En ny vän ...

Ikväll fick jag en vänförfrågan på Facebook.

Det var från Gösta, snart åttio år, ja, ni vet .. Notarius Publicus.

Han har nämligen skaffat sig ett konto där.

Om jag tackade ja?

Gissa två gånger!

Sömnlös ...

 Mariagatan i Ystad. En annan sorts natthimmel.

Natten mot idag kunde jag omöjligen somna och jag vred och vände mig .., låg åt andra hållet .. ,bad pv vända sig .., puttade på harry .., gosade med harry .., ställde mig vid fönstret och tittade ut .., - nej, ingen råbock vid lilla eken -, däremot månen (inte vid eken, men på himlen!) som lyste så där så man kunde tro att vi hade tänt en lampa ute på gården.

Vid tvåtiden tog jag mig en kaviarmacka.

Och sen drog jag täcket om mig och lyssnade till nattradion i P4 där Rickard Herrey var programvärd och tog emot samtal från när och fjärran (efter en stund bad han vänligen dom som var berusade att inte ringa .., det blev liksom inga bra samtal och by the way fick vi veta att programvärden aldrig i hela sitt hade varit berusad ...) och han läste upp sms (bland annat från ett par som var i Mexico på semester och just skulle gå ut och äta middag ...) och jag tänkte att hans trygga röst blev som en vän i natten och ännu mer tänkte jag på hur mycket det ska betyda för människor som ligger alldeles ensamma och kanske är ångestfyllda?

Människor som har fått svåra besked.
Som är sjuka.
Ensamma.

Och sen kom jag plötsligt ihåg att Rickard Herreys mormor och morfar drev Forumbiografen hemma i Malå ..., och brödernas morbror ramlade i en gruva och dog alldeles för ung .., och deras moster bor i Frankrike och är gift med skådespelaren Frej Lindkvist.

Sånt kan man tänka på när man ligger i sängen och inte kan sova.

Sista dagen ..

Lagårdsvägg på Ven.

... på ett tag som jag ska stå bakom kassan och det känns skönt - även om det var underbart att komma till jobbet och få träffa arbetskamraterna och stå och skoja bort en stund - sånt där vardagligt småprat bara.

Och rara kunder.
Vi pratade om Melodifestivalen och om man tittar eller inte .., alla köper chips, läsk och dip och alla säger att det är ju så enbarmligt dåliga låtar i år, men ändå .., jo, man ska titta.

Idag var första dagen på länge som det blev rejält med kö - en del sommarstugeägare har dykt upp igen -, någon från Ljungby i Småland och några från Jönköping.

"Du vet, vårvärmen ska komma i helgen ...", säger mannen från Jönköping.

En kvinna i min ålder har köpt naturgodis som är dyrt och i väntan på sin tur i kassan, norpar hon hela tiden godis från påsen och står där och tuggar helt ogenerat.

Det är sånt man inte förstår.

Nu är arbetsdagen tillända och när jag kommer hem ser jag Sylvia Vrethammar i glitterfodral; hon sjunger om trivialiteter och jag säger till pv att ja, ja, åtminstone kommer tyskarna att rösta på henne om hon vinner den svenska uttagningen.

Ungefär så har det varit.

Och är det.

Dagens fönster ...

Från Hedgrenskan i Skåne kommer dagens fönster; fångat i ett stall.

Och när jag sms:ar och frågar vem som har den här utsikten, kommer - inom loppet av tio sekunder - en ny bild, nu av hästen som heter Coffee.

Jaha, ja.
Det är han som bor där.

Tack Kerstin!

Nu minsann ....

... har jag iklätt mig dom rosarutiga pyjamasbyxorna.

Med snörning.

Om jag säger som så .., så föll inte pv till golveet av hänförelse.

Men det gjorde jag.

Idag har jag ...

Om ni bara visste hur mycket jag strääääcker på halsen! Nästan så nacken går av.

... köpt mig en pyjamas som är så fin, så fin .., ja, så där mjuk och len så att jag lätt skulle kunna tänka mig att ha den på för jämnan.

Ja, vad är det som säger att nånting tillverkat i lenaste flanell måste användas just på natten?

