Onsdag och befrielse ...

Ja, befrielsen att slippa infinna mig tidigt på hjärtmottagningen den här morgonen, för elkonvertering, alltså. 

Inte för att det kändes oroligt, men det ska jag villigt erkänna att det var inget jag såg fram emot heller. 

Enbart trivsamt var det däremot att bli bjudna till Ecke och Britt på middag. Det var igårkväll, alltså. 

Det var dukat i det stora uterummet, det som närapå kan liknas vid ett orangeri. Nu hade såväl citron,-  och olivträdet,  (samt kamelian) fått flytta ut och stod nu i hörnan av tomten där det ställts i ordning en liten trädgårdsgrupp i blått.  Sååå fint och ombonat det kändes! 

Några trivsamma timmar tillsammans blev det och grannen Birgitta gjorde oss också sällskap. Birgitta som känt Ecke och Britt sedan många, många år tillbaka då de båda familjerna köpte sina sommarhus här i Stensjö. (Bilden visar "tavlan" som satt på väggen i uteummet. Om man vilade blicken på den målningen, kunde man tro sig vara någonstans i Egypten.)

Sonen Jonas, relativt nybliven pensionär. hade hjälpt till med middagen och agerade servitör med den äran. 

Till förrätt var det gravad lax med kokta ägghalvor samt gravlaxsås (så gott!), därefter bjöds vi på en Bouillabaisse från fiskbilen vid Willys (lika ljuvlig den) med färska räkor och aioli som pricken över i och så jordgubbar med vispad grädde till dessert. 

Ni kan tro att det var gott! 

Så här såg det ut när jag lyfte blicken under bordet. Fr. v. Britts ena ben, så Birgittas i mitten och Eckes till höger. Och min afrikaväska i blått kom också med på bild, plus en sandal.

Nå, vad pratade vi om?

Jo, om Martin Kraghs fantastiska Sommarprat .., om superbilliga flygbiljetter (Jonas flyger och var då och då, senast till Malta) .., det pratades om barn och barnbarn och om Britt och Jonas resa till Lund förra helgen, då, när det var studentexamen för deras yngste sons bonusson och om deras hemresa sent på kvällen, ja, klockan 01.00 på natten ankom Öresundståget till Halmstad och Britt, som ju är - eller blir - nittiosju år, sov längr än vanligt dagen därpå, men oj, så trivsamt det hade varit. 

Hela tiden medan vi satt där i uterummet, spatserade skatorna på plasttaket och Britt vittnade om hur roligt det är med fåglarna, dom som nu nästan känns som hem-tama. 

Vi pratade också om detta att välfyllda chark/delikatessdiskar är så oändligt mycket mer lockande, ja, än halvtomma diskar .., och det blev prat om Turkiet då jag - med stor glädje -  (på instagram) följer en ung man som cyklar från Sverige till Kina och han har inte ord nog för att berömma människorna i Turkiet för deras gästvänlighet, generositet, hur snälla de är mot katter och hundar och vilken hjälp han har fått av cykelreparatörer som inte tagit betalt och inte minst: vilket otroligt vackert land Turkiet är! 

Nu är denne cyklist på väg till Georgien och det är också ett land jag hört så mycket gott om. (Då var det den här amerikanen som tog sig till fots över halva världen, tillsammans med sin hund, vars namn jag nu glömt.) Nå, vi åkte hem vid 21-tiden och jag stöp på soffan och somnade nästan rakt av. 

Idag är en annan dag. 

Strålande solsken .., pv sätter upp gipsskivor i nya uterummet (som blir ett innerum) .., jag hjälper till mellan varven .., och nu ska vi åka till golfkrogen och kalasa på smörstekt spätta. 

Så är tillvaron här i landet Halland idag. Nu blommar förresten almöken/rallarrosen vid vägrenarna, plus alla lupiner som håller stånd mot eventuell utrotning. Renfanan är på gång .., och trädgårdssångaren är den fågel som kvittrar allra mest! Satt ute i en halvtimmes tid och bara lyssnade till denne "pratglade" lille krabat som jag aldrig tycks få se skymten av

Igår flög en GÖK förbi tomten och ko-ko:ade medan den flög! Det har jag aldrig upplevt tidigare! Annars får vi - via Merlins fågelapp - veta att det är mest gransångare, svarthättor, ringduvor,skator, koltrastar förstås, pilfinkar och nu och då någon strandskata som underhåller oss. Inte det sämsta. Älskar den appen!

Ännu ett Dagens Fönster från Östergötland ...

"Hej!

Ett till bidrag blev det från midsommar i Östergötland med Fönsterhåven.

Vid Stjärnorps slott finns en slottskyrka som stod öppen för besök.

Kyrkbänkar, altarring och predikstol gick i blått. Likaså dörrarna in i kyrkan, men det var svårfångat med kameran med lite motljus.

Men fönstret i dörren bidrar också med några fönster till.

Allt fångat på midsommardagen.

PS: kan gissa att denna lilla kyrka borde vara populärt för bröllop. Ds.

Hälsningar Turtlan/Annica."

Grönt är skönt ...

Igår, på väg från hamnen, valde vi en annan väg hem. Vi körde rakt upp från Skallkroken, upp mot Skallberget där jag förra veckan upptäckte en sån underbar tomt fylld med ..., nej, inte rosor i prydliga rader eller något liknande, utan mer som en naturvariant. 

Så här såg det ut! Där var drivor med blommande vitklöver (huset däremot är jag mindre förtjust i, jag tycker att såna mer liknar de enorma lagerbyggnader vilka tjoppar upp likt svampar ur jorden, ja, längs E6:an, men det är ju jag det) och det såg så härligt mjukt ut! Men när klövern blommat ut .., hur blir det då ..?

