lördag 14 februari 2015

Det bästa för Kattis i Närke ...



Det bästa i veckan, det var firandet av vår egen Valentin.
En tur till stan, stros, fika, leksaksaffären, en ljuvlig Disneyfilm, restaurangbesök och det att vara tillsammans.

// Kattis.
Det bästa för pv ....

Ja, han vill absolut vara med i dragningen, men bilden, som visar det bästa,  den lägger jag in i morgonbitti.

Med herr pensionatsvärden inräknat, är ni nu tolv stycken som kämpar om dom goda kakorna.

Finns där någon fler som vill vara med?

Stopptid är i morgon klockan 10.00 piiiiiip.
Det bästa för Gunnar i Vaplan ...


Det bästa i veckan var nog att Gumman Tö kom på besök med massor av plusgrader så att hönsfamiljen kunde vara ute mest hela dagarna.

Hälsningar från Thailand ...


Här pågår byte av luftrenarfilter .., skriver Em/Winai som förklaring till bilden.

Det är den unge mannen som vi - ett antal bloggvänner - hjälper ekonomiskt till en mekanikerutbildning.

Glädje, glädje!


Karaktär ...


... är bra att ha om man har vänner som tycker om att baka.

Och karaktär, det har man ju.



Inte.
Dagens fönster ....


... fanns och finns kanske ännu på förlossningsavdelningen på Skellefteå lasarett.
Fönstret speglar sig i väggen.

Bilden togs den andra juli 1986 vid sjutiden på morgonen.
Egentligen letade jag efter en annan bild, men snavade över den här och upptäckte då fönstret.

På sin mammas bröst vilar den då lille gossen som vägde nästan fem kilo och hade begåvats med lika lång underläpp som sin mamma.

Nu är han längst och störst i familjen och blir mitt ressällskap till landet Ghana i juni.


Det var den här jag letade efter!
Nelly som spanar på ekorren där utanför.
Paralyserad av spänning är hon, den lilla madamen.
Det bästa för Eva i Tyresö ....

Det var faktiskt Skavlan igår kväll som var så bra.
Ett underbart program som berörde.
 
Jag tänkte på det när jag var på toa idag.
Vilken kulturminister! Så vacker och så klok.
 
Hej från Eva i Tyresö
Det bästa för Kerstin i Dalarna ...


Varje gång jag får möjlighet att sy!
Den här gången blev det två vetekuddar som ska skickas till Barncancerfonden - Västra i Göteborg.

På söndag ska jag på sy-lan och träffa andra "Sytokar" :-P

Kram Kerstin (IG - lifelivingitnow)

Det bästa för Ann i Göteborg ...


Allt bättrar sig så långsamt och den här veckan är det bästa att jag kunnat återuppta min träning igen, men lite lugnt så här i början.
  
Så pass att jag fick träningsvärk, men maken säger att det är bra. F-n tro’t!
Men det känns bra att orka igen

Kram Ann.

fredag 13 februari 2015

I hamnen  ...


Hösten och vinterns stormar har verkligen tagit hårt på lilla hamnen här i Stensjö.
En och annan mindre båt har tippat omkull ..., det ligger bråte här och där och marken är knölig.

Och nära vattnet ligger tång som blåst iland .., och där är plast och rep och fiskegarn och jag tänker på morgonens nyheter i SVT där det berättades om vilka enorma mängder med plast som slängs i havet!

Eller i haven.

Nu är klockan snart halv ett .., jag ska städa undan lite så där så det blir roligt att komma hem ikväll .., och i en skål ska en scilla, en pärlhyacint och en krokus få samsas.

Jo, det blir nog bra.
Och så På Spåret när jag kommit hem från jobbet.
Det bästa för friherrinnan i Steninge ...

Bilden från ett somrigt Steninge. Längst till vänster skymtar vandrarhemmet, nu i ny regi.


Det bästa är nog ändå promenaderna med Schejken, och människorna som man ibland möter.

Idag träffade vi en äldre trevlig man med hund, som hade köpt hus här nere.
Kom ifrån storstaden.

Huset han köpt,  hade jag en klasskamrat som bodde i för många år sedan, visst är det lite kul.

Friherrinnan (som, om hon vinner väljer nånting annat än sina kakor).
Mitt eget bästa ....


... det är den stundande lediga helgen.

Och så alla promenader med hundarna!
Doften av fuktig jord .., av löv som nästan förmultnat under vintern ..., ljudet av talgoxen och synen av alla kajorna som sitter uppflugna på hustaket i Lilla Stensjö .., två och två sitter dom.