Åååå, så jag tycker om den!

I hemtidningen ...

... läser jag om renskötaren Anders Pilto som inte längre finns i livet.

Bilden visar en man med silvervitt och lite rufsigt hår (så där som hade han precis tagit av sig mössan) och isblå ögon.

Så här står det:

"Anders Pilto har avlidit. Hans omisskännliga röst har tystnat efter 79 år.
Han avled på sin skoterväg från fjällbostället vid sjön Tjetnjalis till åretruntbostaden i Laisvallby.

Anders Pilto var född renskötare och hade renen som det stora intresset livet igenom.
Han såg dagens ljus för första gången i sommarvistet i Skaule och kom sedan att växa upp i Svaipavalle. Han var äldst i en syskonskara på fem och han blev faderlös när han var åtta år gammal.
Han gick sexårig nomadskola i Arjeplog och från det han var 14 år blev det renskötsel för hela slanten.

Anders Pilto var med i renskötseln då flyttningarna mellan fjäll och kust gick manuellt. 30 mil på hösten från Svaipa till trakterna vid Jörn, Stavaträsk, Drängsmark och ända ut till Kågefjärden och 30 mil tillbaka på våren.

Han var en kunnig renskötare och hade kännedom om renmärken som få. Han var ingen inbiten jägare men jagade och fiskade för husbehovs skull. Han följde med i debatten och hade alltid svar på tal. Han var en mycket social person och en sådan som alltid tog sig tid för en pratstund. Han var dessutom en fjällets man i ordets rätta bemärkelse och kanske den siste med rätt att bära det epitetet.

På 1970-talet uppförde han stugan i Tjetnjalis där han vistades vårvinter, vår och höst.
Ett kärt ställe som han lämnade med björkveden glödande i järnspisen."

Och jag tänker på hullerombullerlivet.

I vissa nekrologer travas fina karriärer på löpande band och det är ordenssällskap och annat tjusigt.
Och här .., en man som har gått sexårig nomadskola i Arjeplog och kanske bar på en helt annan sorts klokskap.

Det är vad jag tänker på när jag tittar på mannen med dom blå ögonen och det rufsiga håret.

Ett fredagsfönster från Halland ...

Ett somrigt fönster som får bli fredagens .., bara för att det gör mig så innerligt glad.

Eckes, förstås.

Nästan så man hör fågelkvittret där utanför ...

Två vänsterhänder - fångade av Ann i Gbg -.

Kostrådgivaren som drömde om att bli läkare.

 

Så här skriver Ann: 

Anneli hyr ett rum hos oss och är kostrådgivare, född i Vädurens tecken. 

Hon är också utbildad kock och från Örebro. 

När hon knäpper händerna har hon vänster tumme överst.

Om hon fick börja om så skulle hon försöka bli läkare. 

Det är en dröm hon haft sedan hon var liten. 

Tillvaron just nu är en 8 och hennes bästa egenskap är att hon är driftig och orädd.

Och sekreteraren som köpte sig en bil i stället för att ....

Elizabeth har jag lärt känna genom ett kvinnligt nätverk jag är med i och nu går hon en nybörjarkurs i stickning hos mig.

Elizabeth har en mamma från Australien och en pappa från Estland men är född i Göteborg i Tvillingarnas tecken.

Hon är sekreterare och har höger tumme överst när hon knäpper händerna.

Om hon fick börja om så skulle hon utbilda sig till copywriter eller art director. 

Hon hade pengar till en utbildning en gång på IBM, men valde då att hellre köpa en bil .

På en skala mellan 1-10 tycker hon att tillvaron just nu är 8½. 

En av hennes främsta egenskaper är att hon är mångsidig och att hon kan lite om mycket.

Fler vänsterhänder kommer så småningom. 

Båda kvinnorna tycker att det är en jätterolig idé och villa ha länken till din blogg, vilket jag lovade dem.

Kraaaam

Ann

// Elisabet - men inte med z - säger: så här var det .., jag telefonsurrade med Ann och hon berättade om stickkursen som hon skulle hålla i och jag sa ..."men kan du inte fånga några vänsterhänder när du ändå är i gång ...?", för nu, när jag bor ute på landet och mest har småfåglar att titta på, blir det ytterst få tillfällen till att fånga några händer.

