Det tar tid ....

Precis som när vi hyrde moppe på Kreta och jag var livrädd för att ge mig ut i den något hetsiga grekiska trafiken och hur jag inte ville .. inte just då .., har det känts med nya elcykeln.

Jag har väntat in den.
Eller väntat in mig själv kanske.

Men nu är det gjort .., nu har jag gjort allt som ska göras och lärt mig hur den fungerar och så har jag cyklat lite hit och dit. Jo, den var jättebra. Den är lite annorlunda (eller mycket, rent exteriört) än den gamla och det känns ovant att bara ha en handbroms (men fotbromsen gäller ju som nummer 1) och i morgon ska jag ta mig en lång runda så tidigt som möjligt, så vi blir riktiga kompisar.

Sååå roligt!

Nu har jag aldrig ont i mina knän, men jag minns hur jättebra jag var i dem, då, när jag cyklade ofta.
Och jag minns också glädjen.

Jo, det blir säkert bra.

Helg i ett gult hus på en kulle ...

Plötsligt sover jag hela nätterna rakt av.
Ja, allt började sedan sovrummet målades om .., när tre bokhyllor tackade för sig och hundratals böcker susade iväg .., nu är där inte en enda pryl på någon vägg och så får det vara tills jag hittar nånting som jag verkligen vill ha.
Kanske är det därför jag sover så gott?

Medan pv tar harry på promenad, gör jag det vanliga.
På grannens taknock och på altantaket här hos oss, där sitter duvor på rad och väntar på nedfallna solrosfrön. En stund senare kommer ekorren, den med så vit undersida. Allt mindre rädd för var gång.

Vittjar postlådan och tar in morgontidningen.
Löser korsordet som var ovanligt enkelt den här lördagen .., läser alla delar från första till sista sidan och faller pladask för Mia Nilssons härliga illustration till detta med att bli en framgångsrik författare. Är en olycklig barndom genvägen till ett lyckats författarskap, alternativt möjligheten att bli Sommarpratare i P1?
Här kan man se mera av hennes alster. Jag tycker att hon är såååå bra!

Igår blev nästan alla fönster putsade - framför allt utsidan där jag inte når -.
Uterummets fönster också.
Så ljuvligt.
Passade på att dammtorka lite (dammtorkning är inte min bästa gren) och då snuddade jag förbi herr och fru Undulat vilka jag upptäckte på en marknad i Edinburgh och dom fick bums göra oss sällskap hem till landet Sverige. Hade dom öht varit utanför Skottlands gränser tidigare? Och åka tåg fick dom också göra .., dom fick till och med lämna sin pappkartong och sitta på det lilla, lilla bordet mellan våra säten .., där satt dom och tittade ut, allt medan tåget susade förbi små och större städer.

Nu ska jag ringa Sonja och höra hur det är med henne.
Har hon mat hemma?
Hur mår hon?

Pv - som har tillbringat förmiddagen i Skallkrokens hamn där bommarna kommit på plats - tänker nu ägna resten av dagen åt att bygga ett altanräcke. I höstas klipptes dom långt mer än meterhöga brudspireorna ner till marknvivå och nu är risken uppenbar att man kan glömma bort sig och dråsa rakt baklänges ner i rabatten, ja, om vi inte har ett räcke.

Mycket har blivit gjort den här veckan.
Kanske är det ljuset som gör det?
Och glöm inte att ställa fram klockan 1 timme i natt, eller när ni går i säng.

Och apropå ingenting, är detta vad jag lyssnar till just nu.

Dagens fönster ....

Från stickmadamen i ..., Närke väl .., kommer ett öppet vårligt fönster.

Finns det nånting ljuvligare än fönster som står öppna eller bara på glänt?

Jag undrar det, jag.

Mejl från Australien ....

Bilden visar min syster på den tiden när allt var som vanligt, då man fick röra sig fritt.

"Godmorgon! Fint väder även här - 28C och soligt och nästan ingen vind och det är tur att jag inte bor i lägenhet med hiss, då vore man ju helt totalisolerad. Nu kan jag ju vara ute i trädgården och då känns det ju inte så hemskt. Men det är tråkigt att man inte kan gå ut och äta lunch med vänner. Inte ens biblioteket får vara öppet. Jag hatar detta bloody virus.

