tisdag 15 oktober 2019

Vacker vilsam musik ....

.... hittade jag här.

(Ungefär inga problem. Kanske ... ingen anledning till oro).
Glädjen .....


... får en stor bild!

Och nej, det är inte största lottovinsten som gjort oss glada .., det är ett besök med make och son (Kattis) och bio och god mat .., allt i Örebro.

Och det är en tillsammans-bio-kväll (ännu en) för Agnetha i Skellefteå och yngsta dottern (Downton Abbey och måttligt intressant för Agnethas dotter).

Och för Ulrika i Närke är det en liten hundvalp i famnen .., en liten krabat som snart ska bo hos henne och Rickard och sprida glädje och bli kompis med Qvick!

Friherrinnan vittnade om ett diamantbröllopskalas, då hennes moster och morbror firade sextio år som gifta. Inte illa! I säkert tio minuter fick jag höra talas om den goda maten - fisk på planka för friherrinnans del -!

Själv gladdes jag åt dagliga dopp i ett allt mer kylslaget hav.
Men glädjen efteråt.
Euforin.
Känslan av pånyttfödelse.
(Det är nog som att bli frälst, tänker jag).

Tack snälla som delade med er!
Ännu mera ...


Madame A i Portugal, hon undrar varför där inte var någon bild på dom till synes så lyckliga grisarna i Ullarp, ja, som jag skrev om igår. Det var kanske fem grisar allt som allt och längst till vänster skymtar knappt trynet på den som låg och gottade sig i gräset.

Själv satt jag i bilen hundra meter bort kanske och hade svårt med skärpan.
Men den här bilden är i alla fall till dig.
Visst blir man glad!


Nåt helt annat.
Så här ser det ut i vårt pannrum.

Här i huset eldas det med ved, nåt jag minns från min barndom.
Först var det vedpannan, sen skaffade pappa oljetank i källaren - en stor, svart sak som mest liknade ett odjur och det doftade äckligt av just olja ... - och sen blev det elektricitet som fick värma element och vatten.

Men pv, han fortsätter med samma uppvärmningssystem som varit här sedan evigheter tillbaka och nu har jag vant mig och tycker att det doftar gott när pannan är i gång. Vår, sommar och höst får vi allt varmvatten via solfångarna, men nu och fram till maj kanske .., får vi elda med ved. Mest är det för att kunna duscha varmt, ingen av oss vill  ha mer än kanske arton grader inomhus.

Och eftersom pv är smålänning och en man som har gott om energi, har han frågat byggarna hos grannen en bit bort - dom som slänger spillvirke i den container som står vid vägen - om det är okej att han tar vara på det där virket?
Jodå, det var bara bra.

Så varje morgon eller kväll tar herr pensionatsvärden sig en titt i containern och finns där nånting att hämta, blir det minst ett skottkärrelass som han kånkar hem med och så travas allt i pannrummet.

"Härligt! Nu har vi enbart där ved för hela november!" sa han i morse.
I vedskjulet lär det finnas ved för hela vintern och mera ryms!

Hur den här idoge mannen har tänkt att hans sambo ska få ned veden - den som finns i pannrummet och nu når takhöjd - har han däremot inte berättat.
Om man nu tänker sig ....


... att man ska försöka lura människor och då inbilla dem att det här ett mejl som kommer från Postnord, då får man nog vara aningen smartare än så här.

"Vi kan gärna meddela" - så skulle aldrig posten skriva.

"Din paket är registrerad" - byt ut d:et mot ett t, så hade det  k a n s k e  låtit mer troligt.
Och din mot ditt.

En sån där liten färgglad lastbil .., nej, det hade inte heller funnits på Postnords meddelande.
Knappast heller paketets innehåll.

Man kan undra hur många människor som går på sånt här? Som glatt och villigt betalar in 99:- och tänker att ååå, en billig mobiltelefon! Kanske tusen personer? Ja, det blir nästan hundratusen på någons konto.

Sånt här kan ge mig spunk!

Annat som kan ge mig blodstörtning: när en man i Borås får ägg kastade på sin bil och när mannen - en 25-åring - stannar och frågar ungdomarna vad dom håller på med, blir han svårt misshandlad; käken slås av och några tänder ryker all världens väg!
Sånt kan göra mig galen.
Dagens fönster ....


Tre bröder tillsammans under en vecka i Kroatien.
Två av dem är numera pensionärer, den tredje - född 1963 - pinnar fortfarande på.
Det är i minstingens lägenhet dom bor.

Två av bröderna har Göteborg som bostadsort; ja, har faktiskt vuxit upp just där.
Den äldste - som så småningom blev far till mina tre barn - tillbringade sin uppväxt i Lycksele.

