När vi berättade om våra smultronställen ...

Året var 2010. 

Det var tider det.

Hela havet stormar ...

Torget i Halmstad har, enligt mitt förmenande, varit bedrövligt trist och ogästvänligt. Nu ska det bli andra bullar av!  Hela torget har rivits upp och man får slingra sig förbi skyddsplank och flera gånger blir jag stående och kikar in där det är möjligt. 

Hösten 2027 beräknas allt vara klart och det är vi nog många som ser fram emot. 

Men arma butiker, de som ligger i gångstråken vid planken ..., nog måste det vara risk att butikerna just där förlorar kunder på detta. Många äldre går med rullatorer (med u eller o ...?) och då blir det förstås än mer krångligt att ta sig fram. 

Här en vison av hur det kan komma att se ut.

Hos frisörskan ....

Bilderna: Fler frisörbesök. 

Uppe t.v. Bettankax i Lund som besökt hem-frisören och till höger min mamma - salig i åminnelse - som ligger i trädgårdssoffan i Bjäresjö och får hårborstning av Tommys brorsdotter. Det var då det.

Nere t.v. bloggmadamen; nyklippt för några år sedan. Det är kortare nu och betydligt lockigare och så t.h AP som har fått tid hos frisörskan Tyra, hon som nu är en vuxen ung kvinna.

Idag: Frisörskan är lång och slank och kommer från forna Jugoslavien, ursprungligen. Alltid så vänlig. Är gift med en landsman och har ett barn, en son. Medan hon friserar mig, blir det lite småprat, mest från min sida, då hon inte är riktigt, riktigt hemmastad i det svenska språket. Vi vinglar oss fram lite, men det går bra med orden. 

Jag frågar vad hon hade velat arbeta med, ja, om hon INTE fick vara hårfrisörska och det tar en stund innan hon svarar. 

"Jag tror .., undersköterska", svarar hon. 

Och jag säger .."visst var det så, att ni är tre systrar?" 

Jo, precis. En arbetar i en guldsmedsbutik, en i någon annan slags affär. Hennes pappa då? (Kanske glömde hon att berätta om sin mamma!) Och jag får veta att pappan, som nyligen har gått i pension, arbetade med  r ö r. Titta här, säger hon, böjer sig ner och liksom pekar på ett rör från elementet. Aha .., han kanske har varit rörmokare?

Plötsligt lägger hon ifrån sig saxen, hämtar sin väska och tar fram sin mobiltelefon. Hon står en stund och skrollar ....

"Här Elisabet, här är alla .., det här är mina systrar, min mamma i mitten och här är pappa på egen bild!" säger hon och ler så varmt. 

Alla döttrarna och även mamman är så finklädda, ungefär som skulle dom på bröllop, och jag får veta att bilden togs när hennes systerson skulle döpas. Hon är själv den enda i sin ursprungsfamilj som flyttat utomlands .., är Stenbock som jag själv, född på självaste nyårsafton.

Jag frågar om julen? Kommer hon och hennes familj att åka hem?

"Nej, vi blir här. Du vet, vi är ortodoxa och firar jul den 7:e januari", förklarar hon. 

I fyrtiofem minuter blir jag sittande med det där förfärliga svarta skynket runt halsen, ni vet, det där .., där man ser ungefär tjugo år äldre ut - minst -. Ja, inte bara äldre: anskrämlig, vore det rätta ordet! Förresten brukar jag blunda den mesta delen av tiden. Och frisörskan fönar håret med en sån här taggig grej och mitt hår blir himla lockigt, särskilt där bak. 

"Elisabet, har du klippt luggen själv igen ...?" frågar hon sedan, lite leende.

Det kan du tro, svarar jag och då ler hon ännu mera. Det är nästan så att jag förväntar mig ett viftande aja-baja-pekfinger, men hon är förstås såväl snäll som väluppfostrad .., men jag anar nog ändå. 

Sen är jag klar för den här gången .., betalar och tackar för mig. 

Om sex veckor är det dags igen.

Dagens fönster ...

Fyra små och ett störrre, fångade av annannan under ett besök i Bern i Schweiz! 

Detta var i utkanten av Bern. 

T a c k, du idoga fönsterfångerska! säger jag.

Filmen vi såg idag ...

Kan meddela att den var helt underbar. Jag ger den full pott, betyget 5 och pv valde en 4:a. Han tycker att den danska filmen, om kvinnan som drabbades av en stroke ungefär i samma veva som hennes man ville flytta hemifrån och hur detta sedan utvecklade sig .., jo, han tyckte ännu bättre om den 

Och kvällens film? . Jo, den handlade om två halvbröder, Shane och Christy, vilka vuxit upp under olika förhållanden, men båda i närheten av Cork på Irland. Ruffiga miljöer .., nästan varenda en i filmen hade en cigarett i handen .., mycket sprit och fattigdom, men .., också så mycket värme och medmänsklighet. 

