En bra söndag ...

Då åker vi till Skallkroken för att ta ett dopp. Det är tanken det. 

Vi konstaterar att alla tio ställplatser är upptagna. De allra flesta är tyskregistrerade, endast tre är svenska. 

Badet, ja. Det blåser upp rejält .., och ute till havs ser vi en jolleseglare som välter, men får upp såväl jollen som sig själv till slut. Lasse, som nästa år fyller åttio, har inte suttit i en jolle på femtio år .., men idag hände det och det gick överraskande bra, säger han leende. Vi skippar tanken på bad. 

Och så får vi besök av Sonjas dotter Mia och hennes bror Mats och då blir det i stället kaffe och kaka i vindskyddet och hur mycket prat som helst; mest om hur tillvaron kan förändras när ens förälder blir äldre-äldre, men också hur det blir för föräldern. 

Vi är överens om att Sonja tycks trivas  r i k t i g t  bra med det nya boendet i Halmstad.., att hon sällan eller aldrig sitter på sitt rum .., att hon håller koll på vad som händer och att hon har fått vänner bland övriga "gäster. Å, det känns så  bra. Mats och Mia är i färd med att tömma Sonjas lägenhet i Harplinge och det tar tid. Pianot, det som pv alltid spelade på när han var på besök, vad händer med pianot? Mycket har skänkts till Erikshjälpen, somligt hamnar hos Sonja, men hennes utrymme är såklart synnerligen begränsat. Det var för övrigt Gösta som trakterade pianot.

Efter någon timme eller mera, åker vi hemåt. Österut ser himlen ut så här .., men i väster, mot havet och Danmark till, strålar solen. Något regn kommer inte hos oss och i skrivande stund, lagom till Rapport med de mest förfärliga berättelser från Fagerska, strålar solen.

Söndagmorgon i landet Halland ...

Vaknar som alltid alldeles för tidigt. I onödan tidigt. Klockan är bara kring fem och intill mig ligger Vickan i sin lilla "bädd" som jag virat ihop. 
På botten av bädden ligger en av mina stickade tröjor.

Så snart jag bara nuddar vid henne, börjar hon spinna. 

En stund senare ger jag upp och går ut. Ett fint - milt ljus - syns på himlen.

Fågelappen Merlin vittnar om gärdsmyg, rödhake och ringduva .., det är dessa som underhåller, ja, plus en råbock eller get, som skäller ut mig rejält.

Mest av nyfikenhet, tror jag. Att plötsligt upptäcka en 71-årig madame iklädd långt nattlinne och med håret ståendes åt alla håll, det kan ju få vem som helst att undra vad som står på. 

Här står hen. Ja, även rågeten kan skälla, läser jag på nätet. Dålig bild, jag vet. 

Lite höstigt känns det som. Den här söndagmorgonen är det + 14 grader ute. 

På gräsmattan ligger nedblåsta björklöv och marken är fuktig. 

Ingrid-Bergmanrosen har börjat om att blomma!

Och så här ser det ut när jag riktar mobilen mot havet till. 

Vid halv åtta kommer pv ner. Och nu har han givit sig ut på rullskidor. 

"Jag blir väl borta en timme ungefär ..", säger han.

Dagens fönster ... 

"Godmorgon! Här kommer fönster från Vila do Conde, en vacker liten stad vid kusten ett par mil norr om Porto" 

Vem skriver så? 
Jo, såklart annannan!

Det är ju så härligt med er bloggvänner som skickar bilder. Ena dagen Kristinehamn, nästa Mårbacka och därefter ett ruiffigt - men ändå vackert - hus från Portugal!

(Och solen mot fönstret längst uppe på gaveln!)

Här var det, för ovanlighetens skull, inget kakel på huset. Eller, det kanske inte alls är så ovanligt. 

Och har ni vägarna förbi, så kommer här en hel del förslag .., ja, vad att göra i området!

Tack annannan!

Dagens fönster ...

Turtlan/Annica skriver så här: 

"Hallå!

Sen fick det bli en tur till Fryksdalen innan semestern var till ända. Rättare sagt till Mårbacka.

