Kväller och röster ...

På väg hem från Ankaret ikväll råkar jag lyssna till P1-prat. Den som presenterar sig för oss lyssnare - han ska arbeta hela natten - visar sig heta Gert Lundstedt och säger just det; ja, att han ska arbeta hela natten, från klockan 19.00. Vilket långt pass! 

Jo, jag skrev ju om röster igår eller förrgår, men röster betyder onekligen så mycket. Denna Gert Lundstedt .., han måtte ju vara helt perfekt som nattradiopratare. 

Tänk, alla människor som kanske ligger och vrider och vänder sig i sängen .., är oroliga, kanske ligger ensamma eller på sjukhus ., och så råkar någon av dem välja P1 och kan då lyssna till en sån lugn och behaglig stämma.  Om ni har missat honom, så kan ni höra hans röst här.  (I nattradion talar han inte så fort). 

En annan med behaglig röst, det är Per Berg. Här berättar han om arbetet som radiopresentatör. 

Pv har också fin röst. När vi ännu inte hade träffats, enbart umgåtts via bokstäver, frågade jag vilken dialekt han hade? Ja, det var ju småländska, sa han. Så ringde han upp och jo, jag tyckte verkligen om hans röst. Däremot avskyr jag innerligt min egen. Dialekter betyder också mycket. Helsingborgaren, sa, när det var finito mellan oss, att han träffat en skånska och det var så trevligt att höra sin egen dialekt när hon talade. 

Nu har pv avverkat sista körövningskvällen i Malå. En stor prinsesstårta gick åt och när den ordinarie körledaren var sjuk, blev det så att det sjöngs önskesånger av medlemmarna. Och så blev det avtackning. En fin termos med malåemblem fick han och ett doftljus också och den lilla prinsesstårtan som inte gick åt, den får nu grannen Tommy och Maria kalasa på ikväll. 

Det var väl bara det. Ajöken, sa fröken.

Och så ett kvällsfönster ...

Så här skrev Turtlan som var den som hade håven redo; det var den 16:e februari: 

"Hej!

Här kommer ett fönster från Fryksås strax norr om Orsa. En liten by med vidunderlig utsikt över Orsasjön och ett gästgiveri med nästan lika vidunderlig mat.

Visst är det så fint med såna här mönstrade fönster. Vänta nu… blyinfattade. Heter det så?

Annica på tur i vintervitt Dalarna."

// Tack Annica/Turtlan! Jag tror också att det heter så, men vilket krångel att putsa fönstren!

Dagens fönster ...

... men egentligen skulle det lika kunna vara Dagens Paraplyaralia!! 

Vilken frodig blomma!

Den som har så gröna fingrar, det är uppenbarligen Babsan i Roslagen. 

Tack Babsan och välkommen hem från Norge!

Nära ....

En bra dag. Tänk, så mycket man har att vara tacksam för. "Bra dagar", till exempel.

I helgen kommer katterna. AP ska köra ner dem. Själv är jag barnvakt fredag och lördag, men kan köra hem söndagförmiddag. 

Det känns bra, då får jag väl veta vad som gäller. Tur att vi har skött dem tidigare, men då var det på Ekerö - på deras hemmaplan -. Nåja, förlupna eller övergivna katter kan ju lära sig att trivas .., jag menar, de som tillbringat lång tid på något katthem. 

Vi ska nog trivas. Tänk, så roligt med två katter i soffan .., någon att klappa och gosa med - om det nu skulle önskas något sånt -.  Och så ensamt för deras matte. Säkert för husse också. 

I morgon är det sista körträffen för pv i Malå och då ska han bjuda på tårta. Jag har säkert berättat det flera gånger, men det är inte alldeles enkelt att hålla reda på allt detta. Han låter upprymd. Har provpackat .., jodå, allt ryms. Pratade med ellem i Skellefteå tidigare idag. Är det någon människa jag skulle vilja likna vid en  e k  eller en tall som står stadigt i skogen, så är det just ellem. Nyss vorden änka .., begravningen är avklarad ..., men så mycket annat som ska göras. 

Berättade för henne att jag tänkte testa att köra upp bilen på gården, men se, det gick inte .., bilen bara gled baklänges. Nåväl, snart har allt tinat bort och ladda bilen kan jag göra i stan, även om det är betydligt dyrare. 