Innan det var dags för avresa till Kroatien, bad jag denne - den äldste - att "kolla in lite fönster".

Och kan man tänka sig .., det gjorde han!
Här är ett av dem som fanns i håven.

Tack Tommy!

måndag 14 oktober 2019

Denna dagen, ett liv ...


Bilden: gammalt schema .., måste ha varit när jag började arbeta efter nån knäprotesgrej.

Sex timmars arbete, knappt det, och ändå så skönt att komma hem.
Och så roligt att jobba!
SPF har ihärdiga medlemmar och nu var det ännu en kvinna som bjöd mig att vara med, nu gällde det kaffeavdelningen - av sju som nu ställer upp, slutar fyra - men jag lovade ingenting.
Nej, jag vill inte binda upp mig på det viset.

Mycket att göra nu när kundantalet i butiken har ökat markant sedan nyöppningen.
Hann med att fylla på lite cigaretter, veckotidningarna kom upp och returerna plockades undan (men i omvänd ordning) .., förmiddagsposten kom i två säckar - allt hanns med - och så fika med Mange, Bodil, Jocke, Cornelia och hennes lillebror Gabriel (fjorton år, ska prya hos oss i veckan) och det blev mycket skratt och prat i det nyinvigda fikarummet som går i svart, ja, i alla fall bord och skåp.
En diskmaskin har vi fått också.

Många kunder, ja.
Jag tänker ofta på det här .., ja, att vad vi säger - kanske utan att ens tänka på det - kan sätta såna spår, såväl bra som dåliga.
En av kunderna i affären är en man i 45-årsåldern kanske och jag möter honom ofta här nere vid havet .., antingen att han löptränar eller cyklar och det slår aldrig fel; han är ALLTID så vänlig! I somras, när jag verkligen kände mig inte det minsta fin, hojtade han - medan han cyklade förbi - "Oj, så solbränd och fin du är!" och jag var glad precis hela den dagen.
Bara att säga det!
Att bry sig!
Idag hade jag honom i kassan och vi stod och pratade en stund och till slut sa jag som det var, att han är en sån himla trevlig människa och sprider sån glädje.


Valter och Birgit kom också och handlade. Det var Valter som skadade sitt ben dagen innan han skulle fylla nittio och idag gick han utan rullator, men han - som alltid är som en solstråle - var måttligt glad. Han hade, tillsammans med Birgit, varit på banken i några ärenden och om det pratade vi lite. Ett trevligt par är det.


Efter jobbet åkte jag till Ullarp några kilometer norröver och köpte två flak bruna ägg.
I en hage intill gick stora, tjocka, härliga grisar och bökade fritt i jorden och en av dem låg på sidan och tycktes njuta omåttligt av tillvaron. Vilket härligt liv, så länge det nu varar. Snart är det väl slakt på gång? Nåväl. Har djuren det bra i livet, så är ju det en bonus. Eller det viktigaste.


Dom pyntar alltid så fint i Ullarp och allt följer förstås säsongerna.


Härliga ägg som ska få följa med till Upplands Väsby i helgen.


Så hämtade jag pv vid bussen (han hade rullskidat till jobbet i morse) och så körde vi raka spåret till Skallkrokens hamn. Jag hade baddräkt och handduk i baksätet och pv sa att han sannerligen inte hade någon lust att doppa sig (det blåste västliga vindar, rakt mot oss), så medan han kollade till båtens förtöjning (förhoppningsvis får han lyfta upp den i morgon) bytte jag om och upptäckte först då att bryggan inte längre var på plats ., jaha, det var bara att hasa sig ner från cementplattan och det gick väl det med, men aningen bökigare var det.

Iskallt i vattnet, verkligen sååå kallt, så jag gick ut kanske tio meter, simmade fem armtag och doppade hela mig och Gud, så underbart det var!
Det mest fantastiska är att man INTE fryser efteråt!
Pv stod och huttrade - fullt påklädd med jacka och allt - och själv stod jag där med rumpan bar och bara sticketröjan utanpå allt och inte frös jag det minsta.

I morgon tycks det bli ledig dag.
Det blir nog bra.

Dagens fönster ....


"Här kommer ett fönster från Vita Bergen på Söder i Stockholm, ett fönster som fångades på Bergsprängargränd, strax nedanför Sofia kyrka. 
En liten gata med hus båda sidor som alla utom ett inte är moderniserade med vatten och avlopp. 
Avträde på gården är det som gäller. Vatten får man också hämta. 
Jo, elektricitet har dom fått, hälsar Turtlan på söndagspromenad på Söder, i skönt väder."