Så jag har inga planer för helgen, men ju längre detta håller på ju renare kommer mitt hus att bli. I går städade jag i skåpet under handfatet i badrummet och det vet jag inte när jag gjorde sist. Väldigt välbehövligt och så mycket utrymme jag fick nu när allt onödigt skräp är slängt. 

I dag har jag gjort vanlig fredagsstädning och rensat i lådan där jag slänger betalda räkningar etc. I går kom min gräsklippare Rob hit och gjorde fint utomhus och vi stod och pratade ganska länge med minst 2 meter mellan oss. Nu får man ju ta alla tillfällen till att prata, annars rostar man väl ihop.

Nu skall jag gå ut och njuta av det fina vädret.

Kramar

Birgitta."

En annorlunda morgon ....

Nej, inte så att nånting dramatiskt har hänt (ja, hela tillvaron är ju fylld av dramatik, det räcker med att titta på nyheterna), men fredagar innebär att pv är fri och då blir det lite annorlunda. Andra rutiner. I vanliga fall är ju han uppe redan vid femtiden på morgnarna, nu var jag som tuppen - först ur sängen -! Och när jag kommer ner från övervåningen .., är detta vad jag ser: en massa solljus som flödar in i vardagsrummet!

Om ni undrar varför man har"tallrikar på väggarna", så kan jag säga att det undrar jag också, men pv tycker att det är fint.

Det bästa med morgnarna, det är ändå när det eldas i kaminen och det gör det i princip varje
morgon. Ljuvligt, ljuvligt!

Och medan pv tar harry på johansson-rundan, fyller jag på med frön till alla småfåglarna.
Ekorren är på plats. Nu väntar tydligen ännu en solig dag! Kanske hakar pv på och tar ett dopp?
Måtte det inte bli som metorologen i tv sa .., att nästa vecka kan det bli snökaos i södra Sverige!

Dagens fönster ...

Så här skriver Guy i Arvidsjaur:

Här kommer några fönster från norr.
Jag skulle egentligen befinna mig i Thailand nu, men ovissheten om Coronavirusets konsekvenser gjorde att jag i sista stund stannade hemma.

Valet verkar helt glasklart nu, men för några veckor sedan var det annorlunda. 

Det betyder i alla fall att fönsterbilderna kommer från Arvidsjaurs samhälle.

Jag mår annars bra i i isoleringen. Hoppas att det gäller er också." 

//Ja, det är bra här också Guy .., och tack som tog dig tid att ta fram håven!

Torsdagkväll blir som en fredag ...

Återigen den bästa av dagar!
Många telefonsamtal.
Sonja .., pv .., friherrinnan .., sonen .., korta och långa samtal.
Och Sigge som sitter i slänten nere mot vägen till och spanar på nån mus.

Senare: bad i havet.
Vi stämmer träff halv ett i Skallkroken och friherrinnan är där innan jag kommer.
Hon är omklädd och står där i baddräkten och Bessie - daghunden - är med.
Friherrinnan är redo.
Och vi har kaffe och mackor med oss, det vill säga, jag har kaffe, friherrinnan tjusiga mackor.
Dessert har hon också.

Det är iskallt i vattnet .,. så där så det känns som nån pickar på huden .., på vader, lår och rumpa!
Men efteråt är det som alltid sååå skönt.

Och vi dricker kaffe och pratar om allt och inget och efter någon timme tar jag på mig en ännu våt baddräkt och tar ett andra dopp. Nu kan jag simma lite ..,  fem, sex simtag!
Termometern visar på plus fyra grader.
Det mest förunderliga är att man inte fryser efteråt.
Allt som händer är att man blir lycklig.

Senare på dagen: handlar hem havskräftor i bytta för 79:-.
Och pv kommer hem med en ny elcykel.
En present till hans sambo!!
Å, så roligt!

Jag gör vitlöksbröd i ugnen, pv har köpt hem vitt vin (heter Gustaf) och medan vi tittar på Antikrundan, kalasar vi på detta goda.

Pv ringer till sin lillebror Ulf i Skåne.
I vad som tycks som  e v i g h e t e r   talar dom; faktiskt tror jag aldrig i hela mitt att jag har pratat så länge med någon av mina systrar! Ulfs fru är diagnostiserad med nån slags lymfatisk leukemi och är förstås extra känslig i såna här coronatider.

Och Antikrundan tackar för sig för den här säsongen .., pv tar harry på promenad .., vi säger att det är ju ofattbart hur mycket man kan älska en hund (han har blivit alldeles grå under nosen!).
Nio år är han nu.