Jag tänkte, medan vi satt där, att jag verkligen älskade hur den var upplagd och hur suveräna skådespelarna var. Plus att allt i tillvaron inte är svart eller vitt ..., och det slog mig flera gånger hur påverkad man är av olika serier i tv .., där det mesta går åt pipan eller någon blir skjuten, ja, ni förstår nog.

Här kan man få en glimt av vad det handlar om. (Påminde lite om filmmakaren Ken Loach och hans sätt att skildra människor.) 

Dagens konferencier - mannen som presenterade filmen - berättade att Halmstad Filmstudio är en av vårt lands mest livaktiga filmklubbar och med flest besökare. Idag, på 13.30-visningen, var salongen fullsatt och så är det nästan alltid och det är inga små salonger heller. Bilden visar skådespelaren Danny Power, som spelar en av bröderna som det handlar om. Det var så många människor/rollfigurer i filmen som jag kom att tycka om, ja, jag var alldeles varm inombords när vi åkte hemåt.

I frysdiskarna ... 

Nej, det finns helt enkelt inte ord för hur synd jag tycker det är om de Icahandlare vilkas frysdiskar hackats så att alla varor nu förstörts. 

Har man arbetat i livsmedelsbutik har man garanterat upplevt upptinade varor när man kommit till jobbet på morgonen, men då har det varit fel på själva maskineriet, ingen som hackat sig in och bara vill ställa till djävulskap och elände! 

Om ni visste vilket extrajobb detta orsakar! 

Diskarna ska tömmas, hur mycket ska ersättas - om det nu alls blir någon ersättning ? - nya varor beställas och det blir ju såklart ett tapp innan allt är igång igen. Förlorad försäljning, såklart. 

På samma sätt har jag  n o l l  medkänsla med de gäng som t.ex i Tyskland och Frankrike vandalisear och plundrar butiker, eller som när man ibland på sociala medier ser hur huvförsedda killgäng stormar in i mobilbutiker och rafsar åt sig så mycket som det bara är möjligt!

Dagens fönster ...

Och här kommer ännu ett fönster från den stora håven som Turtlan/Annica hade med sig, då, under veckan på Kreta. 

Tack Annica!

På sociala medier får jag ideligen upp små filmer från Nice och det kan jag säga, att jag hade gärna satt mig på ett plan och tagit ett dopp i Medelhavet just där! 

Minns att det var rejält tvärdjupt (underbart!) och stenstrand, ingen sand som följde med till boendet efteråt! 

Helt  perfekt.

Ny vecka ...

Idag är det Filmstudio igen (uppehåll under höstlovet) och vi ska titta på en irländsk film som jag tror kan falla oss i smaken och i regi av Brendan Canty - en för mig helt okänd herre -. 

Christy är titeln och här kan man få en glimt av vad som väntar. 

Affischen är i alla fall inte ämnad att locka mig .., den ser i mitt tycke mer ut som ett billigt bokomslag. 

Nåväl. Det blir brått att åka hem efteråt, då pv har "mattelektion" i uterummet med flickan som kommer hit en gång per vecka.

För övrigt gläds vi med Andreas Almgrens fullkomligt suveräna maratonlopp i New York igår! Tack SVT som direktsände detta! 

Helt sanslöst var det och det var även allsvensk fotboll (nu blir det spännande i toppen av tabellen!) .., och efter all spännande idrott var det svårt att komma till ro. 

Grått och milt ute idag. Dags att ta upp pelargoniorna från utelådorna, men VAR ska vi vinterförvara dem!?

Födelsedagar .., om en bok .., och Dagens Fönster. 

November. En månad som tycks vimla av födelsedagar! Pv:s yngre bror Ulf fyller 69 år i övermorgon, friherrinnan blir 76 år den 22:a, och minns jag inte fel fyller även Monet år i november? Och min syster i Australien, hon blir 82 den 12:e november och samma datum skulle Nisse i Malå fyllt 73 år och hans facebook-konto finns kvar och man får säkert en påminnelse. Jo, jag ska säga grattis till dig också, Nisse! Och Kerstin i Limhamn - sambo med en pv:s bästa kompisar - firar sin 72:a födelsedag i morgon!

Men Annika Engström i Kävlinge, hon fyller år just idag (Grattis! Grattis!)

Här på bilden intill visar hon mig hur det ser ut där prästernas utstyrsel ligger så fint och väntar på att få träda i tjänst.

Och titta, solglitter i lådan!

Tack Annika för den där dagen då vi fick se hur mycket arbete som en kyrkvärd har att ägna sig åt. Ja, du kanske inte hade just den titeln, men du guidade oss så fint .., visade hur du sköter musiken vid begravningar och bröllop och alla ljusen som skulle tändas! 