Här en härlig länk till ovan nämnda gata.

Och tack Turtlan! säger jag.

söndag 13 oktober 2019

Dåtid ....


När Fredrika Charlotta Johansdotter var tjugofyra år, fick hon sitt första barn som fick namnet Per Johan. Två år senare kom Wilhelmina Charlotta som en gång skulle bli min mamma till min mormor.
Ta en titt på när hennes barn föddes. Hon måtte ha varit gravid nästan för jämnan!

Lilla Thilda Maria blev bara nio år och varför Olga Elisabet finns vid "Noteringar", vet jag inte. Hon är i alla fall född på samma datum som "min" Maria.

Jag tror att den förstfödde Per Johan, blev pappa till min morfar.
Wilhelmina Charlotta mamma till min mormor.
Dom måste alltså ha varit kusiner? (Jag tycks minnas att mamma berättade att dom var t.om var dubbelkusiner! Inte underligt att man blev som man blev ...).
Få se .., vad var det för nummer nu ...?


Kväller.

Klockan har stannat och pv har gått i säng. Det ska jag med göra, då det tidigare ikväll plingade i min mobil och där var en förfrågan om jag kunde tänka mig att ta ett förmiddagspass i morgon? Jag svarade att det kunde jag.

Plu-numren som bytts ut .., få se, har jag kvar listan med dom nya numren?
Nej, kanske slängde jag den.

Ska kampera med Johanna A. Hon är den som varit längst i butiken, frånsett Mange och Bodil, ägarna alltså. Hon är alltid lugn som en filbunke och inte bara lugn; rar och fin också.
Och vänlig! Och omtänksam.

Ute är det full fart i träden ..., och det har regnat friskt.
Tidigare idag hade vi besök av Hilda, Patrik och lille blåögde Edvin. Jag hade gjort den linsgryta (helt vegansk) som jag tycker är så god (det tyckte uppenbarligen dom också) och till dessert bjöd pv på smulpaj med blåbär-hallon-björnbär och så glass. Såååå smarrigt och Edvin hade nog kunnat äta upp halva pajen själv, så gott tyckte han att det var!

Ännu tidigare idag ett dopp i havet.
Termometern visade på + 10 grader och det blev ingen lång simtur.
Nåja. Det gick bra det med.

Två dagar kvar tills jag ska till sjukhuset.
Jag inbillar mig själv att jag inte är orolig, men känner det som om jag ser mig själv utifrån.
Ja, ja.
Det är bara att hålla sig lugn.

Nu mot sängen!
Over and out.
Tack Barbro i Brämhult! 


Så här skriver hon, den omtänksamma Barbro;

"Måste bara skicka dig en bild på vad jag hittade idag.

T och jag var och handlade i en ICA-affär som vi inte besöker så ofta, och på väg ut så fick jag syn på en anslagstavla i caféhörnan.
Tittade lite närmare och fick syn på att den var full av inköpslistor.
Tänkte förstås på dig direkt.
Så här kommer en bild från ICA City Fristad (ett samhälle strax utanför Borås).

Varma hälsningar 
Barbro D/walkaboutsweden".

//Tack du underbara människa! Så påhittigt av någon i den butiken! 
Det bästa för Agnetha i Skelleftehamn ....


Agnetha .., hon var nog min allra bästa vän under tiden i Malå, i alla fall sedan vi kommit flyttande från åren i Sollentuna och Kungsängen. Hon var gift med Jonny - arbetskamrat med mig på Ica Nilahallen - och jag vet nog nästan ingen som har ett så gott skratt som Agnetha.
Jag vet heller nästan ingen som får mig att bli så gott humör. Hon har en underbar humor!

Under åren i Malå arbetade hon på Sparbanken ..., så småningom seglade hon iväg till Skelleftehamn, sadlade om och blev läkarsekreterare. Och så fick hon ett tredje barn; det är hon som är på bilden.

Så här skriver Agnetha: Mor- och dotterkväll i fredags. Började med middag på Pinchos och därefter bio, Downton Abbey, filmen, som var mitt val, ja, den var kanske inte så uppskattad av dottern.

Tack Agnetha! säger jag. 
Sååå glad att ni hakar på!

I nattens mörker ....


Foto: Micke Grönberg, Sveriges Radio.

Kanske var det fullmånen eller så var det väl nånting annat, men hur som helst var det omöjligt att somna igårkväll. Under nästan pistolhot drog jag harry närmare mig; det slutade med att han låg på min högra arm och han suckade  t u n g t   och så låg han kvar - i säkert fem ynka minuter -, sen vände han åter till fotänden.