Där nedanför stora huset finns en rejäl ladugårdsbyggnad med konstutställning under sommaren. Konst av lokala amatörer (knappast amatörer för mig…)

Tänker att fönstren med de små keramikverken blir som en egen tavla.

Hon som satt där i lokalen som värdinna undrade nog när jag gick runt och fotade detta….

Annica som varit på Mårbackatur."

//Tack Annica! säger jag.

Fyra månader kvar till 99-årskalas ...

På förmiddagen idag blev det ett relativt kort besök hos Ecke och Britt, inne i Halmstad. Jag hade med mig pannacottorna (de som blev bra - inlägget här under berättar om eländet -), som båda två tycker så mycket om.

Vi skulle mer som bara önska honom välkommen hem igen, efter operationen.

Alltså blev det ett relativt kort besök, men Britt bjöd på kaffe och det blev en hel del surr, bland annat om massmedias intervjuer med politiker och Ecke upprördes över att mänsklighetens just nu viktigaste problem (enligt hans sätt att se det - nämligen MILJÖN -) knappt nämns i sammanhanget. 

På bilden kan man tro att Ecke är bekymrad, men så var det inte. Det var vår granne Birgitta som ringde och bjöd dem på lunch nästa fredag. 

När det ringer på Eckes mobil, svarar han Siri och säger nåt i stil med .., "Siri, ta emot samtalet!" Och Siri gör som han säger. 

Senare på dagen blev det Skallkroken och ett långt bad i ett ännu behagligt hav, för dagen utan maneter. En segelbåt gav sig iväg från hamnen .., en tysk segelbåt kom och lade till och pv var dem behjälplig med att få tamparna på plats. Förutom paret ombord - en man och en kvinna - var där också deras 2-årige lille son med nästan orangefärgat hår och kvinnan var duktig på att prata svenska. 

"Ja, jag försöker ..." sa hon med lite tysk brytning. (Med det typiska tyska a:et, ungefär som i ordet "man" eller kantarell.)

Den lille gossen som visade sig heta "Pet", satt i en slags bilstol inne i båten och den arme gossen hade varit sjösjuk tidigare under dagen, men var nu pigg och glad igen. I fyra månader hade familjen varit till havs .., seglat den svenska östkusten upp till Göta Kanal, därefter tvärs över och så västkusten ner och idag till Skallkroken. Hemmahamn är Lübeck i Tyskland. Kanske finns någon slags föräldraledighet även i Tyskland? Jo, det gör det.

"Systemet kallas för Elternzeit (föräldraledighet från jobbet) och kompletteras av Elterngeld (statlig föräldrapenning). Föräldrar har rätt att vara lediga utan lön i upp till tre år per barn, samtidigt som de har ett starkt lagstadgat skydd mot uppsägning."

Själv satt jag på det relativt nya trädäcket och läste boken "Kära Faster" av Valérie Perrin, en diger historia på 525 sidor.

Nu gäller det att lägga på ett kol, då lånetiden är begränsad, då fler står i kö för att läsa den.

Så har den här dagen varit. Och Maria arbetade till klockan 21.00 igår och körde sedan ner till sitt nya boende. Några hundrastningar längs vägen, men det var allt. Och det hade gått jättebra! 

Bilder har kommit från hennes "nya" promenadväg med hundarna.

Den här dagen ....

Ja, den blev strulig så det räcker och blir över. Pannacottorna till Ecke och Britt .., där fick mer än hälften slängas, då jag pytsade i SALT i stället för vaniljsocker i grädden/syltsockret. (Gjorde två omgångar, det var den senare omgången där det blev fel .., i den första laddningen hade jag en vaniljstång). 

Den lilla burken från Dansukker med etiketten Vaniljsocker, den burken var tom förra sommaren och fylldes med just salt .., ja, men perfekt att ha i båten .., med litet lock och allt. 

Nu hade pv tagit hem burken. eller var det kanske jag själv, hur som helst hade jag glömt vad som hänt .., det vill säga att den inte alls innehöll vaniljsocker. Ååå, sicken besvikelse!

