Här har du ditt liv ....


Ikväll med den här madamen.

Och tänk om programledaren helt kunde lägga ner kidnappningen och låta någon annan ta över den biten.

Nu påminner det om spexandet i På Spåret, där han och domaren klädde ut sig och lekte pajas, ja, det blir enbart fånigt.

"Nä, det lyfter aldrig ikväll ...", säger pv när vi ändå kollar till slutet.

Ibland brukar pv skoja och komma med det där skämtet som lyder ..., "det var bättre förr, ja, ju förr desto bättre!".

Och när jag tittar på det här ., då är det precis vad jag också tänker.

Och så blev det helgdagskväll ...

... men inte i timmerkojan.

Utan hos mig.

Och Mariza sjunger så fint, så fint.

Verkligen en insikt ...

Bilden togs i S:t Stephens Park i Dublin.
Det var i fjolhöstas.

På Irland bor pensionatvärdens brorsdotter Joanna.

Jag har nyss läst hennes inlägg.

Tänkvärt .., är bara förnamnet.

Lördageftermiddag ..


... blir Ring-så-spelar-vi från webben och jag tänker att ååå, så jag saknar Hasse Tellemar och allra mest Tord Carlsson .., och på soffbordet brinner ett ljus och jag ska skala potatis och ordna lite så det blir god middag när pensionatsvärden dyker upp ikväll.

Mellan varven läser jag DN som jag inte hunnit med.

Och gläds nånting alldeles omåttligt över detta.

Dagens fönster ..

... finns i Gamla Stan i Stockholm .. närmare bestämt på Västerlånggatan.

Innehavaren heter Roberta och ser ut precis som en indian.



Sandalerna är mina.

Och alldeles oerhört ljuvliga att ha på sig, dvs, om man inte har besvär med sitt knä.

Knappt någon insikt alls ....


Halv sex kom jag hem från jobbet.

Dödens trött.

Klockan sju hade jag allvarliga funderingar på att gå och lägga mig.

Halv åtta blev det dusch.

Och sedan telefonprat med sonen som ikväll och inatt arbetar som garderobsvakt i Stockholm och därefter surr med dr Böhlander som också arbetar natt - extra - inom den palliativa vården.

Och så blewv det facebook-chatt med mellandottern som var så himla rolig och fick mig att gapskratta.

Och trevligt surr med en träningsnöjd pv.

Och nu är klockan halv tolv.

Gissa, vem som är jättepigg!

Just det.

Bloggmadamen .., som ska upp klockan sex i morgonbitti.


Litet ps. Om någon läser här och undrar varför jag kallar äldsta dottern för Dr Böhlander, så är det inte för att malla mig på något vis över den titeln. Nej, det beror på att bloggmadamen i fjol halkade på golvet i affären och bröt handleden. Helt oförmögen (i alla fall under två dagar ...) att blogga, bad hon sin dotter att meddela bloggvännerna vad som hade hänt. Det gjorde hon också och kallade sig Dr Böhlander. Så var det. Och sen har hon fått heta Dr B. Egentligen heter hon Maria.)

Skavlan på 1:an ..

... men det tittar inte tvärs-över-grannen på.

Han bowlar i vardagsrummet.

Kväller ...

Och jag kommer hem från affären och faller ihop i en hög på soffan Ektorp.

Hela dagen har det varit omåttligt med kunder och vi säger unisont att ..."men åååå, så många danskar!", men kommer sedan på att ..."jaha, ja .., dom har ju haft efterårsferie och halva Själlands befolkning tycks ha sommarhus på Bornholm och är nu på väg hem igen ....".

Det är alltså därför.

"Å, vad trevliga danskarna är .., alltid så glada och vänliga ..!" säger Emelie (som är precis likadan själv ..) och jag håller med.

"Ja, men så får du ha en god dag ..., farvel ...", säger många och ler filurigt.

Och min arbetskamrat från lilla affären, Karina, sitter också i kassan och hon är, precis som Emelie, en ängel.

Åååå, så roligt det är att arbeta såna dagar!

Och vid tretiden kommer underbara Maria Hansson och när man ringer på jourtelefonen och hon svarar, blir hjärtat glatt.

Nu stundar arbete lördag, söndag, måndag, tisdag och torsdag .., sen är det helg igen.

Fast ojdå, det var ju det här med att leva i nuet, ja.

Möte i kassan .....


