fredag 5 april 2019

Dagens fönster ....


En gammal bild från lilla gula huset snett över vägen.
Eckes skördade äpplen.
Grönska utanför.

torsdag 4 april 2019

Dagens fönster och lite annat ...


Ett fönster som jag inte riktigt är säker på vem som har fångat det.
Kan vara Ulrika .., kan vara Solbritt .., kan vara Guy.

Hur som helst blir jag glad av det.

Idag är vi hemma båda två .., pv ska hämta en regnvattentunna från nåt företag i stan som liksom får såna "över", när dom ska tillverka nånting annat. Alltså, plasttunnorna kommer väl med någon råvara och så säljs tunnorna vidare sedan. Smart med återvinning. Vi ska samla regnvatten till det kommande potatislandet i den.
Och när han ändå är i stan, ska han hälsa på hos lille Edvin, så han - pv - blir nog borta ett bra tag.

Sov fruktansvärt hårt natten mot idag och vaknade av att telefonen ringde vid sjutiden.
Jobb, tänkte jag.
Det var det också, men inte på det viset, det var rara Marie som ville ha hjälp med en sak och det ordnade sig geschwindt.

För övrigt?
Vad står på programmet?

Har tittat lite förstrött på Morgonstudion där det hettade till rejält när Dagens Nyheters Björn Wiman diskuterade med Expressens kulturjournalist Gunilla Brodrej; det gällde eländet på Dramaten och ja, allt det här med dåligt ledarskap, rädsla, makt och lite annat.
Jag förmodar att dom två inbjudna gästerna i alla fall INTE gick och fikade tillsammans efteråt.
Ungefär när fyrtionio minuter återstår av programmet, börjar duellen. 

Fick ett meddelande på mobilen under morgonsändningen.
Det handlade om kulturdelen och dess presentatör, idag, alltså.
Den som läser upp vad som sig tilldragit haver inom kulturen, gör det ofta på ett sätt som får mig att mer koncentrera mig på HUR det läses upp, än vad som sägs.
Andra tittare kanske tycker att just det sättet att presentera nyheter, ja att det är det allra bästa?
Om det här har vi pratat flera gånger, meddelande-avsändaren och jag själv.
Nåja.
Man kanske vänjer sig.

För övrigt idag?
Inget särskilt.
Blir det så varmt som det förutspås på väderlekssajten, tänker jag ta årets första dopp idag, eller i eftermiddag.
Eller ikväll.
Längtar.

tisdag 2 april 2019

Tisdag ....


Kom ett sms.
Stora saker är på gång.
Kan omöjligen koncentrera mig.

Återkommer.
Dagens fönster ....


Så här skriver släktingen i Arvidsjaur, ja, Guy:

"Kanske mer i din stil. Inte så stelt och prydligt och inte heller vinkelrätt mot.
Fortfarande från de gamla kvarteren i Hanoi".

Jo, du Guy .., du har helt rätt!
Tack snälla, säger jag.


måndag 1 april 2019

Måndag i landet Halland ....


Det är sagolikt fint väder precis hela dagen och bara pv är på jobb.
Jag är hemma.
Vad gör jag?
Ja, jag är inte ens en tiondel så energisk som många andra pensionärer .,. mest är jag nog som tjuren Ferdinand. I säkert två timmars tid satt jag ute vid solväggen och tittade på små och större fåglar ., konstaterade att steglitsen uppenbarat sig .., och att duvorna börjar bli orädda, såväl för mig som för harry.


Tog harry på två längre rundor.
Pausade nere vid havet .., satt länge på en sten och tittade på gravänderna som kommit.
Harry blev less och ville gå hem.


Hörde fiskmåseskrin från fågelön och den som syns i mitten av bilden. Dit simmade pv i somras och gick i land. Halvvägs ut kan man bli snärjd av nån slags tång eller sjögräs och jag tycker att det är så himla obehagligt. Alltså avstod jag.


Hos Håkanssons i Ullarp köper jag våra ägg och palsternackor. Potatis också.
Det är deras får som i sommar ska gå nere i hagarna, eller som idag, helt fritt - ja, en färist håller dom på plats -. Inte är det ofta dom står här nere på klipphällarna, men så såg det ut idag.
Alldeles stilla var dom .., stirrade bara på harry och mig och harry tittade åt ett annat håll; han tycker att det är obehagligt med alla fåren så där samlade.¨

Väl hemma igen blev det ny sväng i trädgårdsstolen.
Harry låg en bit ifrån och sov så gott. Helt lugn och avslappnad.
Så ringde sonen som var på väg från Ystad där han lunchat med bäste kompisen från förr (och till vars son A är gudfar) och då blev det gott om prattid. Tjugotvå minuter, såg jag efteråt.
Och min syster i Skåne ringde och AP som hade mycket att prata om.
Allt kändes bra.



Vid femtiden kom pv hem och jag hade middagen klar (gjorde mängder med grönsaksröror som jag frös in i höstas .., på tomater, zucchini, vitlök och aubergine, nu har den sista använts) och han frågade vilken tid jag hade tänkt mig in till stan, på bion?
Det hade jag helt glömt bort, så det blev brått att klä om och så iväg.


Parkerar vid slottet och har nu lärt mig att det är gratis p-plats efter klockan 18.00, så det blir bara en kvart som det kostar mig. Skyndar mig sedan över Stortorget och är framme fem, tio minuter innan salongsdörren till balkongen öppnas och andra besökare (som valt tidigare tid) strömmar ut.
Vi är många som står och köar och det hela påminner om när jag var väldigt ung och gick på matiné hemma på Forumbiografen. Nu är alla pensionärer och en man försöker hålla styr på kön, men det är ingen som bryr sig nämvärt.