Och Ann hakade på! 

Jodå, visst skulle hon fånga några händer! 

Och så kom dom susande genom rymden och jag blev så glad, så glad! 

Den övre handen påminner lite om min yngsta dotters hand och jag tycker att den ser så otroligt kraftfull ut .., som en kvinna som vet vad hon vill och kan - kanske spelar klockan in också -?

Inga smycken.

Intressant. 

Det skulle inte förvåna mig om hon tycker om hästar.

Min namnes hand är i mina ögon en "snäll-hand", en sån som stilla smekte min arm när jag precis hade vaknat ur narkosen på Ystad lasarett. 

Det är inte långt ifrån att jag börjar gråta när jag ser bilden.

Jag tror att Elizabeth har ordning och reda i sina skåp hemma.

Tack till Anneli och tack till Elizabeth och framför allt: tack till dig Ann som gjorde mig så glad!

Utläst ...

Vilken bra bok!

På den där skalan från 1 - 10 ..., säger jag 7.

Så här ser författarinnan Kathryn Stockett, f.1969, ut.

En annan bok som behandlar samma ämne - rasmotsättningar -, var den här.

Den hade allt.

Plus och Minus ...

Det finns tv-program som jag tycker mer om andra.

Ett av dem är Plus.

Enjängd som jag är .., så hade jag förfärligt svårt med det nya programupplägget, ja, när Sverker tackat för sig, men nu ..., nu tycker jag att Plus har blivit jättebra!

Frånsett bakgrundsmusiken som ibland dränker pratet, är det finurligt upplagt .. jag fullkomligt älskar jämförelser mellan olika varor (för några år sedan utsågs Serla toalettpapper till det mest prisvärda; gissa, vilket jag använder sedan dess ..) och ikväll var det så dags för jämförelser av olika spolarvätskor, där det uppenbarades att den billigaste varianten - STARTA - var den klart bästa!

Jag kommer även ihåg när Icas teflonstekpanna skåpade ut andra, betydligt dyrare sorter!

Jepp!
Plus är ett program helt i min smak!

En gipsad vänsterhand ...

Det är inte bara fönster som kommer susande genom rymden och snirklar sig in genom skorstenen i ett gult hus i det för dagen soliga landet Halland.

Ibland kommer det vänsterhänder också!

Så här skriver avsändaren, som är en rar madame - ursprungligen från Umeå - men numera boendes i Skåne.

"Den här vänsterhanden sitter på min väninna Majlis som för närvarande inte är helt kurant i sin hand. Dock har bandaget fått fungera som anslagstavla, där barnbarnet Io skriver om sina känslor för sin kära mormor! Förevigat för eftervärlden!"

Tack snälla, rara Torun! säger jag.

Utsikt ...

Detta är vad jag ser när jag sitter ute i solskenet och läser boken som är så bra ..., och framför mig flyger småfåglarna fram och åter .., pickar i sig nedfallna frön eller några kokosflingor (som pv har tänkt ha till kakbaket ..) .., och så skräck-fladdret när dom lika hastigt blir skrämda och några sekunder senare är dom tillbaka.

Alltid denna känsla att akta sig.
Att vara rädd om livet.
Vilken stress att vara fågel!

Men blåmesarna är kavata och gör inte alls skäl för sitt namn; dom är dom allra modigaste.

Små och pyttiga.

En liten rödhake hälsar också på och någon enstaka koltrast vågar sig fram, annars är det mest gulsparvar, pilfinkar, några talgoxar och så blåmesarna.

Det är varmt i solen.
Jag har lagt ifrån mig fingervantarna och slutar ibland att läsa .., sitter bara rakt upp och ner och tittar på fåglarna och bakom mig finns rabatten och jag tänker på pElle som älskade att kråma sig bland kattmyntan, den som ännu bidar sin tid.

Nu blir det snart kaffe ute mot söderväggen.
Pv har åkt till landet Småland för att hämta en skibox och om bara två dagar är det dags.


.

Härochnubilder ...

Lustiga formationer i lilla bäcken, inte långt från Eckes hus.