"Jaha .., nytt knä .., ja, det ska jag också få .., kanske i november eller december ...?" säger kvinnan som är ett bekant ansikte här i stan.

Alltid glad och trevlig är hon.

"Men egentligen vill jag inte .., ja, du vet .., det här med operationen .., för .., ja, jag skulle kanske inte berätta det för dig ..., men att få ett nytt knä är ingen pjuttoperation direkt och själv drabbades jag av en hjärtinfarkt mitt i alltsammans .., ja, medan dom hamrade som mest i benet .., det var för två år sedan när mitt högra knä byttes ut .., nåja, det gick ju bra till sut .., ja, lycka till då!" säger kvinnan och ler vänligt.

Ja, men ååå, så trevligt att få veta detta!

Tidig morgon ..

Liten kisse som jamar på turkiska och var morgon, vid frukosten nära havet, hoppar upp i mitt knä och får sig några små skinkbitar .., tar sig en tupplur på solstolen.
Året var 2005.

... och man vaknar kallsvettig och förskräckt och börjar att nysta baklänges i drömhärvan.

Åååå, så var det ja!

Jag skulle ut och promenera med tre stövarvalpar och plötsligt upptäcker jag att runt den enes hals har strypkopplet hakat upp sig och den lille krabaten håller på att kvävas och jag sliter i förtvivlan för att få valpen fri, så han får luft .., och mamma kommer rusande och hjälper till!

Vi befinner oss på gräsmattan hemma i Malå.

Och inte bara mamma, även pappa har återuppstått från det döda!

Alla dofter känns bekanta.

Doften av hundkoppel av läder .., och garagedoften ..., oljetråget .. och gräset där utanför.

Och känslan av de allra lenaste hundvalpsöron!

Fredagsfönstret ...

"Hej!

Här är tanten från norr...... tänkte på dig då jag lånade "En snabbköpskassörskas bekännelser" av Anna Sam.(fr Frankrike)

Tänkte tipsa dig - fast du kanske fått det redan!

Kolla får du se!

Ha det så gott!

Kram

Solveig".

Om systerskap ...

Väntande patienter utanför Fistulasjukhuset.

På Facebook kan man få virtuella systrar.

Men så finns alla våra alldeles livs levande medsystrar.

Gå gärna in på www.fistulasjukhuset.se och läs mer om deras fantastiska verksamhet.

Och detta kan man också hjälpa till med.

Alla ni som vill lämna rena, men inte nödvändigtvis hela strumpbyxor kan göra det i

GÄVLE - Gefle Dagblads redaktion, Hattmakargatan 14
SANDVIKEN – Arbetarbladets redaktion, Hyttgatan 16

SKUTSKÄR - Lenas solarium, bredvid Ingela´s Centralgatan 4
HÄLSINGLAND – Där letar vi fortfarande en lösning. Den kommer men vet inte när.

Byxbenen klipps av och trosan används som just trosa och håller bandaget på plats. Benen väver kvinnorna mattor av så allt kommer till nytta.

Vi tackar er alla för er insats att göra livet lite drägligare för dessa kvinnor som annars är dömda till ett liv helt utanför gemenskapen med andra

Vattenkran i Grekland ..

Uppe i svindelhöga bergen, i byn Manolates, upptäcker jag en liten katt som äter mat.
Det är den ni ser svanstippen av och så en snutt av asietten.

Men just som jag ska ta bilden, ser jag nånting annat .., nämligen den så oändligt vackra och sinnliga vattenkranen.

Titta bara!

Vilken fantasi skaparen av denna måste ha haft!

Om ni klickar på bilden, kommer ni dessutom att upptäcka en törstig liten geting.

Dagens fönster ..

... får bli en liten repris på gårdagens, då det krånglade med min blogg.

Så här skriver avsändaren:

"god förmiddag!

varit på gotland och i arvika och förstås hittat lite fönster åt dig.
de två första fönsterna finns på gotland;
det första vid ihre gård, på en ladugårdsbyggnad. där inne brukade jag med min barndomsvän alltid leta efter kattungar som gömde sig i höet, om somrarna. små och tussiga som kunde rymmas i ens kupade händer.

marie."

Till den som ....

... behöver lite änglavakt ikväll .., eller i natt .., ja, här finns en till låns.

Den har i flera år hängt i mitt söderfönster och är en kär present från Inger i Skellefteå.

