söndag 24 juni 2018

Dagens fönster ...


Från ellem i Skellefteå kommer dagens bidrag; eller egentligen midsommardagens.
Så här skriver hon: "Väggen är nymålad, men runt fönstren är kvar att måla. Måste bara vila lite först ....".

Och jag ser lupiner och en soffa och randiga tapeter - om det nu är tapeter?
Och hög tallar och björkar.

Hemifrån.
Från Västerbotten.

Tack ellem!

lördag 23 juni 2018

Midsommardagen ....

Byte av kalsonger varje dag. Det är viktigt.

På Instagram och andra sociala medier ser jag hela tiden bilder från midsommarfiranden runt om i landet. Det är dans kring stången och tjugo personer runt somriga matbord .., det är musik och dans och snapsvisor. Här, hos oss, var det lugna gatan.

Det var mycket fotboll och det var hänga-upp-tvätt och promenad mer harry, allt medan pv ägnade sig åt förberedelser inför seglatsen över Kattegatt. Mycket är redan avklarat och nu känner han sig pigg och kry igen. Alldeles nyss såg jag honom köra upp några skottkärrelass med ved. Han tror att bara två omgångar till behövs, sen är det klart .., sen har tömt dom tio kubikmetrarna björkved, fördelade på fem enorma säckar.
Fantastiskt!


Min före detta svägerska brukar alltid säga "ja, alltid är det nåt", så där som att livet är en enda räcka av elände. Är det inte det ena, så är det nånting annat. Aldrig får man vara riktigt glad.
Fast så tycker jag inte att det är och det tror jag nog inte att hon heller tycker - egentligen -.

Men ..., hade detta varit hennes ljuddämpare som trillat av och hamnat på uppfarten, då vet jag vad hon hade sagt. "Alltid är det nåt".

Jo, jag tyckte väl att bilen lät underligt när jag lämnade affären igår och pv upptäckte vad som felades och försökte få dämparen att hålla sig på plats med hjälp av ståltråd, men se det gick inte.
Undrar hur populära vi blir när det idag ska köras till Skallkrokens hamn ..., det låter kanske som om Hells Angels är på gång?
Och nu är det helg och Toyota har stängt och ..., ja, ja.
Det ordnar sig.

Ikväll är det superviktig fotbollsmatch, Sverige mot Tyskland och jag har, för en tid sedan, (när jag inte kollat spelschemat) tackat ja till att ta Emmas pass, men väl där brukar man inte bry sig lika mycket. Det lär nog bli tämligen öde i butiken.
Arbetar halv tre till kvart över nio, ikväll tillsammans med Cornelia A.
Från henne kom det allra raraste sms igår och det känns bra att arbeta sista Ordinarie kvällen med denna alltid så rara tös.
I morgon har jag ett dagpass och det känns perfekt att sluta med ett sånt.



Ett  s t o r t   lugn har kommit över mig.
Jag är så tacksam att jag har fått leva så pass länge att jag får vara med om detta .., jag menar, att ha fått arbeta i fyrtiosju år och nu få avsluta det hela på ett bra sätt.

Bilden här ovanför är från Mjällomslandet i Höga Kusten.
Där satt vi - pv och jag själv - och åt tunnbrödmackor med kaviar och drack pulverkaffe, allt medan vi väntade på att båten skulle ta oss till Ulvön.
Paradiset, rakt av.

Dagens fönster ...


.... kommer även det från Gent, i Belgien.

Tack svärsonen! säger "schwärmor".

(Och ja, allt har gått bra .., enligt vanligtvis säkra källor kryck-promenerade den höftopererade nästan en kilometer igår, men så är han också ytterst vältränad redan från början).

fredag 22 juni 2018

För övrigt kan meddelas ...

... att chefen igår så där försynt sa att "du vet väl Bettan att din postcertifiering går ut om trettio dagar och den måste du ju ha om du ska arbeta extra i kassan i sommar."

Så .., igårkväll slog jag mig ned här vid datorn, loggade in på postnord.se/learning och tog mig an eländet. Tre delprov - jag gick direkt på omcertifiering - och det gick bra.

Men nu är det gjort.
Trehundrasextiofem nya certifierade dagar!
Halleluja!
Midsommaraftonens morgon 2018 ....


