tisdag 27 oktober 2026

Helgen som gick ...


Jo, vi bestämde oss för att svänga förbi min syster med familj i Västerstad för att återlämna pastagrytan som jag råkat få med mig, efter dagarna där. 

Min syster, nu 85 år, hade ännu inte stigit upp, utan satt på sängkanten i sitt rosavita Polarn &/ Pyret-nattlinne och hon var sååå fin och rar. 

Därefter till Bunkeflo (men först via Bjäresjö för att lämna ett flak ägg till Tommy och Karin och så blev det kaffe och kaka förstås och hysteriskt glada hundar när pv uppenbarade sig) för att hjälpa till med det vi kunde, att tömma huset som nu totalrenoveras (blåbetongen ska bort!). Sonens totalt underbara svärföräldrar var redan på plats och hjälpte till, själv agerade jag diskerska (inte lätt utan diskbänk). 

Vid 16-tiden checkade vi in på hotellet och det var ju som en  d r ö m .., i alla fall vad gäller storleken på rummet! Såååå rymligt och så fint! Dessutom nära till Malmö Central, någon minuts promenad bara. 

Ett kort besök blev det och pojkarna gjorde oss sällskap hem, för att slippa hus-kaoset.

Att ha småttingar på besök ....

Igår i vardagsrummet ..., en sjuåring och en fyraåring, båda rastlösa gossar som vill ha sysselsättning nonstop. I  "sysselsättningen" ingår även att titta på Greta Gris och Nicke Nyfiken och mellan varven; att spela fotboll ute på gräsmattan med pv .., eller kasta pil (svårt i blåsten) eller gå ner till stranden för att se hur stormen ändrat utseendet helt där nere. Där vi låg i somras eller spelade boule, där är nu enbart vatten! Själva stranden helt försvunnen, men kommer förstås åter vad det lider.

På eftermiddagen försökte jag med mer pedagogiska övningar, med hjälp av smådjuren på rumsbordet.

"Tänk dig att du har tre djur och så får du två små katter, dom här som står längst fram, hur många djur har du då totalt?" 

Eller: "Du har fyra djur ute i hagen, så kommer morfar Claes och ger dig en häst och en kanin ..., ja, hur många djur har du då?"

Och vi övar på att stava .., att ordet hat kan göras om med 2 t:n och då blir det ett nytt ord, aha, hatt. Sånt. Jag kan ärligt säga att spela fotboll står långt högre i kurs än att sitta med farmor och hålla på med sånt här. 

För övrigt? 

Bilden visar gårdagens fotbollsmatch som slutade oavgjort. 

Jo, jag älskar att barn kan vara så olika! Att han som är sju år säger att han tycker så mycket om tallar. 

"Farmor, hos faster Anna på Ekerö, där fanns det jättemånga tallar!" säger han. 

Inte sååå många på Sankt Eriksgatan i Stockholm. (Min pappa som en gång var kronojägare och som också tyckte om tallar, hade nog rörts till tårar nästan, om han hört detta!)

Och samme pojke tycker så mycket om dom snirkliga dessertskedarna som jag en gång köpte på loppis ("dom är himla fina!") och båda pojkarna vill gärna få "guldsaxen", den som hänger på en träpinne ovanför diskbänken. Guldsaxen har redan tingats av den äldre gossen .., "ja, när du inte längre finns farmor!"

Han som nu är fyra år, tycker väldigt mycket om att sitta och teckna med smala tuschpennor och efteråt förevisas jag vad det hela handlar om. Det jag tror är en tolvbenad spindel, är i hans ögon en soldat. Aha, på det viset!

"Och kolla här farmor, här är en sköld och här är en pilbåge som vakten kan skjuta med!" säger han. 

Så där håller det på. I morgon bär det av till Stockholm till fastrarna, ja, för Anders som kom igårkväll (stor lycka för sönerna) och pojkarna och att det är härligt med höstlov, råder det ingen tvekan om. Underbart att katterna inte längre är skraja när det stojas här inne .., och särskilt Vickan tycks om att bli gosad med.