Där blir jag stående en stund och funderar hur det kan komma sig att det blir så här.

Alldeles av sig själv ..?

Spår av älg.
Tre älgar håller till här i närheten - jag har aldrig sett dem -, men det har kunder i affären som bor bara nåt hundratal meter från det gula huset.

Koltrastar har jag däremot dagligen kontakt med.

Här är det frukost med äppelskivor.

 

Den andra lediga dagen läser jag boken "Niceville" - lååååångt efter att den lästes av andra -!

Jag tycker oerhört mycket om den.

 

Och så putsar jag fönster.
För ovanlighetens skull flödar solen.
Det känns som om livet vänder åter.

Till Turtlan ...

.... som idag tar farväl av sin pappa.

Dagens fönster och en grön ko ...

Hej!

När vi åkte hem från Göteborg efter vår Lanzaroteresa så stannade vi till och åt lunch i Värmlands Bro.Värmlands Bro ligger 6-7 km norr om Säffle längs E45:an.

Där i den lilla orten som man kanske märker när man saktar ner till 70 km så finns Grön Ko.
Ett ljuvligt ställe om jag får använda ett av dina ord.

I den gamla tågstationen så kan man köpa närproducerat kött och en massa annat gott från lokala handlare men man kan också fika eller äta mat.
Kanske ett lämpligt ställe att stanna när Ni åker mot Vasaloppsveckan snart. Det ligger på vänster sida när Ni kör norrut, sväng försiktigt ;-)
Finns mycket gott att handla med. Luncherna kostar runt 70-90 kr beroende på vad man väljer.
Kaffe på maten så klart.

Här kan Du läsa mer: www.gronko.se

Tänk bara på att köket stänger kl 1500 på lördag och söndag (det stod så när vi var där i alla fall)
Maten smakade jättebra och det var att fint sitta på övervåningen som de inrett så härligt i min smak.
Nu i dessa "matskandalstider" så har de fått ett uppsving enligt en artikel i Nya Wermlands Tidningen idag.

Härligt att lokala producenter får komma fram mer när annan mat åker lastbil runt hela Europa.

Turtlan.

Mellan varven ...

Kung Karls Spira. Västerbottens landsksblomma.

... när jag inte ligger på soffan och snörvlar och rensar bilder i mobilen, bläddrar jag i boken som heter "Naturlig Trädgård".

Harry vid fotänden.

Och ute är det ömsom sol och ömsom gråväder .., jag känner mig långt ifrån frisk, men har ju tre lediga dagar framför mig och se, nu kommer sigge nilsson på besök, allt medan Andera Bocelli sjunger så vackert för oss alla tre.

Tittade igårkväll på den omtalade amerikanska tv-serien Girls.

Tänkte .., att jag känner mig som hundrafemtio år.

Jag fattar inte storheten.

Och nu ligger han i frysboxen ...

Rensar bilder i mobilen och hittar pElle som sover ute på altanen.

Tänk .., att man kan sakna en katt så mycket.

En riktigt fin liten grav ska du få, pElle ..,och jag ska plantera blommor där och ett litet kors ska där också vara där det står ditt namn.

Det bästa för Babsan i Uppsala ...

Hej Elisabet

Det bästa i veckan för mig var trippen till våra tjejer i Oslo.
Det blir intensiva men ack så mysiga dagar.

Den lilla som nu fyllde 2 år pratade oavbrutet lite norsk och lite svenska och var så glad i mormor och morfar.

Sedan att se hennes så små fötter vara kopior av gammelmorfars, mormors och mammans fot gjorde mig full av lycka!

Babsan i Uppsala

Tre dagar på raken ...

Och kunderna var överlyckliga igår. Solen visade sig!

... av ledighet och vi är fortfarande inte helt kuranta, framför allt inte pv.

Idag ska han in på jobbet och förbereda för vikarierna nästa vecka och själv ska jag inte göra mer än nödvändigt.

Åååå, så jag saknar detta att ha en dagstidning!

Visserligen kommer den fredag - söndag, men ändå.

I tv visas just nu exempel på  "gravid-appar" och det slår mig att allt är så annorlunda numera!

