Söndag ...
Vaknar med hög feber. 39.2.
Herregud, så dålig har jag nog aldrig varit.
Munnen som en ö k e n
Tycker så synd om kroppen. Stackars liten .., och jag ser hur vita blodkropparna formerar sig till anfall, men har det så jobbigt och jag känner sån ömhet för dem.
Efter tabelettintag, 2 glas filmjölk, mera vatten, får jag ner temperaturen till 38.
Då tappar pv styrfarten
Sonen ringer och jag pratar med minstingen, han som snart fyller två
Jag tror att det samtalet motsvarar minst 2 paracetamol.
(Ps. Jag skriver i n t e för att få medömkan, bara så ni vet. Däremot för att dokumentera för mig själv).