Tänker tillbaka på gårdagen och fikat tillsammans med större delen av arbetskamraterna - i alla fall gårdagens gäng - och hur trivsamt det var. Prat om rökning och mycket annat. Jag håller fikat, så där så vi får nånting annat än ostmackor.


Många kunder förstås och mycket att göra - alla tre kassorna igång mest hela tiden -.
Vackra naglar som fångar mitt intresse, jag som aldrig har nagellack.

Avtackning av cheferna (eller av mig, från cheferna) när arbetspasset är slut.
Vi står i det som är Bodils kontor och jag tänker att dom här åtta åren har gått så fort och jag är så tacksam att Gunilla, som då levde och arbetade i delikatessen, viskade åt mig att söka den tjänst som skulle bli ledig. Tack Gunilla!

Åker hem och visar pv de allra mest underbara tack-och-adjö-presenter (bland annat en resecheck!).
Får en vacker bukett.
"Ja, jag vet att du helst hade velat ha ängsblommor Bettan, men det här var det närmaste jag kom!" säger Bodil leende.
Så omtänksamt!
Känner mig glad, tacksam och vemodig, allt på en gång.
Ute på parkeringen ser jag postnords chaufför komma och jag vinkar lite till honom.
Somnar på soffan .., sover i två timmar rakt av, vaknar till solsken!



Ja, detta är vad jag ser från min utsiktsplats i soffan Ektorp!
En blå himmel .., och den gröna ängeln som jag en gång fick av Annika i Kävlinge .., några prismor .., ja, lite sånt.


Och nu midsommarafton och ledig dag.
Min sista midsommarafton i Malå berättade jag om i en spartansk dagbok.
Minns jag rätt var barnens pappa i Göteborg och arbetade extra vid fotbolls-EM och jag var själv hemma med barn, höns och hundar. Till delikat middag blev det fiskpinnar med potatis och därefter blev jag på gott humör .., Anna, då sexton år, förmanades att sköta sig .., och en sexårig Anders hade hämtat ägg från hönsgården men tappat dem .., och själv njöt jag av all syréndoft.
Ett halvår senare skulle den äktenskapliga skutan börja gå på grund och ytterligare ett år senare bor vi i Skåne, i Ystad och gör ett försök att börja om på nytt.


Året är 1977 och mamma skriver i sin dagbok om en "ovanlig midsommar".
Ingen rödblära som är utslagen.
Och hon har vakat på sjukstugan i tre nätter och besökt kyrkogården där blommorna haft frostkänning. Ett år senare ska hon befinna sig i Argentina och arbeta bland matacoindianer och inte heller då ska hon kunna plocka rödblära.
Och mamma skriver om stövarvalpar som finns i huset just då , eller så har dom alla kommit till sina ägare och mamma har skickat valpförsäkringar till somliga. Priset var 23 kronor. Gamla tiders posten finns då kvar och ingen har väl hört talas om att man kan betala räkningar via en dator eller från en internetbank. Om sådant vet vi vi intet. Det är mycket man inte vet.


Ett annat år, 2008.
Det är första gången jag firar midsommar tillsammans med med pv och vi går i Samlad Tropp från Kärrvägen i Steninge till ängen en bit bort och jag känner mig förfärligt obekväm i detta ..., jag, som är en tråkig typ i såna här sammanhang, som aldrig vill ha trekantig hatt på huvudet och som helst sitter lite vid sidan om och tittar på - en typisk iakttagare - och pv:s släkt vill att jag ska hoppa in i dansen eller tävla i att hoppa säck, men jag har tack och lov ont i mitt knä (som ett år senare ska bytas ut) och tittar på i stället. Kvällen tillbringas på Gunvors altan i Steninge, tillsammans med delar av den för mig nya släkten. Alla är vänliga och rara. Jag känner mig välkommen.


Midsommarafton. Var är mamma då? I Bolivia. Hon skriver "Fryshuset fredag före midsommar 1980.
Nej, då var hon ännu i Puntana i norra Argentina, alldeles intill Pilcomayofloden där pirayorna simmade i stim.


Och så en bild som jag  ä l s k a r och som kom från Babsan i Uppsala och det är nog ett par år sedan.
Där är Babsans man Sverker och lilla barnbarnet från Norge och titta, så här gör man, visar morfar!
Så mycket glädje i den bilden!
Och jo, med småttingar kan jag lätt vara med, det är inga problem.