Kväll på Regementsgatan ...

Och ungefär där solen sänker sig ner på bilden .., där ligger gatans videobutik.

Där arbetar en man i min ålder och hans son; alltid så vänliga är dom.

På väggen utanför den lilla butiken hänger kvällstidningarnas löpsedlar, precis som på så många andra ställen i Ystad.

Men en sak skiljer.

Det var videobutiksägarens dotter som så brutalt blev skjuten i huvudet i Malmö häromsistens.

Så fort kan livet förändras på vår gata.

Till er som haft besvär med min blogg ...

Ja, jag fattar inte vad som felats .., men så tog jag bort en hel radda med inlägg och då, plötsligt, säger pv att det blir som vanligt igen.

Okej.

Och Marie .., jag ska lägga in dina fönster ännu en gång, men lite senare.

Kväller ...

Lilla fröken Pelargonia vilar sig i eftermiddagsljuset.
Bilden blir lite finare om man klickar på den.


Det är det som är det allra bästa med lediga dagar förstås.

Inga måsten.

Men på kylskåpsdörren sitter kom-ihåg-listan om vad som komma skall.

Annika-från-Kävlinge-besök .., benmätning i Hässleholm .., Hedgrenvisit till landet Halland .., gåsamiddag hos störstasyster .., rotrensning på Folktandvården .., och så diverse vardagligheter .., fram till operationen och vad som därefter komma skall.

Putsa-fönster-grejset är dock avklarat.

Nu stundar Gokväll.

Med posten ...

... kommer ett paket.

Ett litet vitt paket fra vennen Bente i Norge.

Och där inne gömmer sig ..., en liten chokladask med "Melkehjerter" .., där är två vaniljdoftande små ljus och där är rökelsestickor och sist, men inte minst - det som ni ser på bilden - tovade "pulsvantar" eller muddar .., som Bente har stickat virkat, och sedan tovat.

Men så u n d e r b a r t snällt och generöst!

Säger jag bara.

Tisdagsfönstret ...

... hittar man på lilla huvudgatan i Kokkari, på ön Samos i Grekland.

Det är väl detta som i husannonserna går under benämningen ..."ett hus för den händige" ..., "gott om ljusinsläpp ..." eller "visst renoveringsbehov föreligger".

"Öppen planlösning", duger nog också,

Eftermiddag i landet Skåne ...

mittenfönstret vid halv sex ... ljuset blir mjukt

soffan Ektorp
svårt korsord + röd penna
krångligt
bökigt

levande ljus på bordet och fläskpannkaka till middag

studerar papperen från Hässleholms sjukhus

utför "före-operationen-träningsprogram" liggande på soffan

kryckor i sex veckor ..., kan det vara möjligt!



och hon som vill ha koll på tillvaron p l a n e r a r ....

tre månader på pensionatet

det måste väl bli den ultimata testen för ett förhållande, eller ...?

tänker hon

Också nån slags insikt ...

Medan jag sitter här vid slagbordet och hostar och nyser, har någon från Sollefteå googlat på två ord och därefter hamnat hos bloggmadamen.

Vilka två ord det var ...?

Jo, titta här.

10:24:45
Sollefteå, Vasternorrlands Lan arrived from google.se on "Elisabet: december 2008" by searching for bystiga grannfrun.

Ska vi gissa att det är en trånande man som har googlat?

Undrar om han hittade henne?

Här finns hon i alla fall inte.

Nästan som Antikrundan ...

Mannen längst till vänster var min favorit. "Adam".


Filuriga Anna of Sweden berättar om en tv-kanal som totalt har fångat hennes svärfar.

Och jag ler och kommer ihåg.

På 60-talet dök nämligen den ena westernserien efter den andra upp hos SVT.

Det var Prärie, Vägen Västerut, High Chaparall och inte att förglömma: Adam, Joe, Hoss och Mike i Bröderna Cartwright.

Och vem kommer inte ihåg Luke i den här serien ...?

Jag gör.

Och precis som Annas svärfar, så satt min pappa trollbunden framför tv:n.

Pappa var född 1910 och min mamma sa alltid att ..." ... du förstår Eliza, att det absolut bästa hos pappa, det är att han har kvar så mycket av pojken inom sig!"