Jag sitter som vanligt i ensamfåtölj på högra sidan av salongen, på balkongen.
Det är helt perfekt ., då kan jag luta mig mot räcket till vänster och jag ser bioduken hur bra som helst. Gott om plats för benen är det också.


Det är den här filmen som visas. En japansk film av Kore-Eda Hirokazu och av honom har det - i höstas - visats en annan film, "Sådan far, sådan son", också den var jättebra! Lily Frankly (mannen på bilden) hade en av huvudrollerna i den filmen också, men här var alla suveränt skickliga skådespelare! Ååå, jag var så uppfylld av filmen när jag körde hem .., satt och tänkte på hur den var upplagd och hur oväntat slutet var.

Det här är den tredje japanska filmen jag ser och jag har gett dem full pott, allesammans.
Den första var den här.  (Den ska jag för övrigt se om i morgon, på www.triart.se).
Träffade några kunder i foajén .., men det blev bara korta hejanden och sen skyndade jag mig mot bilen Det var mörkt ute .., torget låg nästan öde, förutom några högljudda och inte helt nyktra män vilka dividerade om nånting och jag kände mig för ett ögonblick otrygg.


Nicolaikyrkan tycktes så ensam. Det är där kammarkören sjunger så vackert lagom till första advent.
Nu är det sen kväll .., klockan är halv tolv och jag är så glad och tacksam för det här annorlundalivet - mitt annorlundaliv - och för filmstudion som berett mig sån glädje!

Ajöken, sa fröken.

Dagens fönster ....


... kommer från Dikanäs och visar min mammas farbror, August Westerlund som bjuder goda vänner på ..., ja, kan det vara jordgubbar och mjölk, eller kanske någon kräm?
(Mannen i mitten ser så förlägen ut .., kanske var han blyg? Det här är ett klipp från en dagstidning och denne August var pådrivande när det gällde att få behålla mejeriet i Dikanäs).


Här han tydligen fått en liten medalj och pennan hade han redo.
August var även "fjärdingsman" i Dikanäs, förhoppningsvis en man att lita på.


Jag tycker att mamma har såna drag av denne August.
Han var för övrigt gift med Hanna, som var moster till mamma.
Dom var alltså kusiner, August och Hanna.


söndag 31 mars 2019

Söndag ......


Det blev en tidig lördagkväll för min del .. i säng vid halv nio och helt sanslöst sov jag rakt av tills klockan var fem! Pv tittade på hockey .., jag hörde honom skrika högt när det blev mål - eller inte mål - han håller på Leksand. Själv försökte jag, för tusende gången, lyssna klart på avsnitt sex av radioföljetongen. Snart kan jag hela rubbet utantill. (Två avsnitt kvar).

Söndagmorgon blir lugn och fridfull.
Eld i kaminen .., harry i soffan Ektorp .., några kvistar rosenrips i den lite underliga vasen. Om man drar med fingrarna över bladen, doftar det sommar och svarta-vinbär. Det doftar barndom.
En enda buske med svarta vinbär hade vi (flera röda), men dom svarta var dom jag tyckte bäst om!


Läser gårdagens DN.
Om filmskaparen Agnes Varda, till exempel.
Någon gång i höstas visades hennes film "Faces, places" (inte enbart hennes, den gjordes tillsammans med filmaren/grafittikonstnären  graffitikonstnären JR.
(Känns helt fel att stava graffiti med två f och ett t).



Den filmen tyckte jag såååå mycket om!
Men nu är Agnes Varda död.
Född 1928 .., hon fick ett långt liv.


Mera DN.
Älskar härliga illustrationer.
Den här handlar om familjen ..., och är gjord av Moa Nilsson.
Hennes namn står skrivet längst uppe på sidan, med minimala bokstäver.


Ännu en illustration i samma artikel. Så genialiskt!
Läser dödsannonser och minnesord.
En ovanlig vers/dikt av Werner Aspenström fångar i alla fall mitt intresse.
Fem anledningar att älska Werner Aspenström .., dom kan man hitta här.



Gårdagen bjöd på solsken och utomhusjobb.
Tog mig an lördagskrysset i DN och det var ovanligt enkelt och kanske därför som jag löste i princip hela krysset - förutom två, tre rutor - alldeles själv. Och för första gången med blyerts. Stöp på några få ord. Jag skrev cigarettask i stället för cigarettrök, det ställde sannerligen till det.
Känslan när korsordet är avklarat är ljuvlig!


Det är den sista mars idag.
Igår fyllde svärsonen år, i förrgår hans dotter - Emma -.
Tänk, att om tre år fyller min egen dotter femtio år .., det är ju helt otroligt!
Och vår almanacka ser ut så här.
Mina viktigheter till vänster, pv:s schema till höger.
Ja, jag ser att jag fått ta till några av hans rutor för mina arbetstider också.
Födelsedagarna på plats.
Maud var barnmorskan som följde med från Malå till Skellefteå, då, när sonen skulle komma till världen. Sex födelsedagar. Och sotaren kom på besök. Och pappa skulle ha blivit etthundranio år!


Nu ropar pv att det blir elvakaffe.
Nej, det blir inte många koppar kaffe per dag för mig.
Tre kanske.
Mest dricker jag vatten.
Älskar vatten.
Dricker nästan aldrig te.

Over and out.