Och apropå gravid och småttingar (igår hade jag en liten 4-årig tös i kassan .., hon visste precis vilken månad såväl hon själv som lillasystern vad född i  .., "jag i juni och min lillasyster i oktober!" sa hon och smajlade så glatt, allt medan hon packade i sin mammas varor ...), så tänker jag på glädje .., och då tänker jag på er!

Ni glömmer väl inte att lägga veckans hjärtevärmarstunder på minnet!

Dagens fönster ...

.... kommer även det från Nora och då vet ni.

Skylten - särskilt ordet "Skor" och sättet det är skrivet på, påminner om min barndom.

Och doften av läder kommer ofelbart singlande genom rymden, bara jag tittar på bilden.

Dagens fönster ...

Ja, även ett stängt fönster, är ett fönster.

Och vilken vacker färg!

Fönsterfångerska var Monet i södra Frankrike.

Projekt Röjning ...

En av grannarna ska se till sigge nilsson när vi är borta.

sigge bor mest i pannrummet - där har han hyrt in sig - enligt eget önskemål.

Så nu ..., ja, idkar någon röjningsarbete i ovan nämnda rum.

Fast just för tillfället har sigge upptäckt att det är ganska skönt att ligga nära kaminen.
På den där filten .., som det var tänkt att harry skulle ha som liggplats.

Dagens fönster ...

För nästan exakt en månad sedan besökte stickmadamen i Västmanland sjukhuset i Örebro.

Det var då hon hivade upp håven.

Det tackar man för.

Så här mycket snö kanske det inte är just idag ...?

Semestertips ...

Italien just nu ...

Igår visade Monet de allra mest ljufvliga bilder från ett B & B i Provence (pool-bilden fick mig att bums ropa på pv och jag sa att "någon gång i livet tänker jag bo några dagar just där ...!) och igårkväll kom ett mail från Lundafarmor ..,  gårdagens fönster var ju ifrån Italien - från Soleto - och då hakar Lundafarmor på och berättar om sin systerdotter med man som driver ett hotell just i provinsen Apulien.

Bilden här ovanför är just därifrån. 
Nu är det vår!

Här finns fler bilder från Italien och just det hotellet. 

Så här skriver  Lundafarmor: 

 

"Apulien (Puglia på italienska) och området Salento har jag besökt. Där är helt underbart! Jag skickade bilder därifrån förra hösten. Mest från den gamla barockstaden Lecce.En systerdotter med sambo har en B&B-verksamhet i en gammal gård där som ligger helt för sig själv i en jättestor olivlund. http://www.hotelcoccioli.se/sv/coccioli
Det är ett fantastiskt ställe att vara på och inte längre än 4 km från Medelhavet.

Finns också mycket att se i trakten. Bor man  uppåt landet så går billigt flyg från Skavsta.

Småland brukar kallas Getapulien!"

Så här många djur har hon ...

Upphittad på golvet i affären.

Resten av dagen hade jag den lilla lappen i fleecejackans högra ficka.

Fjorton minuters inutivärme ...

En hjärtevärmarfilm såg jag ikväll.

Helt  u n d e r b a r.

"Morfar, jag och helikoptern till himlen", heter den.

Rekommenderas å det varmaste!

Till intresseföreningen ...

Stopp i avloppet i badrummet och pv deppar.

Så länge rättar han matteprov i geometri.

En timme kvar tills jag ska vara på jobbet.

Harry springer av och an .., vill nog gå på ännu en lång promenad och känna doften av råbocken.

Ungefär så är det här just nu.

Solbritt i Ystad ...!

Alldeles nyss kom pv in efter en promenad med harry.

"Titta, vad jag hittade nere vid bäcken!" sa han häpet.

Där, i riset .., låg allahjärtanshälsningen från dig, det hade förmodligen trillat ur den övriga posten när jag förra veckan vittjade den gröna postlådan!

Nu säger jag bara  ...,  t a c k, du alltid så omtänksamma människa!

Och här är vinnarna!

Jättestort grattis till er båda!

Dvd-filmen (tack Kent!) är lite puttrigt trivsam och teet (lika mycket tack till dig, Karin!) säkerligen gott!

