lördag 4 januari 2020

Ett eftermiddagsfönster ....


... från Babsan (Barbro i Uppsala) som just nu tydligen är i sommarhuset på Raggarön.

Tack Barbro!!
Juli 2019 ....
en slags resumé


Det är ovanligt många tomma rutor i juli månad och kanske kan jag förledas att tro att inget hände.
Så var det inte.


Först kom AP och Micke, tillsammans med Anders och Maja och under äppelträdet håller minstingen koll på yogagänget. Det är bra det.


Sen kom Majas rara föräldrar på besök (hade husvagnen med sig .., då blev det golfspelande med pv) och några dagar därefter kom fine svärsonen Peter, tillsammans med Emil och Emma och blev här ett par dagar (mycket golf då också ...) och då ..., på måndagen ...


... anslöt Maria och Charlie.


Och Emmas bästa kompis Fanny.
Underbara dagar! Inget regn.


Vad vi gjorde ...?
Ja, spelade kort, bland annat.


Emma tog flera löprundor.


I juli månad arbetade jag totalt sju pass. Så här skrev jag efteråt.
Oj, vad det kändes ovant att stämpla in och ställa sig vid kassa 1 igen, men det gick över förväntan.
Hade tappat några plu-nummer (dom som jag alltid har svårt för .., wienerpecan,, minimunkar, stort levainbröd t.ex, dom vill liksom  a l d r i g  slå rot i min hjärna) och där vimlade av ungdomar som jag inte kände igen, så det blev till att ta i hand och presentera sig och få veta deras namn.
Ja, alltså sommarjobbare i affären.
Jaha, två Marcus har vi alltså, så var det Klara och Ellen. Alma, Moa, Anna, Lovisa, Hilda, Erik och David, ja, men dom har ju varit där sedan tidigare och från studierna i Örebro har Elin återvänt, men Hampus och Kalle var lediga och stod i stället i kö för att betala.




Vi körde även upp till AP på Färingsö för att vara kattvakt, då, när hon gjorde Micke sällskap till långtbortistan. Det här är utsikten från altanen. Bakom skogen finns Mälaren.


Innan dottern gav sig av, blev det en cykeltur tillsammans med pv.
Dom här två har planer på att i sommar delta i cykelvasan.
Nattvasan har dom redan klarat av tillsammans.
Ett bra team.


Och jag fick - av en instagramvän - (@lenadjelp) lära mig att detta är vildmorot.
Hon lärde mig även vad som är harklöver.
Tack, tack.


Två katter skulle vi passa, Vickan och Paddan.
Det här är Vickan och hon var en svårflirtad madame .., kanske för att Harry var med, men hem till frukost och middag kom hon troget och sista nätterna sov hon inomhus.
Vi hade en ofattbar värme dom här dagarna (drygt en vecka) och pv tog nattetid sin tillflykt ute på altanen.


I juli månad får jag även en inköpslista från den trognaste av alla som någonsin läst på min blogg.
Hennes namn börjar på U och slutar på a.
Det är hennes lista.


Och denna Ulrika, hon förlovade sig i juli månad .., med Rickard.
Det här fönstret skickade hon då .., ett "förlovningsfönster", skrev hon.
Dom var då på nån slags roadtrip norröver.
Så här skriver Ulrika: Njae, vi var inte på roadtrip när vi förlovade oss. Det gjorde vi i ett litet pyttetorp bara nån mil från Striberg där jag bodde då. :-) Det torpet ska jag hyra igen nån gång och bara vara och njuta. Såå fint!


Och blåregnet, som inhandlades som liten planta på Åbergs Trädgård i Ystad, det tar nu sats på riktigt och börjar dessutom att blomma.


I juli månad räddade jag en humla vilken fastnat i ett spindelnät.
Herr eller Fru Spindel var  p r e c i s  på väg att skynda sig och börja spinna in bytet, då jag rusade ut (det hela utspelade sig på utsidan köksfönstret!) och lyckades pillra loss humlan.
Jag kände mig såå lycklig.
Några timmar senare åt jag grillad karré och tänkte inte mycket på grisen som fått sätta livet till.
Dubbelmoral, kanske det kallas.