Och så här såg det ut nedanför entrén! Undrar hur det blir vintertid ..., ja, den vinter som så sällan uppenbarar sig här i Halland. Lite barrväxter också som finns bland det övriga - så fint -!

Dagens fönster ...

När jag först såg den här bilden, läste jag ordet ravinstig helt galet fel! I mitt inre betonade jag det liksom som bokstäverna  r a i ordet rar, så det blev raaavinstig. Ingen betoning på det första i:et, alltså. 

Bilden fångades av Turtlan/Annica som skrev så här: 

"Hej! 

Fönsterhåven lyckades i alla fall fånga ett fönster på vår lilla midsommartur.

På midsommardagen åkte vi till Stjärnorps slott lite nordväst om Linköping. Där bakom slottet (som delvis är en slottsruin) finns ett ravinområde vandra i. En jättefin tur längs en porlande bäck, mängder av ormbunkar och annan växtlighet. Lägg sen till värmen innan åskovädret som var på.

Ja det var verkligen som i en tropisk regnskog.

Där vid stigens började fångande jag ett fönster.

Annica."

//Tack Annica! säger jag.

Måndagsfönstret ...

.... fångades inne i Solhagas bageri i Slöinge. 

Dit åkte jag vid 9-tiden i morse, då, när provtagningen var klar och EKG:et visade en fin, jämn kurva, ack, vilken glädje! 

Således behövs ingen elkonvertering och det är bara att hålla tummarna att hjärtat nu sköter sig. 

Då firade vi med en "Unnabulle" och det kan jag säga att den var närapå lika god som Marias berömda wienerbrödsvarianter till kanelbullar.

Så här såg den ut. Inte billig .., men ett hjärta som hoppat rätt , det är väl ändå värt 40 kr.

Vackert upplagt var det också, det gör ju mycket!

Och redan så tidigt (vid 9.00) var där gäster dels i trädgården, men också inne i butiken. 

Har ni vägarna förbi ..., så rekommenderar jag verkligen ett besök på Solhaga. 

Det finns fler smultronställen i närheten ., Ullarps gårdsbutik med cafédel (någon halvmil från Slöinge ..,) och så Börjes Konditori i Harplinge, förstås. 

Kom hem till detta. Pv stod i dörren och frågade hur det hade gått ..., och jag berättade om EKG:et och om kvinnan före mig i kön till bageriet, hon som hade så vackert, lockigt hår och visade sig vara från Scheweiz, men tillsammans med sin man här på besök hos goda vänner. Hela hon var så fin! 

Vi satt ute i solstolarna en bra stund, nästan så pv höll på att somna .., och jag har hjälpt till med två stora gipsskivor som skulle på plats ..,  termometern visade på +35 utomhus i solen .., (stackars, stackars människor i Frankrike eller Tyskland där det kan bli upp mot 40 grader idag!!!) och vi får åka till Skallkroken och svalka oss senare idag. 

Tv:n har stått på och nu är det Hotell Romantik med kärlekstörstande män och kvinnor i min ålder - mer eller mindre -. Ja, inte för 1 miljon kronor, inte för 2 miljoner heller, hade någon fått mig att ställa upp på detta. Men lycka till, säger jag till de som vågar språnget. 

Fick för övrigt mejl från min syster i Australien. Där var det bara +10 grader i dag och hon berättade att sonen, som är på besök inför hans och hans frus resa till Java och Borneo, (Birgitta ska vara hundvakt) hade tagit på sig mössa när han gick på promenad med hunden Luna ner till beachen. 

Så är det idag.

Invasion ....

Igårmorse, precis när åskan kom över oss, översvämmades vardagsrumsfönstren av stora, äckliga flugor - modell spyvariantten - och jag höll på att bli galen! 

Det spelade ingen roll hur många gånger jag öppnade fönstren och viftade ut dem, några sekunder senare var där lika många igen!! 

Berättade detta för Maja i Skåne och fick då bilder som visade att det var likadant där, men då rörde det sig om små, små. små knott. Fönsterbrädan ut mot gatan, den var prickig av små flygfän! 

Vad gjorde vi då ...? Jo, jag hämtade den burk med Radar vilken bidat sin tid i tvättstugan och det känns verkligen inte bra, då flugorna sedan ligger och sprattlar och blir förvirrade, men till slut infinner sig ju döden. 

Jag undrar hur många hundratals flugor som nu trängs i vår dammsugarpåse? 

Nu på morgonen har jag putsat fönstren, såväl ut, - som insidor och hoppas att detta elände ger med sig. Pv gissade att det kunde bero på grannens kor - eller kodyngan - men vi ser ju knappt vare sig kor eller kalvar och några hästar är här inte längre.

Bilden här ovanför togs igårkväll, då, det efter den olycksaliga förlustmatchen fick bli ett dopp i skymningen. Innan vi åkte hemåt, var där som en liten parad med - kanske deppiga - fotbollsentusiaster i gula t-shirts och med SVERIGE skrivet på ryggen, vilka nu hade siktet inställt på ett härligt bad. I det vattnet låg nog sedan en hel drös med grusade förhoppningar!

Idag är det söndag, om ni inte visste det. Vi ska straxköra till Skallkroken där pv ska fixa med något elektriskt i båten .., själv tänker jag bada i omgångar och brassestolen får följa med, samt solskyddsmedel och vatten i flaska. Kanske några skivor meloner också. I eftermiddag tänker jag hämta upp madamen i Steninge, så även hon får svalka sig.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är ellem i Skellefteå: 

"Här kommer några midsommarfönster från Bonnstan, när festen är över och de flesta gått hem. Här syns det verkligen hur olika alla hus och kamrar är."

//Tack ellem! säger jag. Nästa gång vi besöker Västerbotten, då  m å s t e  vi titta på detta!