På söndag fyller Emma tjuogtre år.
Inte var det var väl så länge sedan vi semestrade tillsammans på den grekiska ön Kefalonia?
Här sitter vi på balkongen och spelar Plump.
Rumsgrannarna var från Finland men talade svenska och jag gav dem telefonnumret till Emmas föräldrar, utifall att nånting skulle drabba mig.
Jodå.
Dom lovade att hjälpa till.
Mina ätteläggar brukar säga att jag är expert på katastroftänk.
Ja, så är det.
Men tänk ., bara  t ä n k ..., om jag hade blivit påkörd eller blivit akut väldigt sjuk .., vad skulle hon ha tagit sig till? På Emmas arm hade jag skrivt in mobilnumet hem.

Nu är det kväller.
Det vita vinflaskan är tömd - det var ett gott vin - men det visste vi innan.
Sonen, på väg till Karlsborg, har hört av sig.
För första gången har han lyssnat till USA-podden - och tyckte att det var intressant -.
Hur glad blev jag inte!!

Och nu tänker jag säga ajöken och förbereda för ett lördagsfönster.

På agendan ....

Ska ringa till Sonja och höra så att allt är bra.
Mat fick hon igår så det räcker till två middagar..
Och pv svänger idag förbi sin dotters mamma och lämnar ratatouille till henne; hon var varit knalldålig med lunginflammation och enorm trötthet.
Och nej, han går inte in.

Inget extrapass för min del idag.
Jag tänker ofta på hur utsatta vi kassörskor är.
Visst, vi kan stanna inne dygnet runt, men så är det kris i affären och då står man där och har hundratals människor framför sig.
"Säga nej?"när man är frisk, eller upplever sig vara frisk.
Ganska osolidariskt, tycker jag.

Vilka ska arbeta?
Och affären måste vara öppen, människor ska ha mat.
Alla kan inte ha hemkörning.

Det är tur att man är fatalist.

Lite senare: får jag detta av Jocke på jobbet.

https://vi.se/artikel/sN1g3MeL-aN9QmX3W-eea9f

Dagens fönster ...

.... fångades igårkväll när solen var på väg ner i havet och dom sista strålarna nådde in i uterummet.

Kväller ....

Hela dagen har varit ett enda stort solsken!
Med ljuset kommer energin.
Städar och sorterar i en av garderoberna. Räknar till tio fleeceplädar, en grön gammal Viola-Gråsten-filt .., och allt möjligt annat.

Och jag åker till affären och handlar - även av fiskhandlaren Andreas - som var onsdag står med sin stora bil utanför butiken. Jag frågar om han har märkt av någon minskning i försäljningen? Nej, tvärtom! En rejäl ökning!

Köper två byttor med fisksoppa och lite räkor och så kör jag till Harplinge, där Sonja ska få lunch.
Hon är bättre nu, men långt ifrån bra.
Vi sitter utomhus, på hennes altan, med säkert tre meter mellan oss och det blir ingen kram och ingenting, men mycket prat.
Handsprit på bordet.
I rabatten ser jag gullvivor på väg upp .., och forsythian står i blom

Allt möjligt pratar vi om.
Sonja frågar om min mamma och hennes arbete i Bolivia och Argentina.
Jag berättar och berättar ., såväl mamma som Sonja har ju arbetat som sjuksköterskor och vi pratar om nattarbete inom vården och Sonja menar att detta att arbeta natt, det var den bästa tiden.
"Du förstår vilken sammanhållning det är bland nattpersonal!" säger hon.
Det är ungefär vad äldsta dottern också säger.

Åker hem och putsar fönster ..., dammsuger ., sitter sedan ute i solen som är på väg ned i väster och det är inte långt ifrån att jag somnar .., och det gör Harry också. Så skönt med en vuxen hund som inte smiter ., utan blir kvar hemma, även om kopplet hänger på en krok inomhus.

Pv kommer hem vid halv sex. Han har kört hårt på cykel och säger lyckligt "57:32" och i flera års tid har han noterat tiden till och från jobbet. I tio, femton år har han fört den dagboken, säger han när jag frågar. Ja, det är klart .., det är kanske intressant att följa hastigheten och antal mil år efter år.