Just nu är klockan halv åtta. Redan halv 6 steg jag upp (ja, men klockan är ju egentligen halv 7 ...) och gjorde mig kaffe och en macka .., en timme senare kom min sängkamrat (Elliot), allt medan såväl pv som Anders och Viggo ännu sover. Här råder lugn och ro. I alla fall just nu.

Dagens fönster ...


Så här skriver avsändaren som var Turtlan/Annica, då på vift i Grekland: 

"Hej!

Här kommer ett fönster som egentligen är en spegel.

Såg det inte först lite på avstånd men sen såg jag ju det.

Fönstret fanns på restaurang Sokrates uppe i Platainas gamla stadsdel. Vi knatade upp dit för utsikten, miljön och få se solnedgången.

Flera restauranger hade stängt för säsongen men detta var öppet. Visade sig vara ett riktigt bra och trevligt ställe. Ja inte bara angående maten. Miljön också."

//Tack Annica! säger jag.

fredag 23 oktober 2026

Dagens fönster ...

Den 1:a oktober kom en hel svärm med italienska fönster, fångade i Pisa av annannan. När jag google-sökte kom följande fakta fram: 

"Byggnaden på bilden är det tidigare benediktinmunkklostret Ex Monastero delle Benedettine som ligger längs floden Arno i Pisa, Italien. Ursprungligen uppfört som ett klosterkomplex med kyrka och klosterbyggnad omkring 1393. 

Idag används det bland annat som gästbostäder, studentboende och lokal för konferenser och kulturella evenemang i regi av Universitetet i Pisa. Och tack annannan som tog dig tid och lyfte mobilen!

Uppe bland trädtopparna ...


... befann vi oss igår, när det var lunch/middag för oss som är grannar här på Ejdervägen. 

Det var Birgitta (som nu flyttar in till Halmstad till sin lägenhet inför vintern), värdinnan Annelie som delar tiden mellan boendet i Sthlm och huset här intill, Ecke och Britt som numera håller till i huset i Halmstad och så vi själva.

Alla, förutom jag då, har känt varandra länge, länge. Ecke - i sin underbart vackra tröja i mjuk blå färg - berättade om Annelies pappa Roland och minns förstås hur sommarhuset (som Annelie rev och därefter lät bygga ett eget, ytterst personligt hus) såg ut då, för evigheter sedan. 

Ja, Ecke kom även ihåg ägaren dessförinnan, som hette Otto. 

Så satt vi i alla fall tillsammans vid ett runt bord, nästan högt uppe bland trädtopparna. 

Annelie berättade om ekorren som hoppade ner från trädgrenen till hennes altan och hur den suttit och spanat in i köket .., ja, den tyckte väl att det såg hemtrevligt ut, förstås. 

Vi bjöds på en gulasch-gryta (topp 10!) och en vansinnigt god vallmokaka indränkt i någon slags citron och i tre timmar blev vi där. 


Det är tolv trappsteg upp till ytterdörren, ja, ytterligare två när man kommit längst upp ..., och jag var omåttligt orolig för hur Ecke skulle klara detta. 

"Jaha, finns det räcke, ja, men då är det inga problem!" sa han innan. 

Jodå, det gick bra. Vi hjälptes åt. 

Här på bilden sitter han, denne snart 99-årige man som har koll på det mesta här i tillvaron. 

"Men det är svårt att delta i ett samtal när man inte ser era ansikten och kan läsa av känslor och så vidare ..", förklarade han och det kan man ju förstå.

Tre timmar. Vad  pratade vi om? 

Jo, bland annat krånglet med att ställa in hörapparaterna (Britt hade råkat komma åt volymknappen och då blir det svårt .., men pv visade henne "titta här, så här höjer du volymen .., man får akta sig för att inte råka komma åt och göra tvärtom!") och plötsligt var hon med på ett helt annat vis! Så jobbigt att inte höra fullt ut! 