Nu får ni börja samla den här veckans hjärtevärmarstunder ....

"Välkommen till Sverige, vi ger oss!"

Det känns som en evighet sedan vi såg solen och från bildarkivet hämtar jag helt enkelt hem lite blå himmel och sommarkänsla.

Så där, ja.

Pv har sportlov och gör lite som han vill .., tar harry på långrunda ..., äter frukost alldeles själv - då jag har haft svårt att somna och är omåttligt trött klockan sju på morgonen -!

Så jag ligger under täcket och lyssnar till P1-prat om det svenska försvaret eller bristen på svenskt försvar och jag tänker att försvarsministern låter osäker på rösten och sen,  när pv kommer in, blir det lite prat om just detta med försvaret.

För mig är det en utopi att vi skulle bli indragna i ett krig ..., eller att herr Putin skulle komma farande med sin armé och invadera vårt land, så egentligen vore det väl lika så gott att göra som i den där sketchen .., ha en telefonsvarare redo som säger att "hej, vem det nu än är, vi ger oss".

Men det är ju det sista jag skulle vilja - egentligen -, och hur ska man då göra?

Hur ska man på ett vettigt sätt försvara sitt land?
Och till vilka kostnader?
Trettiofyra miljarder var kostnaden förra året.

Och jag skulle skämmas ögonen ur mig om det nu hände - det som jag inte tror kommer att hända -, om vi då skulle be grannländerna om hjälp, eller än värre; iskallt räkna med deras hjälp!
Eller hoppas på hjälp från Nato.

Fy, så illojalt .., att stå utanför, men ändå be om hjälp!

Allt det tänker jag på den här måndagmorgonen den artonde februari när jag om några timmar ska susa iväg till affären och nu har pv kommit ner från övervåningen och jag ska ta mig frukost och släppa tanken på försvaret - ja, ja ..., lägg pengarna på en telefonsvarare och satsa på den bristfälliga sjukvården kanske -, ja, nåt sånt.

Alldeles enkelt är det inte.

Ps. Jag har en god vän som i hela sitt liv har arbetat som militär, jo, jag ska ringa honom och höra vad en pensionerad sådan kan tänkas ha för åsikter i frågan.Ds.

Dagens fönster ...

... kommer från Italien, närmare bestämt från Soleto i Apulien.

På min facebooksida kom en vänförfrågan från någon "Gino" som bor i Italien och är vän med någon som jag också är vän med.

Nu frågade jag honom om han inte kunde tänka sig att fånga ett fönster, eller flera?

Jo, det kunde han.

Nu vet jag inte riktigt vad han menar med "fönster" ..., det här är kanske mer dörrar, men jag är inte den som är den, det går bra det här med.

Soleto. 

Det låter väl härligt?

Bloggvännerna är säkerligen mer allmänbildade och vet på direkten var Apulien ligger.
Det visste inte jag.
Men nu vet jag ... i det där inringade området som vetter mot adriatiska havet.

På menyn .... 

Danska Brottet och brittiska dokumentären Akuten.

Söndagkvällar är bästa-kvällar.

Det bästa för mossfolk från örebro ...

mossfolk är tvilling ..,precis som Ann och hedgrenskan.

Allra gladast i veckan blev jag när jag kom hem i torsdags, efter en ovanligt tuff dag på jobbet, och maken mötte mig i dörren med en bukett rosor.

 Annars var veckans bästa korvgrillningen i skogen igår. Så mysigt!

Hälsningar mossfolk ...

Nordisk vildblomma ...

Från Annika i Kävlinge kommer dom här bilderna och så här skriver hon:

"Hej o kram och jag tänkte förstås på dig när jag nyss öppnade detta mail från Impecta. "

Vild och vacker ...

"Kärt barn har många namn.

Vägvårda, Blåblinka, Blåblinkegräs, Jernört eller Cikoria.
Traditionell kulturväxt som förr användes mot magåkommor. I ransoneringstider torkades och maldes roten och användes som kaffesurrogat.

Idag odlar vi främst Cikoria i naturträdgårdar, på ängar och i örtagårdar men den förekommer även vilt på kalkrika kulturjordar i södra Sverige.
Somliga tycker om att ha bladen och blommorna i sallad. Smörstek eller blanchera gärna bladen för att mildra den lite bittra smaken.