Missade ni Rapport ikväll - vid 19:30 - då missade ni också ett fantastiskt reportage från sjukhuset i Cremona i Italien. Det var utrikeskorrespondenten Christoffer Wendick (superb enligt mitt sätt att se det!) som guidas runt bland rad efter rad med döende människor - mest män - vilka drabbats av Coronaviruset.
Jag vet ju hur dottern på KS är skyddad när hon arbetar bland såna patienter, här var det mest munskydd som gällde. Arma läkare och övrig personal så dom får arbeta!
Här är en länk till programmet.

Pv tittar på Uppdrag Granskning .., jag lyssnar lite förstrött och känner ..., en slags hopplöshet.

Dagens fönster ....

Ett reprisfönster .., bara för att jag tycker så mycket om det, i all sin stramhet.

Om jag minns rätt var det Barbro/walkaboutsweden som tog bilden, men det hade nästan kunnat vara Bert i Luleå också. Nej, jag tror bestämt att det var Barbros.

Och här strålar solen från klarblå himmel, allt medan Bo Kaspers Orkester spelar och sjunger så fint för mig .., just nu "Ett fullständigt kaos", ja, det är väl det minsta man kan säga.

Men .., man är i livet och det är ju inte illa!

Dagarna går ....
(K a n   man tänka sig!)

Fint väder även idag, men kyligt i vinden.
Städar tvättstugan och känner mig så nöjd efteråt. I det här huset kan man hitta ungefär femhundra batterier och man vet aldrig om dom är uttjänta eller nya.

I pv:s byxfickor .., i hans jacka ., på hans skrivbord .., på pianot .., ja, man skulle kunna tro att här finns en outsinlig källa av just batterier.
Alltså ska jag skaffa en liten box med lock och tydligt skriva utanpå: "Begagnade batterier".
Enkelt att åtgärda. Ska göra det i morgon.

Och vid elvasnåret kom friherrinnan på besök.
Kaffe ute i solskenet.
Efteråt skulle hon till Getinge (1 mil kanske härifrån) och undrade om jag ville göra henne sällskap.
Det ville jag.
Hade mattinköp hos Getinge Mattcenter i åtanke .., vi svängde förbi där och jag köpte två mindre mattor till sängkammaren, men får återlämna dem i morgon .., nej, det blev inte bra.
Och vi tittade in på Coop; den enda livsmedelsbutiken i Getinge.
Billig blandfärs, sa friherrinnan, men se .., den var slut.

Kom hem till ännu mera sol.
Dammsög .., ordnade med pelargoniorna .., gick på promenad med Harry och slog mig sist av allt ned mot västersidan, tillsammans med hund och katt och en drös småfåglar vilka flög av och an och förmodligen hoppades att jag skulle fylla på med mera frön (jag fyller på var morgon), men någon måtta får det vara. En säck på tjugo kilo skulle kunna gå åt på nolltid, men nu får dom allt börja hälsa på hos andra med frön .., jag blir ju ruinerad!

Pilfinkarna är mest aggresiva och puttar bort blåmesar och talgoxar, men sitter jag i närheten, då vågar sig pilfinkarna inte fram.
Friherrinnan berättade att hon igår eller idag upptäckt tofsvipan!
Själv läste jag på Timehop (instagram) att i fjol den här dagen såg jag sädesärlan för första gången den våren.

Och häromdagen såg jag strandskator .., denna härliga fågel!
Underbart!
Foto: Andreas Trepte och bilden från Wikipedia.

Så här såg det ut när jag satt ute.
Harry väntade på husse .., Sigge spanade på småfåglar.Senare anslöt han och försökte - i brist på fåglar - fånga flugor.
Och Harry har nu lärt sig att sitta på den lilla svansstump som finns kvar.
Kroppspråket är annorlunda ., han är mycket försiktigare, men viftar i alla fall på stumpen.

På familjechatten berättar äldsta dottern att hon ikväll/i natt gör sitt första nattpass med coronapatienter .., iförd full skyddsutrustning. Sonja känner sig aningen bättre, men någon annan har drabbats av lunginflammation. Vi beslutar att inte åka upp till dotter, måg och barnbarn till påsk. ¨

Och min syster i Australien vittnar om att allt nu är nedstängt och ålderstigna goda vänner har isolerat sig "uppe i bergen, i en stuga". Själv roar hon sig med att ordna i trädgården och på biblioteket har hon lånat mängder med böcker. Hon har en enda släkting i Australien och det är den nygifte sonen. Nu blir det inget besök av honom och hans Shae i påsk, det är samma sak där som här.