Och telefonsamtalsglädjen.
Igår med alla tre ätteläggarna.


Och när jag rättar till kuddarna i soffan, ser jag i ögonvrån det inramade fotografiet av Emma som - om en dryg månad - blir arton år. Då, när bilden togs, satt hon under ett "spökträd" i Bohuslän och jag berättade spännande hittepåsagor och hennes lillebror var nästan nyfödd.

Nu får han snart börja övningsköra och den lilla tösen i gula klänningen, hon har skrivit in sig på körskolan och i sommar åker hon med kompisar till Magaluf i Spanien.

Hur oändligt fort livet går och så mycket det finns att vara tacksam över .., det tänker jag på .., då, när jag promenerar med hundarna och senare, när jag pysslar med kuddarna i soffan.

Det får bli mitt bästa.

I byttan just nu ....


Ja,. den här gamla bilden från en dragning - det måste vara flera år sedan - får illustrera DBIV-inlägget.  Jag tänkte bara skriva ner vilka som - redan nu - ligger i byttan.

Det är ....

Turtlan i Karlstad

Anne i Mantorp (enligt egen uppgift ett riktigt kakmonster ,-)

Eva på Frösön

Cecilia N i Härnösand

Bloggblad i Söderköping

och

Sportiga Jenny på Kaxholmen


Det bästa för Turtlan i Karlstad ...


Hej!

Det har varit lite glest med besök hos kära kompis B och kids sen vår flytt. Lite längre att åka nu men det är ingen ursäkt. Men på onsdagskvällen blev det av. Sonen i huset var inte hemma så det blev en tjejkväll. En tjej på 11 år. Två på  40+...

Först lite mat som toppades med en hemgjord smoothie. Lite kakor på det fina kakfatet och kaffe.

Yatzyspel och två som fick Yatzy. Skratt och prat.
Nästan svårt åka därifrån men till slut blev det så. Kommer ju tillbaks.

Helt enkelt Veckans Bästa!

Turtlan.
Det bästa för Anne i Mantorp ...


Hej!
Mitt bästa den här veckan är inte något svårt val. 
Det är så klart veckans reprisvinst: hembakade småkakor.

Jag vill också erinra om att det är min bemärkelsedag på söndag och då har jag för mig att man får ligga i lotteribyttan med två lappar. ;-)

Stor och varm kram från KAKMONSTRET Anne i Mantorp

torsdag 12 februari 2015

Kakor, kakor, kakor ..!


Hojt, hojt alla rara vänner som är kaksugna!

Två dagar kvar att komma med ett bidrag och därmed få chansen att vinna en liten ask med friherrinnans hembakade kakor!

Dragning på söndag vid 11-tiden.

"Varmt, ja, hjärtinnerligt välkomna!" säger jag och blinkar lite till Bert i Luleå.

(Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com .., så .., ja, ni vet!)
mango och papaya


ligger på soffan i fosterställning
fryser
iskalla händer

nelly ovanför mig
och harry vid fötterna

från fönsterblecket hörs småfågelpick
solrosfrön som ska tas sönder
pick-pick-pick

känner mig trött och slut på

då ringer telefonen
ett låååångt nummer
jag tänker att det är en försäljare

det är det inte
det är AP som ringer från Ghana
hon - mellanbarnet -
hon som alltid längtade hem när hon var liten
som inte hade så lätt för att sova borta

nu är hon i afrika
lååångt hemifrån
och ska just köpa sig en mango
men det blir en papaya

en liten stunds prat blir det
mest om nelly

efteråt är jag pigg
Ja, ja, det är ju insidan som räknas ...


Att sätta igång den nya mobilen, logga in och klicka sig fram till kameraappen och
sedan - oförhappandes - möta sig själv i ett underifrån-perspektiv ...., ja, det kan jag säga er,
att trevligare saker kan man få vara med om.
Dagens fönster ...


.... finns i ett gult hus på en kulle, ja, i landet Halland.

Och bilden togs med den nya mobilen .., oj, jag fick leta länge innan jag hittade rätt ram!

I ett par timmars tid satt jag igår och kämpade med inloggning kors och tvärs och hade inte supporten på Tele2 varit så oerhört vänliga, hade jag nog deppat nåt förskräckligt.

Utan att jag själv vet hur det gick till, fick jag in allt som det skulle ..., det var bara ett problem, jag kunde inte ringa, men det är ju helt klart överskattat ...