"Nåväl och nåja" .., skriver jag ofta. Kom att tänka på det just nu .., ty igår eller i söndags gick jag in och tittade på Naturmorgon på Facebook; ni vet, programmet som sänds tidigt lördagmorgnar. Det här mycket intressanta avsnittet handlade bland annat om ugglor. På Facebook var där en bild från programmet och så kommenterade en man så här, apropå ugglemannen/fotografen som intervjuades av fältreporter Helena Söderlund: "Lär er att ställa öppna frågor, så man slipper detta ständiga "ja, precis!

När jag själv låg och lyssnade till radiopratet, tänkte jag  - när jag hörde ugglemannen tala - att om jag låg för döden på ett sjukhus, då skulle jag önska att en läkare talade så där mjukt och fint! Men att han väldigt ofta sa "ja, precis!", det hade jag inte ens reflekterat över. 

Nu hittade jag inte den kommentaren, men det var åt det hållet. Och kommentator-mannen hade rätt, men tänk, att jag själv inte ens hade lagt märke till det!

Samma datum som idag, men 2014, läste jag DN och när det kom till recensionen  (se bilden) om filmen "Sådan far, sådan son", bestämde jag mig för att DEN  skulle jag se. Regissör var Hirokazu Koreeda och hans filmer har jag tyckt sååå mycket om. 

Det gjorde jag också med denna. 

Nu vet ni det.

Dagens fönster ...

Dessa små figurer upptäckte den skånska madamen i Porto och tog då fram fönsterhåven! Det tackar jag för! Så snopen man skulle bli om man råkade ta en titt i backspegeln och då fick syn på dessa, jämte chauffören. 

Tack som tog dig tid, annannan.

 Tidig morgon i landet Halland ...

Och jag själv på väg in efter att ha givit fåglar och två ekorrar frukost. 

Så här såg det då ut i öster på himlen.

Dagens fönster ...

.... fångades av Turtlan på besök i Dalarna, det var nog förra helgen det och under ett besök i Zorngården i Mora. 

Tack Turtlan! Snällt av dig!

Lördagkväll och Dagens Fönster ...

..,. men inte i timmerkojan, utan hemma i gula huset. 

Mest hela dagen har ägnats åt att skotta snö. Det var inte långt från att jag fått dåndimpen när jag i morse - under ett samtal med pv - öppnade sovrumsfönstret och tittade ut! Jag kan säga att det samtalet avslutades bums .., jag hastade ut och försökte så gott det gick (snön var sååå tung!) att få rent framför garaget .., gjorde en stor kvadrat där bilen fick stå och tackade sedan för mig. 

Gick in .., åt frukost .., och hörde en traktor komma. Hjälp! Insåg direkt att då skulle det bli en vall med snö som - om den fick ligga kvar - skulle bli hopplös att få undan, så ut igen och ny omgång skottning. Föste allt på andra sidan vägen, men det var inte det enklaste .., där är ju buskar och träd och inte så mycket plats att tömma skyffeln på. 

Nå, det fungerade och bilen kördes ner (knappt att den tog sig fram i all snö) och står nu parkerad på vår uppfart, men nära själva Ejdervägen, bara några meter ifrån. 

Det är ju nästan ett under att min rygg håller för all skottning, men bara att tacka och ta emot, så länge det varar.

Tänker - när jag skottar - på hur många som drabbas av hjärtinfarkt vid just sån sysselsättning.  

Här kan man ta del av kardiologen Jan Hanssons prat om just detta. 

Senare idag kom ett lätt regn. Slask på kustvägen .., och liiite töar det, eller rättare sagt, det sjunker ihop. 

Längtar jag - som mian - tills det blir vår? Absolut!

Fönstret finns här i huset. 

Nu curlingfinal mellan Storbritannien och Canada .., eld i kaminen och tämligen skönt här inomhus. 

Drömmer mig tillbaka till Kreta förrförra hösten. Hotellets lunchbuffé var inte av denna världen. 

Så mycket grönsaker, rotfrukter .., sallader, röror och antingen fisk eller kött eller båda dera, till lunch eller middag. 

Vi åt endast frukost och lunch på hotellet och det hade räckt gott och väl, men likväl gick vi om kvällarna ut och åt middag på någon närliggande restaurang.

Sånt kan man drömma om så här i snöiga nord.