Jag hade ställt fönstret på mer än glänt och det var helt ljuvligt.

Så tog jag mig en titt på sr.play och hittade ett minnesprogram över den nyligen bortgångna Sara Danius. (Att dö vid femtiosju års ålder .., så sorligt och så trist!)

Det visade sig vara ett   s u v e r ä n t   program; såååå bra sammanställt, en slags dramaturgi som var .., ja, det var fantastiskt bra.

Människan bakom programmet heter Mattias Berg och på bokförlaget Natur och Kulturs sida kan man läsa följande: Mattias Berg är kulturjournalist och författare. Han arbetar på Sveriges Radio, där han under tio år också var Kulturchef, och har tidigare varit på bland annat Dagens Nyheters och Expressens kulturredaktioner. Han har tidigare givit ut reseberättelserna Livet efter Dolly och Japanska teckenDödens triumf (2016) är hans skönlitterära debut.

Här en länk till programmet.


Av bara farten fortsatte jag och lyssnade så till hennes sommarprogram - framför allt det sista - där hon med kirurgiskt snitt vittnar om vad som hände i Svenska Akademien.
Det bästa för Kattis Närke ....


Efter intensivt vardagspusslande tog vi oss under lördagen en tur till stan!





Lite gemensamt strosande, en bra film på biograf och också mycket god mat.

//Tack Kattis! Så roligt att du vill vara med!

Dagens fönster ...


"Det här Igreja do Carmo i Porto. Det tog en vecka innan jag fick tillfälle att ta detta fönsterfoto som jag lovat dig! Med mycket bonusmänniskor! Utöver alla människor som vanligen är i rörelse en lördagseftermidag i stan, hade det dessutom varit bröllop i kyrkan."

Då anar ni kanske att det var annannan som höll i håven?
Tack!! säger jag.

lördag 12 oktober 2019

Lördag ....


Fint väder, men blåsigt.
Vi åker in till stan och köper kabinväskor inför resan till England om två veckor .., äter thaimat (buffé) på restaurangen alldeles intill Clas Olssons .., (där julljusstakar och adventsstjärnor nu står framme) och så till affären för att handla mat inför morgondagens tillsammansmiddag med Hilda, Patrik, Edvin och Mymmel.

Sist av allt ett dopp i havet, allt medan pv tömmer båten på segel och diverse annat som inte ska vara där över vintern. Det är knappt vi ryms i bilen när vi åker hemåt.

Svänger förbi grannen på höger sida, hitom det blå huset som syns på bilden. Jag har med mig blommor och ett litet kuvert och dörren öppnas och där står hon som nyligen har blivit änka ., det var hennes man - Arne - som jag såg hämta posten, men som jag nästan inte kände igen. Så mager hade han blivit och håret i tunna testar.
Så står vi där i dörröppningen (jag är barfota efter badet och håret är vått) och hon berättar om makens sista tid och att allt förstås var väntat, men ändå.
Det är ju så det är.
Ett nytt liv för henne.
Jag säger att det är bara att titta in om det känns ensamt .., om inte annat finns alltid kaffe.


Och sen ...?
Pv tar upp potatis, men inte allt. När det var dags att fixa potatislandet valde jag mandel och en sort som heter Maria, helt enkelt för att jag tänkte på den förstfödda, men såklart kommer jag inte ihåg var just den sortens sattes. Pv hade andra.


Här är mina.

Och så blev det lite förberedelse inför morgondagen. I den stora, röda emaljerade grytan finns nu en laddning linsgryta; den här. Jag har gjort den tidigare och tyckte att den var supergod! Helt vegansk, dessutom. Kokt ris till.
För en tid sedan läste jag att ris blir godare om det får ligga i blöt innan det kokas; i alla fall basmatiriset och oj, vilken skillnad det blir! Sååå mycket luftigare!
Till efterrätt blir det en hallon-blåbärspaj - också vegansk - och med glass som passar till.

Nu är det bara några minuter kvar av EM-kvalmatchen mellan Malta och Sverige och Harry sover gott i soffan efter en  r i k t i g t  lång promenad med husse tidigare ikväll.

I morgon är det söndag .., kan ni tänka er!?
Det ska bli dopp i havet .., och pv lär ska börja röja i den andra kallvindan.
Tur att jag satt ner när han kom med den nyheten.

Och på onsdag har jag besöket på mammografimottagningen i Halmstad att se fram emot.
När jag skrev den raden drog jag ett djupt andetag, men jag känner mig egentligen inte orolig.

Ajöken, sa fröken.
Det bästa för en friherrinna ....