Nåja, det löste sig också.

Nu ska vi bara bli bästa vänner, telefonen och jag själv.
Det bästa för Eva på Frösön ...



Hej!
Nu är jag på hugget igen och vill verkligen vinna kakorna, som ser fantastiskt goda ut.

Det bästa i veckan var i tisdags när jag kände att det vände igen. Efter en vecka med ett smärtskov som inte liknade nåt var det idel lycka att känna sig bättre (smärtan försvinner ju aldrig men det är mer eller mindre). Då satte jag mig och tecknade den här bilden.

Nog dröjer det innan man kan springa på en sommaräng men bara av att göra bilden så blev jag gladare.

Kram Eva

onsdag 11 februari 2015

Snart är det dags ...



Om ni visste hur många gånger vi har tittat på den här lilla filmsnutten!

Och smajlat.
Nånting sinnligt ...



Så här en vanlig onsdag i februari.
"Kan man ta bort antennen på en Toyota Yaris ...?"


Såja.
Nu är bilen tvättad och klar.
Anständig.

Och jag behövde inte fråga det där om antennen ..., jag tog fram trädgårdsslangen, en hink med varmt vatten, samt två biltvättkuddar ..., och nu är bil, fönsterrutor och jag själv tämligen genomvåta.

Spridaren höll inte tätt.
"Är dom lagom tjocka ...?"

På väg in till jobbet ...

Igår blev det tjänstgöring i charken under ett par eftermiddagstimmar.
Någon hade blivit sjuk och det är i nuläget ont om vikarier och så kom ett sms från chefen som förvarnade om vad som väntade.




Det gick det med.
Att stå som expedit bakom en charkdisk innebär betydligt mer småprat med kunderna .., det ska väljas pålägg och funderas över vad som ska inhandlas till middag - grillad kyckling eller köttfärsbiffar -, eller kanske revbensspjäll?

Och vilket pålägg är godast?
Milanosalami, olivmortadella eller sotarskinka?
Och hur tunna eller tjocka ska skivorna vara?

"Ja, så där lagom ...", säger kunderna.

Och nån vill ha gräddpastej och man tar upp en bit och måttar med kniven och det kan jag säga, att man måttar aldrig rätt.

"Nej, en bit till ., nej, lite mindre, lite-lite mindre .., så där ja ...!" säger kunden och då är man tillbaka på Ruta Ett, där man först satte kniven.

Och man ler för sig själv och plastar och slår in i vitt papper som aldrig blir så där fint vikt som när ordinarie personalen är på plats, men kunderna är vänliga och säger att det spelar ingen roll.

Medan jag leker charkpersonal är chefen andrakassörska och Louise hinner ta alla veckotidningar och ordnar med returerna - heja - och jag har dessförinnan räknat kassorna och fixat mejeriordern till på torsdag ..., förlorar dessutom krona-eller-klave om vem som ska göra brödvagnen och Louise smajlar och jag står där inne i frysrummet iklädd en röd fleecejacka och då är det bara en timme kvar att arbeta.


Och så är kvällen tillända och jag har så ont i mitt gamla protesknä att jag vill gråta (stenbgolvet i charken .....), pv har varit på köravslutning och står utanför och väntar i bilen .., och sen ramlar jag ihop i en liten eller stor hög i loppisfåtöljen, orkar inte ens ta en titt i mejlen och sen är jag vaken till tre natten mot idag och jag svimmar närapå när pv stiger upp - just då, mitt i natten - och går ner i köket och ägnar sig åt ett matteproblem ..., och nu är det morgon och allt är bra igen.


Inget för flygrädda ...


AP ska flyga från Accra till staden Kumasi och från flygplansfönstret är detta utsikten.
Ett flygplan i bitar.
Jo, jo.


Sen är dom uppe i luften och texten under lyder så här:
"Att jag gick emot allt vad jag står för och tackade ja till uppdraget i Ghana - det kommer jag alltid att vara evigt tacksam för -.
Vilka upplevelser! Vilka erfarenheter! Vilka fördomar som krossas!"
Det bästa för Cecilia N ....

Två saker är hittills bäst. Min sista dag på jobbet i ett sammanhang och att jag har fått nytt jobb.
Min sista dag i ett annat sammanhang på jobbet kommer om några dagar.

Cecilia N.
Det bästa för Bloggblad i Söderköping ...

Fyrtioårig bröllopsdag och kärleken tycks frodas ....