Och jag tittar på nyhetsprogram och tycker att Christoffer Wendicks är så suveränt bra i sin rapportering från Italien. Tack! vill jag säga.
(Jag tycker för övrigt att han rapporterar bra var han än är).

En bra dag ....

Ibland tänker jag att "nej, nu är det färdigt-hoppat-in-i-affären-jag-har-ändå-varit-pensionär-i-snart-två-år!", men så blir det ett extrapass och när jag - efter arbetspasset - sätter mig i bilen och kör hemåt, då tänker jag helt annorlunda. Då inser jag hur mycket jag verkligen  ä l s k a r  det här jobbet och då är jag bara evigt tacksam att någon ställer frågan om det är möjligt att ...?

Så blev det idag.

Började sju och det blev det vanliga - i kassan - och sååå många rara människor och inte långt från kassan stod en pall med varor som skulle ut; jag hann fylla in EN ENDA kartong och det var Dajmgodis i påse, det var allt!

Sen var det kunder mest hela tiden och många som handlade rejält.
Kamperade med Hanna F (elitspelare i handboll), Philip (som nu vikarierar som lärare ibland och berättade hur roligt det är när dom yngsta kommer springande emot honom och är så glada!), Jocke förstås - butikschefen som arbetar hårt - , Cornelia H och Carolina i charken/delikatessen och sista timmen kom Hanna nr två som mest arbetar eftermiddag/kvällspass. Mange var sjuk, men Bodil var på plats. Ett bra gäng!

Mellan varven - som blev långa - torkade jag av ytor där händer rör sig .., fyllde på tobak, tog emot en rejäl tobaksleverans .., (flera som köpte hela limpor med cigaretter!) .., Philip tog sig an Schenker och DHL och Carolina hjälpte en äldre kvinna att bära ut 20 kg solrosfrö till kundens bil.
Toalettpapper kom i mängder, men inget hushållspapper.
Slut på handsprit från leverantören.
Upptäckte att till och med såna här våtservetter som man tar bort mascara med, ja, där var det tomt på hyllan.

Kom hem till en överlycklig Harry och vi var nog ute i ett par timmars tid .., och det var isvindar men varmt i solen. Och senare blev det fejstajm med minstingen i Malmö och han fick titta på såväl Harry (som bara sov) och Sigge Nilsson  som på katters vis kom smyyygande och kråmade sig mot mobildisplayen och det var ju lite mer spännande för den där krabaten som snart fyller 1 år.

Och pv kom hem tidigare än vanligt och jag somnade på soffan (hade vaknat kring fyra, sen fem .., steg upp kvart i sex) och vaknade av ännu fler samtal, bland annat med sonens underbart rara svärmor som ju - tillsammans med sin man - har lämnat Småland och flyttat till Malmö; det var väl i höstas?
Å, så rar och fin hon är!

Sonja hörde av sig.
Hon har satt sig själv i karantän sedan någon vecka tillbaka, kände sig långt ifrån frisk och hade ringt 1177 men fått rådet att bli kvar hemma, ja, hon lät verkligen inte bra. I morgonbitti, på väg till jobbet, ska pv cykla förbi Harplinge och lämna Alvedon till henne.

Så har jag tittat på SVT-programmet "Dejta" som jag tycker om .., ja, jag tycker inte att det är världens bästa, men ler åt den tonåriga dottern som spelas så suveränt bra av .. ja, av vem?
Jo, av den här tösen .., Nova Waldfogel.

Jag kan nästan koka inombords över hennes arrogans, men det tyder ju på att hon verkligen kan agera framför kameran! Egentligen tycker jag att alla spelar bra .., inte minst Klara Zimmergren som lätt alkholiserad kvinna i klimakterieåldern.

I morgon ska pv ha bilen och då blir det inget inhopp i affären. Vi måste ha ett träräcke på altanen så vi inte dråsar baklänges och slår oss fördärvade ..., särskilt nu när spireorna klippts ner till närapå marknivå. Pv anser att jag inom loppet av fem minuter - helst tre - ska veta precis hur räcket ska vara utformat.
Det tycker inte jag.

Nåväl.
Hoppas att ni har haft en riktigt fin måndag.
(Irriterar mig ofta på människor - ofta radiopratare - som säger "ha en fortsatt bra dag!"
Fortsatt?
Kanske har man just fått en cancerdiagnos eller varit på sin pappas/mammas begravning?)