Julifönstren är flera och fångades när jag tittade på superspännande tv-serien "Follow the money". Jag tror aldrig jag har sett en roll tolkas så bra som av denna Anna Berg Hansen. Från att ha varit en vanlig, lite försynt och plikttrogen bankanställd, till rena skräckversionen av en illasinnad människa.

Det var juli det.
Dagens fönster ....



.... fångades i Ystad nere vid hamnen, det är många, många år sedan nu.

Minns jag rätt var det Vuxenskolans slogan där på fönstret och jag tyckte att det var så genialiskt!
Juni 2015 ....
En slags summering.


Juni blir för min del en besvärlig månad.
Jag får våldsamma problem med ögonen - kanske är det allergiskt - och till slut, efter veckor av väntan, får jag tid på ögonmottagningen i Halmstad. Då har jag fått tacka nej till flera arbetspass; det går helt enkelt inte att se ordentligt när ögonen ideligen fylls av tårar.
En bestämd kvinnlig läkare säger att hon ska vidga tårkanalerna och med nånting som liknar en virknål börjar hon krångla sig in i allt det täta. Det ska visa sig att det faktiskt blir bättre efteråt.
Det  k a n  ju också bero på att pollensäsongen börjar avta.


Ibland i juni månad hälsar vi på hos Ecke och Britt. Här kollar pv om de möjligen är en fästing i Harrys päls. Nej, det är det inte.


Och jag plockar in de allra vackraste blommor jag vet .., dom som jag hittar ute i det fria!


I mitten av juni tar pv bilen och kör till Motala, det är där starten för Vätternrundan ska gå av stapeln. Han ger sig av vid midnatt och får till sist en sluttid på drygt tolv timmar.
Bra gjort. Trettio mil på cykel. Jag säger bara det.


Och Ulrika och Rickard besöker Gunnar i Jämtland!


Den sextonde juni 2019 ser det ut så här i Stensjö.


Tillsammans med herr och frun från Tyresö, samt deras barnbarn Lill-Karin, fikar vi på stranden i Haverdal och vi tävlar om vem som är snabbast på att doppa sig och alltid vinner den yngsta.
Ljuvliga kvällar.
Vänskap.


Och vi firar Emils tjugoårsdag i Upplands Väsby.
Samma sak hela tiden så snart dom möts, han och pv.
Då åker backgammonspelet fram.


I förfjol, 2018, debuterade jag ombord på segelbåten. Det blev några dagar i Bohuslän och därefter vände vi kosan söderut och hamnade i Torekov och Mölle.
I år var det tänkt att vi skulle segla till Ystad.
Här monterar pv kapellet så vi kan få regn, - och solskydd om det behövs.
För att göra en lång historia kort, så seglar pv ensam till Limhamn (där det blir krångel med ett topplock till motorn) och där ansluter jag med harry (bilen lämnas i hamnen) och så bär det av mot Ystad. Varför jag inte hoppade ombord tidigare, ja, det beror ju på att det inte får bli för långa sträckor för Harry - han måste ju på land och kissa -.


Vi seglar under Öresundsbron ...


Och igenom Falsterbo kanal och därefter blir det stopp i Gislövs läge och så nästa dag till Ystad.
Träffar alla möjliga vänliga människor - dom flesta f.d. arbetskamrater eller kunder från Fridhems Livs. Känner mig så lycklig så det är på gränsen till vad jag klarar av.
I fem dagar blir vi inblåsta i hamnen i Ystad och när pv sedan ger sig av hemåt, går ett mastfäste av och det är ett enda elände. Nu har han en ny båt som väntar på att ge sig ut på havet.


Junifönstret fångades av Ulrika och jag bara älskar det.




fredag 3 januari 2020

Fredag ...


Och sorg kan se ut på så många sätt.
Foto: Anders E.

En långsam dag.
Löser DN:s fredagskryss som är ovanligt enkelt, men vi fastnar på just  e t t  enda ord.
Och så är det skidåkning, en sväng till affären, begravning av Ari Behn i Oslos domkyrka och en så totalt annorlunda begravning med så mycken öppenhet och så fina minnesord och äldsta dottern Maud Angelica som är sexton år pratar till och om sin pappa och till alla som har funderingar på att ta sitt liv eller är djupt deprimerade.
"Det finns alltid en utväg!" säger hon.
Under begravningsakten har jag varit så spänd, så efteråt har jag ont i bröstbenet.