Hej
Det bästa i veckan var förstås att ha hela familjen hemma, skåla i jordgubbsbubbel (0% alkohol, 100% fest), äta gott, skratta och njuta av att alla mår bra, det är ju inte så självklart… 



Dagens fönster ...


Hej,


Nu har jag grejat lite med min sjuka dator och KANSKE kommer den här bilden fram till dig? Det är eftermiddagssol genom vardagsrumsfönstret med vår orkidée som verkar vara kusin med en av dina. Den bara står och står och behöver inte ens vatten.
Har förstått att det är vår och sol och söderväggsvärme i Sverige. Härligt.  Vi har det likadant här faktiskt - efter kyliga och regniga dagar skiner nu solen och den häftiga vinden har stillat sig.

Ha det gott
Monet

//Jodå, bilden - så vacker! -, kom fram. Tack snälla!

tisdag 10 februari 2015

Och tänk ....


... att man kan bli så glad och lycklig av små papperslappar!


... gjorda med omtanke!


I fönstret finns också en virkad duk från Bente i Norge ....


 ... en slags kristall från Monet i Frankrike ...


.... samt en sovande keramikkatt, gjord av en kund i lilla kvartersbutiken i Ystad .., och så en favoritkruka inhandlad för evigheter sedan på hemslöjdsutställningen i Vormsele.

Allt sammantaget blir det ett hjärtevärmarfönster!
En vanlig tisdag ...


Det är kyligare än igår och Bert har berättat att det är varmare i Luleå än i södra Sverige, ja, ja .., men här är skönt och friskt!

Vi tar fabrikör-johansson-rundan .., rodelbanan nerför åsen är nu borta och jag behöver inte ideligen hojta till harry att inte draaaa i kopplet, så där så jag ska sluta mina dagar raklång mot stenhällen.
Med livet i behåll (vilken lycka!) står jag där och räknar svanar .., gamla och unga .., kanske fjolårsungar ..., och minst ett tjugofemtal är det, utspridda lite här och där.



På ditvägen är Nelly långt efter oss, även om hon numera vet att vi kommer hem igen.
Åååå, så glatt hon skuttar nerför backen ....!


Just där nere, innan man passerar färisten, brukar räven hålla till och även små kaniner.
En liten håla dold under enrisbuskar fångar damens intresse .., nooooos.-nooooos!



Sen tar vi hästhagen hemåt.
Det syns inte på bilden, men nästan varje grästrå har små pärlor av frost/vatten på sig, ja, det ser ut som hade Vår Herre eller Fru slängt ut glitter över hedmarken!




Och nu är vi hemma och tre timmar återstår innan det är dags att susa till jobbet.
I morgon stundar ledig dag!

Och då vill jag sjunga så där som dom gör i filmen ..., eller som titeln är.
Titta gärna på den, den är underbar och inte alls som man ( i alla fall jag) förväntat mig!





Glädjepost! 


Så här fina kuvert kan man få från Västergötland!
Inget vanligt köpekuvert, utan hemgjort.
Man borde ju ha anat .....


Titta, så fint hon har gjort!
Tack snälla, rara Mian!
Nu ska den lilla "tagen" få hänga intill Annika Engströms variant .., det blir hur fint som helst!
Dagens fönster ...


.. finns i Arboga.

Fönsterfångerska var Ulrika.

måndag 9 februari 2015

Det bästa för sportigajenny .....


Hej Elisabet!

Veckans bästa är förutom viktminskningen på 1,6 kg, att jag äntligen fått tummen ur och köpt mig en platt-TV. Grannen var schysst och körde mig till affären, och hjälpte mig få upp den samt koppla ihop den med digitalbox och blurayspelare. 
Inte nog med detta så körde han mig till återvinningen så att jag blev av med den gamla tjocka TV:n!

Till friherrinnan från Ulrika ...


Härligt med gofika! skriver hon.
Ännu mera kakor! 


Friherrinnan ringer och säger att det är ju Vänliga Veckan nu .., alltså bidrar hon med ännu en omgång kakor - ja, hon har ju ändå bakat -, inför söndagens dragning.

Lite variation blir det .., nån sort byts ut och in på banan kommer t.ex sirapsstänger.
Det ni.


Nu är det bara att sätta igång och fundera över glädjen!

Varmt välkomna är ni!

Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com, så är ni med i dragningen.

Ulrika vann en kakomgång igår, söndag .., Monet får fina servetter, inhandlade av sigge nilsson.


Ett Foto i Timmen ....