Ajöken, sa fröken.

Söndag hela dagen ....

Det här har sannerligen varit en helg när såå mycket hunnits med!
Målning och listning av sängkammaren (helt och hållet pv:s förtjänst) är nu färdigt och det blev sååå ljust och härligt! Funderar på att - åtminstone sommartid - helt avstå från gardiner. Dessutom står en ek utanför och skymmer och när bladverket kommer, då störs jag inte av solen och förresten är jag ju i rummet enbart nattetid.

Under flera veckor har jag dragit ris till backen och sista tiden har jag klippt ner mängder med buskar och rotskott och mitt på dagen satte pv fyr på det hela.
U n d e r b a r t!
Nu har vi räfsat slänten och röjt undan, allt medan harry låg och sov på gräsmattan.
Och jag ringde friherrinnan och erbjöd halvtolvkaffe, vilket intogs ute i det fria.

Vid femtiden såg det ut så här i vardagsrummet.
Själv ägnade jag mig åt DN:s söndagskryss som alltid är knepigt - i alla fall för mig -.
(Såklart inte för dig Bert i Luleå och absolut inte för Evas långe make i Tyresö!).

Ett bad var inplanerat, men av detta blev intet.
Det var mycket annat som kom i vägen.

Bland annat läste jag den intressanta DN-artikeln om John Seward Johnson II och ska läsa ännu mera om honom. Han gjorde bronsskulpturer.

Se här ..så läckert!

Och vi lyssnade till Lördagsintervjun i P1 som handlade om i stort sett allt som har med coronasmittan att göra.

Senare idag fick jag ett vänligt mejl där avsändaren hade noterat att jag inte berörde det här som nu händer i världen. I alla fall har jag inte gjort det ofta.
Gick tillbaka och kollade ...., kunde det verkligen vara så?
Jo, så är det nog.

Det kändes underligt, för jag tycker att jag diskuterar det här hur mycket som helst, men kanske inte på just bloggen. Har jag gjort det på instagram? Jag vet inte .,. jag får kolla. I familjechatten satt vi hur länge som helst igårkväll och olika teorier lades fram; vi tyckte inte alltid lika.

Varken pv eller jag själv tillhör en uttalad riskgrupp - han är sextiofyra och jag två är äldre -, vi har inga underliggande sjukdomar som vi i alla fall är medvetna om och vi är på det stora hela pigga och krya.

Han arbetar numera med distansundervisning för sina gymnasieelever (och noterade högre närvaro än tidigare!!!) och jag har arbetat totalt tre gånger under mars månad. Fick ett sms vid femtiden idag .., kunde jag möjligen ta kassan förmiddag i morgon?
Med viss tvekan sa jag ja.
Att vara kassörska är att vara rejält utsatt känns det som, men orolig är jag inte.
Det hjälper ju ändå inte.

Vi går på hundpromenader precis som vanligt .., det är sällsynt att man möter någon människa, men vad spelar det för roll, när jag möter hur många som helst i affären?

Filmstudion har tackat för sig .., och mina våldsamt efterlängtade evenemang blev inställda (med rätta) och två av tre betalar tillbaka avgifterna. Dåligt tycker jag, av föreläsaren T.Gunnarsson som inte återbetalar, utan hänvisar till en ny föreställning den artonde november! Åtta månader framåt!

En sak till: har jag tilltro till våra svenska smittskyddsexperter, typ Anders Tegnell?
Ja. Det har jag.
Jag litar på att dom gör så gott dom kan och tycker att det är bedrövligt med den hetsjakt som pågår runt om på sociala medier, särskilt mot den mannen! Att han inte däckar totalt, det fattar jag inte.
Tulpanbilden är till honom och alla andra som kämpar på! Äldsta dottern är också en som kämpar på. Extrapass på Iva ikväll .., dom har ju för övrigt nästan enbart respiratorpatienter som det är.

Såja.
En fin söndagkväll önskar jag den som eventuellt tittar in här!

Dagens fönster ....

Ett fönster från Regementsgatan 19 A i Ystad.

Ett annat slags liv.
pElle på det rangliga bordet .., en avocadoplanta som tycks behöva omvårdnad - i alla fall vatten - , pv på bildskärmen på min dator (bilden numera ersatt av snäckor på en strand) och hissgardinen från Ikea.

Tio år sedan kanske.
Eller elva.