Senare idag gjorde pv pannkakssmet .., jag stekte bacon till och satte in plåten i ugnen. 

Efter 20 minuter tittade pv till den och sa att det var ju då underligt hur den såg ut, pannkakan. Vad som hade hänt? 

Jo, vi köpte ju ny spis i vintras eller höstas och med vanliga "vridknappar" - åååå, så bra -! i stället för touchfunktion. 

Problemet är att markeringarna på dom vita knapparna är hart när omöjliga att se och jag har ofta tänkt markera med en tuschpenna på vridknappen, ni vet, den där finns såväl över, - som undervärme, den vi använder mest.

Gjorde jag det? Svar: Nej. Fläskpannkakan gräddades således endast på undersidan.

Alltså fick vi äta en pannkaka med en pizzaliknande hård botten, men med en inte fullt ut gräddad ovansida. Blev den god? Nej. Inte alls.

Dagens fönster ...

Så här skriver avsändaren, som är Barbro i Tranemo. 

"Hej Elisabet.

Jag sitter och tittar på bilderna från vår utflykt till Skåne (och Tony sitter mittemot). 

Vi bodde på något som heter Lydinge Resort, lite inlands från Helsingborg. Målet för resan var Falsterbo Photo Art Museum men vi hann ju med "att göra" Helsingborg också.

De här små badstugorna vid sandstranden längst ut mot havet tycker jag är så charmiga. 

Kanske har du hört talas om att de är hotade på grund av erosion och av en informationslapp på en av stugorna så förstod jag att det pågår någon typ av protest/kampanj för deras bevarande. Hur man nu stoppar erosion? Kanske går det att bygga något slags skydd?

Så fort jag såg fönstret med den lilla segelbåten så tänkte jag på dig. - Det här ska Elisabet (och Thomas?) få tillskickat sig.

Roligt med utflykt, men jag ÄLSKAR att komma hem.

Kram/

Barbro (och Tony) ."

Tack Barbro! säger jag. Så omtänksamt av dig! 

Och bilder som är så mycket "avsändarens stämpel", eller avtryck.

Torsdag ...

Bilden: En gång fanns den som poster/affisch, men tyvärr inte längre. Sven Ljungberg var konstnären.Om jag säger att jag  ä l s k a r   den, är det ingen överdrift.

Kör in till affären för att handla det sista till pannacottorna. Upptäcker en till synes oändlig räcka av cyklister; alla i vår ålder eller äldre, på väg norrut och i samlad tropp. Minst femtio på rad! Tänker på när någon buss eller lastbil ska köra om dem på kustvägen .., den där det ännu inte är någon gång, - eller cykelbana, är smalt och eländigt och en låååång backe, där det nog kan bli dålig stämning.

I Särdal ligger mängder med inplastade balar och ljuset är så vackert mot den stubbade åkern, men jag hittar inget bra ställe att parkera på. Dessutom hänger regnet i luften. Upptäcker att somliga lövträd börjar skira lite i gult. Majsfälten - vilka nu tycks finnas precis överallt - det var likadant i Västergötland, tycks färdiga för skörd. 

Har idag inhandlat ett stort antal korsordstidningar till min syster i Australien. Hjälp, så dyra dessa nu har blivit; en betingade ett pris på mer än sjuttio kronor, många ligger på kring fyrtio. 

För övrigt kan meddelas att gransångarna nu upphört med sina serenader .., sädesärlor såg jag i Skallkroken .., några svalor också. Nässelfjärilarna, vilka förra veckan vimlade omkring bland den blommande myntan, är som uppslukade från jordens yta. 

Ibland hörs råbockens skällande och samma sak med korna på andra sidan vägen; var morgon står någon och råååmar högljutt.

Det är väl ungefär så det är.

Dagens fönster ...

... fångades här i gula huset. 

Tavlan hittade jag på loppis för en ytterst billig penning. 

Konstnärens namn svävar vi i total  ovisshet om, men jag föll likväl pladask och tycker att den är så fin.