Jag gör ett försök att haka på.
Andra som redan gjort samma sak, hittar du här.


Vid 8-snåret ser det ut så här i det gula huset.
Två trötta hundar som kurar i soffan Ektorp.
På bordet ligger Lars Lerins underbara bok "Naturlära" och DN från igår.
Ännu oläst.



Vid 9- tiden går jag ut (det eleganta Cellbes-nattlinnet under kappan ..) och fyller på med frön
till småfåglarna. Det är tur att vi inte har några grannar här just nu. Nattlinnet når långt nedanför kappan. Håret är rufsigt. Från havet hörs som ett .... dån. Det är inte ofta man hör vågorna .., men nu hörs det tydligt och det är på gränsen till obehagligt.



Kring 10-snåret tar jag mig en apelsin, såna som vi säljer i affären och som är så ljuvligt goda.
Fatet, där apelsinen ligger, är lindblomsgrönt och kommer från Uppsala Ekeby.
Det visade sig vara en present från Kent i Växjö när han och vännen Ann-Marie gjorde oss den äran i lördags.
"Ja, jag kom ihåg att pv ju samlar på just Uppsala-Ekeby", sa Kent.
Så himla omtänksamt! tänkte jag.



Strax innan 11.00 ..., då har jag just kommit in efter att ha varit med hundarna nere vid havet.
Det dånar fortfarande .., och plötsligt förstår jag meningen med ordet "efterdyningar".
Stranden är annorlunda efter stormarna som dragit förbi .., den är brantare .., fylld med hur mycket tång som helst och ibland sjunker man rakt ner i sanden, så där så skorna täcks helt.



Klockan 12.00 piiiip, har jag just vattnat blommorna.
Himlen är fortfarande ljust, ljust blå.
Ja, det är ett oerhört spännande liv det här.
Men vänta bara tills i eftermiddag .., då, då ska jag stå bakom kassan och då minsann ...!


Klockan 13.00 .., kokar jag pasta.



Just innan 14.00 .., gör jag mig i ordning.
En timme kvar innan det är dags att arbeta.
Och hundarna måste komma ut!


Det här får gälla som kl.15.00 för nu måste jag iväg ...
Att betala nästan tretusen i trafikförsäkring för en skruttig moppe som inte kostade mer än 9995:- - att betala detta årligen - det tycker jag faktiskt är på gränsen till ett rån.



Vid 16.00 är jag på jobbet  eller på väg in via baksidan.
Solen flödar!


Vid 17.00-tiden gräddas vaniljhjärtan.
Det är då full rulle i affären .., ena kassan har havererat så där så att inga bonusrabatter faller ut.
Vilket elände!
Chefen ringer supporten och efter ett tag ordnar allt upp sig.


Vid 18.00-tiden är det kaffepaus, men en kort sådan.
Underbara Felicia tar sig an brödvagnen utan att vi spelar sten-sax-eller-påse om det.
Att slippa stå i frysrummet och fylla plåtar med diverse bröd som ska gräddas i morgon ..,
det finns härligare arbetsuppgifter.

Kring 19.00 glömmer jag totalt bort Efit.


Vid 20.20 har jag kommit hem och slår mig ner och bara pustar ut.
Ont i gamla protesknäet.
Pv lutar sig över loppisfåtöljen och hänförs över Vetenskapens Värld.


Vid 21.00-tiden ... har jag chattpratat med två av barnen angående ledighet under en helg i mars och jag ringer till arbetskamraten och hör med henne, men har helt glömt bort att hon då befinner sig utomlands och nu blir det kärvt .., vi har nästan inga vikarier längre och jag får kolla schemat i morgon och se om där finns någon att byta med.
Efteråt har jag huvudvärk. Kokar mig en kopp choklad och tar en kaviarmacka.


Klockan 22.00.
Av varm choklad blir i alla fall jag törstig, så jag tar mig ett glas vatten.
Stående vid diskbänken faller blicken på urklippet som i flera år har suttit fasttejpat ovanför diskhon, alldeles intill fönstret.


När klockan närmar sig 23.00 .., då säger jag godnatt till Kapten Haddock och pv kommer från badrummet och säger att jag har post .., ett brev adresserat till mig och jag nästan ramlar baklänges av glädje när jag ser det vackra kuvertet - översållat av larver ! - och krångligt är det att öppna det lilla, lilla platta paketet och då, när jag väl lyckats och ser vad där är, ler jag ännu mera. 
Bild kommer i morgon!
Tack du snälla, rara Mian!