Pv lagar middag - resterna av laxen som jag frusit in då jag handlade den billigt -.
Den steks i skivor, gröna ärtor och grädde får följa med i stekpannan.
Det som blir över får Harry.
Och en liten slatt kokar jag till Sigge.


Egentligen var vi bjudna till Malmö på trettioårskalas idag, men det är såna bekymmer med Harrys sår på svansen och idag var det sämre än på länge. Jag läser om amputation på nätet och blir inte så värst uppiggad .., det handlar om fantomsmärtor och annat elände.
Ja, ja. Det får så lov att gå.

På bilden här ovanför syns Maja hänga stafettvasamedaljen på Anna.
Det är Maja som idag fyller trettio.
Vi tycker såååå mycket om denna tös från Småland.
Hon är ett under av omtänksamhet och så snäll.

Nu är klockan snart 20.00 och då vankas På Spåret.
Det är kolsvart ute.
I morgon  m å s t e   jag ta ett dopp.
Dagens fönster ....


.... fångades vid en busskur längs Vastadvägen, inte så långt härifrån.

Och det var inte idag.
Maj 2019 ....
En summering


Av alla årets månader, ja, då tror jag att maj är den jag tycker allra, allra mest om.
Jag blir glad av maj!


Åkrar  - vilka några dagar tidigare legat bruna och färglösa - exploderar plötsligt i grönt!
Kring den tjugonde maj, hör vi näktergalen.
Lärkan har redan varit på plats sedan länge.


På väg till Malmö för övernattning hos sonen, avlider min mobiltelefon och jag står utan kamera.
Det är inte långt ifrån att paniken närmar sig.
Väl hemkomna besöker jag Elgiganten och det är ett tämligen snabbt avklarat köp och jag är på gränsen till  salig över hur mycket jag tycker om kamerafunktionen.
Att ringa eller sms:a, det är det jag använder mobilen minst av allt till.


Någon gång i maj åker vi upp till AP och Micke.
Det är dressyrtävling och jag har - i ett svagt ögonblick - tackat ja till att stå i serveringen.
Det visar sig bli vansinnigt roligt och när det mesta är överstökat och när jag står där inne i det som är såväl kök som försäljningsdel, ser jag dottern och pv sitta i var sin trädgårdsstol och småprata.
Så jag knackar lite på fönstret och då ser det ut så här.


På väg söderut igen blir det två stopp.
Det första är i Västerljung inte långt från Trosa och där bor familjen Liljeberg och frun i huset - Angith - hon tillbringade (tillsammans med föräldrar och tre bröder) barndomens somrar i Steninge, inte långt från Göranssons som ju också hade sommarhus just där. Flera gånger har Angith bjudit oss att komma på besök och nu slår vi till.
Angith och hennes man Göran bor i ett gammalt åldersdomshem som dom renoverat och det kan jag säga .., att där kan man gå vilse! Såå vackert där är!
Och på det som en gång i framtiden (kanske) ska bli en toalett, där sitter det här anslaget som får oss att smajla rejält.
Om man säger som så .., så handlar det om igenkänning.


Stopp nummer två blir i Lönsås, hos den bloggerska som en gång hette "Anna-Lena i Tumba". Där har hon och maken John köpt ett helt underbart gammalt hus, alldeles i närheten av kyrkan. Tänk er att stiga in i tidningen Lantliv eller Sköna Hem.
Ungefär så. En lekstuga finns också på den stora tomten och tänk, så roligt att vara liten och få ha en sån stuga för sig själv!


Mera maj månad.
Från Tyresö har då Eva och den halvlånge maken kommit till sommarhuset i Haverdal och det är alltid lika roligt. Här bjuds det på god gryta med ris (tror jag) och den halvlånge har precis hämtat flaskan med vitt vin .., kanske är det den som heter Gustaf? Till efterrätt brukar det bli antingen fruktsallad eller nån god chokladbit och allt som oftast säger pv att "jag kör, du kan ta vin till maten".