Åååå, som han levde sig in i nybyggarnas kamp mot illvilliga indianer vilka alltid låg tryckta bakom någon bergskam, (allt som stack upp var någon enstaka fjäder ..., och då visste man ju att .., jaha, snart är det kokta fläsket stekt ...!) för att i nästa sekund, i full galopp, kasta sig nerför branten under våldsamt tjoande!



Kolla den här totalt underbara reklamtrailern ...!
Ungefär så var det, frånsett att här går det långsamt.

Under så gott som hela 60-talet fanns en enda tv-kanal i Sverige.

Först den 5:e december 1969, då var jag nästan femton år, presenterades en andra kanal, nämligen tv 2.

Ack, vilken händelse var nu inte detta!
Två tv-kanaler!!

Allt i svart-vitt, förstås, ty färg-tv introducerades först några månader därefter.

Ja, men tänk, vad man har fått vara med om! hälsar en för stunden nostalgisk bloggmadame.

Insikt nr 159 ....

Tack och lov att man inte arbetar i någon Lidl-butik.

Sämre och töntigare reklam har jag aldrig sett.

(Jo, Ö o B:s är lika fånig ..., HUR kan man betala en reklambyrå för nåt sånt? Eller är det verkligen så att även dålig reklam är bra ..?)

Borta och hemma.

Och så blir det hemresa.

Fullt på tåget.

Jag kämpar med Kvällspostens söndagskryss och i trakten av Ängelholm har jag lyckats med de allra sista rutorna.

Konstruktören heter Lena Roswall och det är precis ett sådant korsord som jag tycker om .., där många av orden är tvetydiga.

"En har fyra föräldrar .."? Jaha, det blir a d o p t e r a d.
"Stammar från Sydamerika ...?" Okej. Balsaträ.
"Rakdon" ... får mig att tänka på hyvel. Helt fel! Det ska bli linjal.

"Gjorde förlåten" - får mig att tänka på ordet förlåt .., så där som "förlåt mig".

Det visar sig att ordet ska vara d o l d e.

Ahaaa ...., den förlåten!

Att sitta med ett korsord i knäet, det är nästan det bästa jag vet.

Från börjar satt jag själv .., nu har jag allt som oftast sällskap av pensionatsvärden och vi kompletterar varandra alldeles utsökt bra, ja, i alla fall när det gäller korsord.

Och så är vi framme i Malmö.

Pågatåget till Ystad vimlar av passagerare.

Då tar min hosta fart igen och jag försöker att hosta i kapuschongen eller i halsduken eller i armvecket och jag rotar efter Extra Starka halstabletter i ryggsäcken och dricker kranvattnet från Halland i en plastflaska från Grekland och tårarna rinner när man försöker hålla igen.

Mitt emot mig sitter en ung man med svart, lockigt hår.
I hans knä en vit laptop.
Han har outsägligt vackra händer.
Seniga.

Och det skånska landskapet susar förbi.

Genom fönstret ser jag kossor på bete .., där är hästar .., några enstaka röda vallmo i en åker .., och där är skir grön höstsådd.

Och Ystad.

Cykeln hemåt, soffan Ektorp och en trave med DN.

Det är söndagkväll i mitten av oktober.

Utanför pensionatet ...

Lördag visar sig bli en solig och fin dag.
Hög och klar luft.
Så där som när hösten är som allra vackrast.


Etthundratjugofemkilo nyss upptagen sill, ser ut så här.
Fiskarna är betydligt större än den skånska sillen.



Pensionatsgrannen Göran, f.d. lärare i matematik och teknik, tar sig an "sin balja".

Fiskhuvuden skärs av.

Inälvor dras ut.

Själv tänker jag på grannen hemma i Malå, "tant Margaretha".

Sextital och sommar.

Hur många gånger stod man inte som väldigt ung och tittade på när hon "gredde ut" fisknäten?

Eller såg henne stå på knä på gräsmattan och rensa nyfångade gäddor?

Redan lästa lokaltidningen Norra Västerbotten som underlag och sedan fiskfjäll, gälar, lungor och inälvsslamsor som så småningom täckte hela mittuppslaget.

Och "lakasoppan" som hon alltid pratade om; den som sades vara så gudomligt god.

Söndagsfönstret ...

"Hej Elisabet!

Detta är ett fönster från ett tempel i Kambodja, långt före glasrutornas tid.

Man hade de svarvade "spjälorna" för att skärma av solen litet.

De torde inte ha stoppat moskiterna ...

Hälsningar Jom."