Nu är det en ny midsommarafton och jag är alltså ledig, två arbetspass återstår,

Sov jag ingenting natten mot igår - eller ytterst lite - har pv varit vaken hela natten mot idag.
På golvet nedanför hans säng ligger ett kollegieblock med anteckningar om vad som ska göras innan han och Tommy ger sig ut till havs.
Själv ska jag snart åka till affären och handla - innan alla andra gör samma sak - och på det hela taget blir det ett lugnt firande, precis som alltid.
Kanske äter vi middag i segelbåten?

Så önskar jag den som tittar in här en riktigt fin och härlig midsommarafton; att firas på det sätt som passar var och en! Kram till er!

torsdag 21 juni 2018

Long night, no sleep ...

Kom hem halv tio igårkväll ..., till en pv som var ännu sämre och sa godnatt bums.
Sen har jag legat vaken tills klockan var fyra.
Nu, kvart i sju, är det kaffe och sen iväg till jobbet.

Det är tur att det brukar gå bra, så här dagen därpå.
Det är först ikväll som orken sinar, men i morgon väntar tack och lovledig dag.

Jo,
Det blir nog bra.

onsdag 20 juni 2018

Det bästa för Babsan i Uppsala ...


Sonen och jag var och Midsommarhandlade och hittade denna.Tänkte förstås på dig Elisabet🤗
Ha en skön Midsommar och härliga sista arbetspass innan pensionen börjar.

Kram Babsan
Dagens fönster ...


Ännu några fönster från Gent i Belgien.
Den igår opererade svärsonen tycks må bra och hoppas förstås nu kunna bli lika rörlig som i fornstora dagar. Ja, man får ju tänka på Vasaloppet också.
På messenger berättar han att sjukgymnasten visat sig på morgonen.
"Hon kom som ett yrväder!" skriver han.
Jo, det är min erfarenhet att sjukgymnaster, dom är som energiknippen hela bunten!

Om man vill och har tid och lust, då kan man ta sig en promenadtur i den här staden, med hjälp av Google Maps. Klicka här bara.



Gent på 3 minuter .., kan man få här!
Och så får man öva på skoltyskan också.

Väl bekomme!
Onsdag ...


Ja, det bilden visar är den oretuscherade sanningen.
En soffa där den sjuke pv har legat tillsammans med harry (där serverades te och smörgås) ., en bukett från rabatten .., min hudkräm som jag har flera flaskor av (en är märkt Bettan och står ofta intill kassan på jobbet) .., där är mitt sista ordinarie arbetsschema ..,några böcker .., och på den vänstra delen av soffan ligger instruktionshäftet till robotgräsklipparen.

Det högra fönstret visar utsikten mot det som är tänkt ska bli ett stort vardagsrum.
Nån gång, alltså.
Pv började storslaget men kom av sig och nu har småfåglar gömt solrosfrön i rockwoolen i taket och på vissa ställen har sjoken lossnat och det ser förstås hemskt ut, men ska väl åtgärdas nu när den idoge får gott om tid.
Egentligen tycker jag att det känns onödigt.
Andra människor flyttar till mindre boenden när dom blir äldre, vi utökar.


Och pv är sjuk; ligger däckad i feber och förkylning och harry ligger troget vid sin husses fötter.
Det är väl tur att eländet brukar gå över tämligen snabbt, för till veckan, kanske redan på måndag, ska det ju seglas.


Och idag arbete från halv tre till kvart över nio.
Fyra pass kvar.


Igår kom med posten ett härligt brev och så en gorillateckning!
Nej, det var inte det här .., det här har Hilda tecknat och målat när hon var yngre och man ser ju redan då att valet av yrke - hälsopedagog - nog är det rätta för henne.

Gorillan .., och gräs och sol och två moln.

Det där brevet som kom och gladde så mycket, det var lite av tankeöverföring med det .., ty jag hade också - någon timme tidigare - gjort i ordning ett brev/paket till avsändaren, men det går inte iväg förrän idag.
Tänk, att det kan vara så roligt att vara brevvän med en treåring!

Tittade precis till sjuklingen som ligger i Gunnars Rum.
Stackars krake.
"Ja, jag låg i natt och tänkte på allt som måste vara klart inför seglingen ...", sa han.
Själv gav jag honom en Treo i morse.
Ja, jag vet .., Treo är för värk, men säg vad inte en Treo kan åstadkomma .., han blev i alla fall piggare.

Ungefär så.