Veckans frösort är alltså Cikoria.

Cikoria är även skön att se på. När blommorna lockas fram av solen sprider de ett gnistrande blått ljus omkring sig. Den speciella ljusblå nyansen gör denna vackra nordiska vildblomma särskilt värd att odla. Flerårig. Kan odlas ända upp till och med zon 4."

Den här lite oansenliga - men i mina ögon så vackra - lilla blomman, den växte vid vägrenen där jag bodde i Skåne, ja, ute på landet.
Otaliga gånger gick jag där med vår cocker och kom att tycka så mycket om just Cikorian.

För lågt blodtryck ...?

Ingen fara.

Bara läs detta.

Det bästa för Gunnar i Jämtland ...

Friherren Rindå, Oxe,, nej, Vädur, om ni inte visste det. Vänster tumme upp.

DBVI-bidraget från Vaplan/Jämtland består av värmande solstrålar.

Välbehövligt och härligt efter en låååång vinter.

Livsandarna vaknar till liv igen :-)

/Gunnar i Vaplan/

Det bästa för Hedgrenskan ...

Underbart foto: madame hedgren som för övrigt är Tvilling.

Det bästa var alla-hjärtans-dag med barnbarnet. 

Vi bakade muffins med rosa glasyr, tittade på film och målade med glitterfärger - allt enligt lilla trollungens önskemål. 

Och hela tiden pratade hon.

Oj, så mycket funderingar en fyraåring kan ha!

Hedgren - höger tumme upp -.

Det bästa ... 

Här är dom som redan har skickat in sina bidrag.

Eva på Frösön (lejon) .t.ex pysslar med sin mammas 90-årspresent.
"Tänk, så mycket hon har varit med om ...!" skriver Eva som tycker att detta är så roligt.
En kreativ madame är hon, jämtländskan som är ett Lejon.

Och Turtlan - (lejon, alldeles på gränsen till jungfru ...) säkerligen lite solbränd efter veckan utomlands -, har varit på teater.
"Det här var bra och tänk, vad en röd näsa kan göra!" skrev hon.

I Frankrike hade Monet (Skorpion) varit på utflykt till mimosastaden och kände glädje över detta!
Av damen i "franska Pressbyrån" förärades Monet den lilla buketten med mimosa.
Mer behövs inte för att hjärtat ska bli glatt.

Annika i Kävlinge (Skorpion hon också ...) hade besökt sitt barndoms Hamburg tillsammans med dottern.
En hel massa glädje blev det!
(För att inte tala om en hel massa fönster!)

 

I Tyresö bor Eva (Våg) och hon berättade så här: 

"Ekollonet växer och lyser upp  i köket-en utmärkt idé att göra varja år.

Hitta ekollonet när du krattar under eken på hösten. Det ska ligga i fukten och ha börjat växa lite lite.

Sedan fyller du flaskan med vatten och sätter ekollonet överst. Med grodden neråt.

Det har en härlig växtkraft.

Larven kan krypa och är från nationalmuseums affär. Den roar alla.

Inget batterI .

Ja de två sakerna  i mitt kök kan glädja den tröttaste både barn och vuxna."

ellem (Fisk och uppvuxen i Kristinehamn) tog västerbottensmaken (som tycker om klimp i köttsoppan!) med sig och lämnade vinterkylan i Skellefteå - och vips - efter några timmar i luften kunde det äkta paret gå och äta på min namnes restaurant, ja, den ville hon tipsa om!

En liten fisk är hon, Ann. Här mer som ett litet fiskyngel.

I Göteborg bor en skånsk madame (på bilden i yngre år .., go som gull!) som blev överlycklig när sonen och hans flickvän nu har fått ett förstahandskontrakt på en lägenhet! 

Till skillnad mot ellem är Ann gift med en norrlänning, en lugn och sansad herre från Piteå.

Ja, nu vet ni lite om vad det var för glädje som skuttade omkring den senaste tiden.

Någon fler som vill vara med?

Tänk efter noga nu ... och mejla sen till bisse151@gmail.com.