"Ni må tro att det kan bli underliga diskussioner hos oss på morgnarna, en är blind och en har kanske glömt hörapparaterna ...", sa Ecke och log.

Lite pratades det också om vårt luxuösa vandrarhemsrum på 9 kvm .., om hur vackert det kan vara i Stockholm .., om detta att arbeta som scenograf .., och Birgitta visade bilder från förra helgens bröllop i Malmö, ja, lite sånt.


Det slår mig ofta, att finns det någonting som betyder så mycket som att sitta samlade runt ett bord och dela en måltid? Inte för mig, i alla fall. 

Vid 22 års ålder dog min pappa, två år senare flyttade mamma till Sydamerika, min ena syster hade innan dess tillsammans med sin man emigrerat till Australien och min äldsta syster lämnade i mitten av 80-talet Luleå och flyttade till Lund. 

Kanske är det därför det här med att vara med goda vänner, att sitta runt ett matbord och prata om smått och stort, ja, att det betyder så mycket? Jo, men det tror jag. Och så detta att man är medveten om att tiden trots allt är utmätt. 
Ullfilten på bilden, symboliserar för mig allt detta .., den där värmen.

Nu är det fredag. 
Vi har gjort DN:s nutidstest och fick lika många rätt (jag hade fel på konserten - vem som hade uppträtt - där hade Pv rätt, han hade fel på medellivslängd-frågan) och på ordtestet hade vi båda 1 fel (fråga 4). Det gick med andra ord bra idag. För en tid sedan hade jag FYRA rätt på nutidstestet och det skrev jag verkligen inte om, men gör det nu. Upp och ner går det.

Så är det här i gula huset.

torsdag 22 oktober 2026

Torsdagsfönstret ...


.... står och bidar sin tid i nya-rummet, det som jag trodde skulle bli klart först tills det var dags för min minnesstund. 

Men, men .., nu går det framåt. 

I helgen ska vi väl bestämma vilken spotligt-skena vi ska ha (äntligen får vi en rejäl tavelvägg!), sen kommer takreglarna upp och en elektriker ska få träda i tjänst. 

Väv ska komma på väggarna, samt målas vita. Takpanel. Samt trägolv. 

Allt kostar pengar, men nu är jag snart redo att köpa en härlig matta och lägga på betonggolvet bara som det är .., hitta en lika härlig soffa på Marketplace, ett bord .., och sen är jag nog nöjd ,-). 

Längtar såååå!

onsdag 21 oktober 2026

En onsdag i oktober ...


Och  då får vi veta att någon i vårt land vunnit 215 miljoner på Eurojackpot och att centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist nu är i full gång (tror i alla fall 4:ans Marcus Oscarsson) med att försöka få till nånting som kan fungera .., och jag säger lycka till och detta är inte ironiskt menat.

Grått och regnigt är det ute. Eld i kaminen. 

På agendan idag står att lämna tillbaka den matta jag igår inhandlade hos Getinge Mattcenter, men som visade sig vara alltför smal.

Tittade igårkväll på andra säsongen av The Pitt, den amerikanska sjukhusserien som är så bra, ja, det var när pv var på körövning. 

Väl hemkommen var det "Över Atlanten" och där är det som så ofta annars kvinnorna som har sån tåga och håller humöret uppe. Själv borde jag ta in pelargoniorna .., eller det kan nog vänta ytterligare någon vecka, det är ju inga minusgrader på gång.

Ungefär så.

Dagens fönster ...



Den värmländska madamen Turtlan/Annica lämnade regn och rusk i Karlstad och befinner sig just nu på Kreta.

Så härligt!

Och ett fönster har hon fångat också. 

Tack snälla! säger jag.

(Och när man just nu tittar på SMHI:s prognoser över Chania, ja, då är det idel solar som uppenbarar sig och temperaturer omkring +20 C.)