gjorde den här lördagen? 
Värmdes sååå i hjärtat av svaren som kom. 
Här är några av dem: 

"Sen frukost och sen heldag i kolonin. Ska nog hitta en hörna dit inte vinden når och då värmer nog  solen. Lite stickning varvas med trädgårdsarbete." (Från Skåne). 

"Blir Readly, där jag läser tidningar och löser korsord, funderar på den eviga matfrågan - vad ska vi äta idag?" (Tror mig veta att det var från Motala).

Från Malå kom detta: "Tittar på bofinken och koltrasten vid fågelmatningen. Solen skiner på den vita nysnön; det är så bländande vitt att det gör ont i ögonen!"

I Skåne sitter någon på ett zoom-möte hela dagen. Det är ordförandeutbildning och denna någon längtar ut!

Någon annan sover mycket länge och berättar att där ute v r ä k e r  snön ner. (Jämtland). 

Och A från Haverdal har kört bil till kärleken i Kalmar och skriver så här: "Vid fikat i skogen bland alla blåsippor hörde vi så klart gransångaren med sitt salt-sill-tjat". 


För  övrigt kan meddelas att jag saknar min gamla loppisfåtölj som sedan något år tillbaka tackat för sig och så berättade pv att han idag sett SÄDESÄRLAN nere på stranden! Hurra! Och varmt välkommen! säger jag. 


Lördag i april ....


På familjechatten upptäcker jag att det idag är den internatiolla syskondagen och dom tre syskonen skriver unisont att dom förstås har dom allra bästa syskonen. 
Ja,  k a n   man tänka sig ...!

När jag var liten - kanske gick jag i lågstadiet - önskade jag sååå att där hade funnits fler syskon i familjen Nilsson, eller i alla fall fler i min egen ålder. Med systrar som var tio respektive tretton år äldre, blev jag  den största delen av uppväxten ensam hemma med mamma och pappa. Mest med pappa; mamma arbetade ju nästan jämt 

Rigmor och Birgitta är helsyskon och så kom jag ju då såklart så där med deras "nya mamma".  Det kan inte ha varit alldeles enkelt. 


Bilden: den äldsta i sitt hem på landet i Skåne. Kanske är hon i färd att bjuda oss på kladdkaka och kaffe?

Min äldsta syster Rigmor .., ja, men tänk, vad hon betydde när jag låg på sjukhuset. Var gång jag ringde henne och hörde hennes röst började jag gråta och vilken trygghet hon var! 


Och Birgitta som bor i Australien, så alldeles förfärligt tomt det skulle bli utan hennes mejl som jag - liggandes i sängen -  läser var morgon.
Ja, men åå, vilken glädje att ha syskon! 


Själv blev jag tidigt gravid och när jag var tjugotvå, då fanns två småtöser i familjen. 
Det är dom som syns på bilden .., här är vi på fotbollsderby i Solna ..,. mamman, Maria och så Anna.
Inte ens med bästa vilja i världen kan jag påstå att döttrarna älskade varandra under tonårstiden, men nu, nu är det annat ljud  i skällan! 
Ytterligare tio år senare, kom ättapjötten. 
Nu var dom tre syskon.


Sällan - eller aldrig - har jag blivit så rörd av detta med att ha syskon, som när i alla två av ätteläggarna med respektive + pv, deltog i Toughest i  Göteborg, det var ett par år sedan. (Den äldsta deltog i hejaklacken). Tillsammans var det dom ett lag och bilden visar liksom en "vägg" där var och en skulle ta sig upp (mycket högre än det som syns) och Anna blev liksom hängande och försökte sprattla sig upp över kanten.


Han som är lillebror och stark som en björn (tycker mamman) var redan där uppe och nu tog han fatt i Annas händer och drog upp henne. Ja, jag kanske är överkänslig (efter dom här veckorna, ja, månaden, är för övrigt känslorna "all over the place") och jag hade allt sjå i världen att inte börja gråta, så rörd var jag. Det blir jag fortfarande när jag ser bilderna och kommer ihåg hur det var.
(Bilden fanns idag på familjechatten och är inte tagen av mig, kanske exets fru Karin?).

Summa summarum: sååå tacksam är jag att jag fick växa upp med syskon och lika tacksam att den förstfödda fick två syskon. Det är ju nu verkligen inget man kan ta för givet och många är glada och nöjda över att ha vuxit upp som ensambarn, med dom fördelar det innebär. 

Så .. , tack livet som gav mig två storasystrar! vill jag säga.

Ett lördagsfönster ....

... ja, flera stycken .., vilka fångades från en sal på Halmstad sjukhus. 

Nu var ju inte fönsterna det viktiga egentligen, utan herr eller fröken Strandskata. 

Vilken ljuvlig fågel detta är.