I flera månader har det byggts om och byggts till och borrats och spikats i affären där jag kom att arbeta i nästan åtta år och i slutet av april blir det nyinvigning. Jocke frågar om jag kan tänka mig att stå i foajén, just när man passerat dörrarna, och bjuda kunderna på tårta och ..., ja, kanske var det kaffe? Jag sa att det kunde jag, även om det kändes lite underligt, för jag hade ju slutat.
Nå, hur kändes det?
Jo, enbart trivsamt!
Sååå mycket värme och kärlek som Haverdalsmänniskorna delar med sig av, ja, det går inte i ord att beskriva.


Och i  maj ringer jag och beställer tid hos frisörskan Lena i Harplinge.
Mitt hår har verkligen antagit en ny kulör, men det känns helt okej.
Jag har vant mig.



Inte så värst mycket extrainhopp.
Precis lagom.



Majfönstret fångades av mig själv.
Då, när bilden tas, är vi på besök hos Magnus och Linda som har köpt sommarstuga inte långt från Grimsholmen (kanske två mil härifrån) och Magnus och pv har en gång varit klasskamrater och även seglat tillsammans och nu är vi i alla fall där. Det visar sig vara rara och lättsamma människor och vi får även här sååå god mat. Står man på deras balkong, ser man ut över havet. Och i ett träd nere i slänten har dom en ekorrmatare och det är prick då jag bestämmer mig för att en sån ska vi ha!

Så var maj månad år 2019.
Dagens fönster ....


Den andra januari - i förrgår alltså - klockan 14.49 pip, fångade Cecilia N det här fönstret och det är jag väldigt tacksam för!

torsdag 2 januari 2020

Den 20:e januari ....


... är det dags för Halmstad Filmstudio att dra igång vårterminens filmsäsong.

När jag fick besked att man skulle operera mitt bröst, då kunde jag absolut inte koncentrera mig på sånt som att gå på bio och sitta i mörker - tvärtom, jag ville ha ljus! - och där missade jag säkert fem av höstens filmer.
Det gick det med.

Men nu är jag på banan igen och igår betalade jag in dom 400 kronorna i medlemsavgift och om exakt arton dagar, då är det dags! Och vilken början!!

Och nej, jag har inte sett alla Almodóvars filmer, men många .., och jag tycker ofta väldigt bra om dem ., för att inte tala om skådespelarna!

Så här skrev Tollereds Biograf om själva handlingen.

Och hela filmprogrammet finns här, om någon är intresserad.
(Den andra filmklubben i Halmstad, ja, det blev samma sak där .., och där väljer jag att inte vara med nu i vår. Jag kände mig helt enkelt inte hemma i den salongen och dessutom var flera av filmerna såna som även visades i Halmstad Filmstudio).
Dagens fönster ....


... finns i ett gult hus på en kulle.

Bilden är nog lika mycket ett bord som ett fönster och den röda julduken som legat där hela julen, den har jag tvättat och nu hänger den på strecket, nu är där en annan duk. Och änglaspelet .., ja, det finns alltså inte ord för hur mycket jag tycker om det; synd bara att ljusen är så förfärligt dyra och snabbt brinner dom förstås ner också.

I fönstret skymtar svalan från Kina, men inhandlad i Sälen.
En lång flygtur för en liten svala.
Snett nedanför svalan .., en liten grön drake eller nånting, bara baken av den syns, den köpte jag av en dam i min ålder; i en pytteliten butik i Upplands Väsby centrum.  Kvinnan stod där tillsammans med en väninna och där fanns hemgjorda djur av alla slag .., många var tovade och jag blev så glad över den där affären som inte var som alla andra.

Och träskålen, det är ju den min morfar Erhard gjorde och jag är så innerligt lycklig över att den finns här i det gula huset. I den skålen ligger årets skörd av julkort.