Dagens fönster är mitt, det som sitter i sovrummet. S o m  jag älskar den eken!

Igår läste jag ut boken som jag reserverat och väntat på, men som till slut hamnade i min hand. 

Detta är journalisten Per Svenssons sista bok; delvis skriven i dagboksform efter att han fått beskedet att nu var hans tid på jorden begränsad, (cancer i bukspottkörteln). 

Måhända skulle han leva i ytterligare ett halvår, men säkert var det inte, menade läkarna.

Det kom att bli mer än så, drygt ett år längre, men ändå. 

Boken är sååå vackert skriven! Det är utan tvekan dagboksanteckningarna jag tycker bäst om .., när det handlar om Platon och Sokrates, tappar jag lite intresse (eller mycket) och det säger förstås mer om mig, än om författaren. 

På sidan 34 skriver han, det är då fredagen den 1 mars 2024. 

"Fåglar sjunger i skymningen. Det går mot kväll efter en dag då jag knappt tänkt på sjukdomen. Märkligt. Går det så fort att vänja sig? Du ska dö! Ja, men först ska jag skura badrummet."

Eftersom jag själv inte förväntar mig ett långt liv, är det här - för mig - så intressant att ta del av. 

Jo, jag är tacksam om jag har fel, men jag utgår inte ifrån det och på ett sätt känns det som om jag då försöker ta vara på det hela ännu mera.

Dagens fönster ...

Från ellem i Skellefteå kom en svärm av fönster igår och det här är de första. Så här skriver hon:

"Här kommer en håv med små fönster i små byggnader på gräsmattan vid Lövångers kyrka. Husen är ungefär knähöga utom kyrkan som ju är högre förstås. Genom kyrkfönstret kan man se kyrkbänkarna.

Bakom den åttkantiga logen anar man den gamla Kyrkstaden. ellem."

// E: Tack ellem! Såna fina små byggnader!

Lördagmorgon .... 

Sista oktober är det också. Det blev en fin månad .., det känns som om det hände mycket. 

Vi tillbringar en lördag i Ystad, bor på Stationen och jag kommer att prata med en man som sitter och fiskar flundror vid kajen och på kvällen blir det laxmiddag hos Tommy och Karin i Bjäresjö. 

Sen vidare till i Bunkeflo, gemensamt fika på Geijersgatan och ett såå mysigt café och sist av allt: ett dopp vid Ribban, pv, Anders och jag själv. 

Den 9:e  oktober säger vi hejdå till Eva och Ulf i Haverdal, ty morgonen därpå ska dom köra hemåt. Eva har blivit allt svagare rent fysiskt de senaste åren och nu, mer än någonsin. Får vi ses nästa vår?

Dagen därpå, den 10:e oktober, köper jag - helt oöverlagt - en liten burk inlagda sardiner utan att tänka på priset. Fyra fem pytte-pytte-små fiskar  - ljuvligt goda - visar sig senare kosta mer än 100 kronor!

Den 12:e oktober vaknar jag vid 3-tiden på natten av en ihärdigt råmande kossa och jag får ont i hjärtat. Vi får dagen därpå veta att orsaken till råmandet beror på att man tagit kalven från henne. Då får jag ännu mer ont i hjärtat.

I mitten av den här månaden besöker vi Stockholm,  övernattar hos Maria och därefter 2 nätter på 9 kvm på Långholmens Hostel. Vi hälsar även på hos Emma och Emil och sista kvällen är vi bjudna på middag hos Anna i hennes alldeles egna lägenhet.

På söndagen, på väg tillbaka till landet Halland, tar sig pv ett dopp i Stavsjö. Jag avstår.  

Den 22:a oktober är vi bjudna på middag hos grannen Annelie, tillsammans med Ecke, Britt och Birgitta. En ljuvlig köttgryta står på bordet. 

Den 24:e oktober hälsar vi på min syster i Västerstad, tittar som hastigast in hos Tommy och Karin i Bjäresjö (överraskningsbesök) .., upplever totalt renoveringskaos  hos Anders med familj i Bunkeflo och bor på hotell i centrala Malmö. Underbart är det! Detta är bästa medicinen (enligt mitt sätt att se det) mot eventuell höstdepression. Och nu är vi inne på den allra sista oktoberdagen. 

Hilda (som igår sprang ett lopp i Falkenberg) och Edvin har sovit över här hos oss .., här är eld i kaminen och senare idag ska pv och jag själv hälsa på dels Ecke (Britt och sonen Jonas åker till Lund över dagen), men vi ska även till Sonja och lunch blir det på golfkrogen, som efter morgondagens lunch stänger för säsongen. Var det inte alldeles nyss som dom öppnade?

Dagar och veckor bara susar förbi! Ju äldre man blir, desto snabbare går det. Läser någon yngre här och tänker .., äh, så  är det väl ändå inte, så kan jag säga att jo, just så är det.