Den här veckan är det två saker som är det bästa.
Dels att jag har fått vara med och fira ett diamantbröllopspar (Elisabet skriver: Det är Ingrid och Sven-Arne och Ingrid är friherrinnans moster, såväl Ingrid som Sven-Arne är en bra bit över åttio) och så att jag, efter nästan åtta månaders väntan, äntligen fick besked att jag kommer att få bostadsbidrag!! Hurra!!
Mitt eget bästa ....


Ja, men det måste ju vara tvärdoppen i havet ., för det har verkligen bara varit tvära dopp; inga simturer. Kanske tio meter ut från lilla bryggan och så under ytan och upp igen. Ljuvligheters ljuvlighet. Idag avstod pv.

Annat som varit bra: äntligen livstecken från sonen som befinner sig i Mali på FN-uppdrag och hans svindelvackra skymningsbilder, framför allt av människor! Och äldsta dottern som tillbringat veckan hos sin lillebrors sambo och mellan varven passat den där lillkillen (som nu har fått två tänder) och på så sätt frigjort tid för lillkillens mamma, som nu kunnat åka och träna och ja, dessutom fått lite sällskap.

Mera?
Vi - pv och jag - har idag inhandlat var sin kabinväska och det ska jag säga, att flyger man med Easy Jet, då ska man inte ha många ombyten med sig .., det är dyrt med allt som är extra. Nåväl, vi ska ju inte vara borta länge, så det ordnar sig väl och jag är ändå enjängd, så det löser sig.

Men nu vet jag vad det allra bästa var: jo, Emil har fått börja som nån slags "lärling" på en bilfirma i Upplands Väsby (ja, han är anställd, men först ska dom läras upp) och efter fem dagar sålde han igår sin första bil!! Vilken  g l ä d j e! Mest för honom, men såklart också för alla oss runt omkring som önskar honom lycka till!

Glädje, ja.
Någon som vill vara med?
Mejla bara till bisse151@gmail.com .., ja, det där kan ni ju!

(Upptäckte Veronica Maggio på Spotify - sååååå bra -!!)

Dagens fönster ....


"Du som tycker om båda delarna - fönster och kyrkogård -. Varsågod.
Söderby Karls kyrka i höstfagert Roslagen."

Så skriver Monet.

Tack! säger jag och här kan man få lite mer kunskap om kyrkan.

fredag 11 oktober 2019

I Elverum i Norge ....


... där fångade vännen Bente (ordförande i pv:s fanclub, när det gäller Vasaloppet) det här vackra brunnslocket. Samma norska fabrikat - Furnes - men ett lite annorlunda stuk. Titta på fågeln .., den ser lite förvånad ut!

Tack Bente! Snällt av dig att komma med ett bidrag.
Veckans definitivt bästa för Ulrika ....


Anar ni ...?


Qvick ska få en kompis.
En rasfrände. 

Jo, jag förstår att du är salig, Ulrika!
Inte bara fönster ...


Det var mer än en flanerande halmstadbo som igår vände sig om och lite fösiktigt kollade vad jag hade för mig, då, när jag stod med mobilen och fångade brunnslocket på Storgatan.
Men visst är det vackert!!!

Nu gör ju några löv sitt till, men ändå ., jag tycker att det är ett rent konstverk!
Det här brunnslocket tillverkas av företaget Furnes - ett norsk företag -.


Ännu ett brunnslock från firma Furnes.






Det här locket fångades av Solbritt i Ystad .., men själva brunnslocket finns i Svedala.


Det här tycker jag också är fint.


Nu vet jag vad jag ska leta för motiv när vi är i Manchester eller Liverpool!
Stackars er!
Och hur är det t.ex med brunnslocken i Porto?
Det skulle man bra gärna vilja veta.
Stort grattis ...! 


... till Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed som precis tilldelats Nobels fredspris.

Foto: Francisco Seco.

Dagens fönster ...


Så här skriver fönsterfångaren: "Fönstret tillhör en damfrisering som ligger på Stationsgatan i Arvidsjaur. Stationshuset ligger där gatan börjar och är målat i ljusgrön färg."

Det var alltså Guy som varit i farten med håven.
Jag frågar hur han mår? Då svarar han så här:'

"Jodå, det knallar och går. Jag besväras mest av att inte se så bra, som du kanske har anat av mina felskrivningar och upprepningar av ord. Den 29:e dennes ska jag till Umeå för undersökning inför eventuell operation. Jag har ledsnat på Region Norrbotten. Jag tycker mera om värme och sol än den årstid som ligger framför oss."

Tack Guy! säger jag.