Hårborsten som ligger på bordet, det är inte min  - den är alldeles för mjuk för mitt sträva hår - nej, den använder jag till att borsta Sigge med. Mest på huvudet och halsen, vilket är vad han ÄLSKAR.
Om man bara - någon millisekund - råkar nudda med borsten på hans mage, får man sig en lusing.
Så där så man en gång för alla vet.
Vet att ... så gör man  i n t e.
April 2019 ....
En summering


April börjar bra.
Om man tittar på almanackan här ovanför och på den 2/4, ja, då ser man vad som hände; jag blev farmor till en liten krabat som hade förfärligt bråttom att komma till världen, det var knappt att det hanns till BB och på familjechatten får vi bilder där dom nyblivna föräldrarna strålar som vårsolen och intill den nyblivna mamman ligger den där lillkillen som ska bli så älskad av oss alla.
Sex extrapass blev det i affären den här månaden och jag ville ropa ut till hela världen - i alla fall till alla kunderna - vad som hänt!
Och nej, det är inte det viktigaste i världen att få barn och inte heller att bli farmor eller mormor, men det är väldigt roligt, allra helst som man ser hur lyckliga föräldrarna är.
Det är ju det förstås.


Och det var påsk och jag arbetade och en sån här söt liten tös dök upp mellan hyllorna.
Jodå, jag fick gärna ta en bild!


April är en fin månad.
Långa promenader längs havet blev det och nu hade fåren kommit till reservatet.


I april kan man få veta att Gunnar i Jämtland brinner för kulturen, precis som hans mamma Anna gjorde och numera även sonen Joakim. Intervjun med Gunnar finns här.


Och i april vi får besök av Eva från Tyresö och hennes halvlånge äkta hälft och med sig har dom dottern Maja (som har vävt den allra mest ljuvliga trasmatta, med inslag av bland annat av hennes fars t-shirts och andra tröjor) och så är Lill-Karin med också, dotter till Maja. Denna Karin som är så kreativ och av godis formar hon snabbt olika sorters blommor!


Mattan .. ,med segelbåtar, grynnor och vågor.
Och blått tyg från tröjor som Ulf burit.
Bara så ljuvlig är den.


Den 17:e april skriver Eva på Frösön så här:
"Igår kväll var jag i Stora kyrkan i Östersund på en föreställning. När den var slut passade jag på att titta på utställningen av Sven Teglunds otroliga akvareller av sin mors virkade dukar.
I denna bild speglar sig kyrkfönstren, ett bidrag till dina fönsterbilder."

Och jag frossar i tulpaner och påskliljor.



Den 11:e april får jag ett fönsterbidrag av annannan; det är en inramad affisch från Ystad konstmuseum där man kan utläsa att där då pågick en utställning med verk av Ellen Trotzig. Eftersom denna konstnär är tämligen - för att inte säga helt - obekant för mig, googlar jag och faller pladask för till exempel den här målningen! Och vilken vacker högerhand kvinnan har, även om jag tycker att den  n ä s t an  mer liknar en manshand.


Och från Stockholm kommer det allra mest ljuvliga fönster - fångat av Lisbeth Engström-Danne, hon vars blogg en gång hette "Londongirl". Det får bli aprilfönstret, det.


I april får jag av herrskapet från Tyresö låna deras bok "Från doktor Klimkes horisont", en samling noveller av Håkan Nesser. Jag tycker  v ä l d i g t  mycket om somliga av dem.


Och jag går på Filmstudions måndagsvisning och tittar på en film som jag blir störtförtjust i.
"Shoplifters" - har ni möjlighet att se den - gör det -! 


Och en dag i april blir pv och jag själv bjudna till friherrinnan och vi sitter ute och äter och till efterrätt vankas hemlagad kalvdans. Efteråt får Harry slicka assietten. Omtanke, kallas det.


Rosenripsen har börjat blomma och det doftar såååå ljuvligt vårligt!


I april lånar jag ut boken Monopolet som jag tyckte så mycket om .., den får den halvlånge och hans Eva läsa. Ingen av dem tycker att boken är bra och då känner jag mig dum ..., kanske är dom så mycket mer belästa (såklart att dom är!), men jag vidhåller att jag tyckte om boken och dess innehåll. Och man behöver ju inte heller tycka likadant. 


Rena kycklingfarmen är det på uterummets matbord. 
Älskar jag sånt här?
Svar: ja! 

Så var det med april 2019.