lördag 13 november 2021

En lördag i mitten av november ... (nästan mitten).


Då är det bomupptagning i Skallkrokens hamnförening. 
Upptagning nu i november, och sen ner med bommarna i slutet av mars. 
Så här är det: alla medlemmar i föreningen tilldelas olika uppgifter; det kan vara att vara hamnvärd en vecka under högsäsong, vara nattvakt eller nånting annat och om man inte kan, så får man höra om man kan byta med någon annan eller så får man betala en "straffavgift" och det är väl inte mer än rimligt, då det kanske annars blir så att det bara är vissa som ställer upp. 
Ni anar inte hur tunga somliga bommar är! 
Lägg därtill att bryggorna är såphala!


Själva nedredelen av "tyngden"  flottören (tack båthuspernilla!) är efter sju månader helt övervuxen av musslor. Jobbet att skrapa bort dem tillfaller den som inte kunde vara med på upptagningen. 
Förr om åren byttes bomgänget ut, men det systemet fungerade inte .- då skulle ju dom nya ideligen läras upp -. Nu är det samma "gubbar" som gör det här och dom är otroligt samspelta.
Medelåldern är tämligen hög, men igår togs tanken upp att ta in lite yngre förmågor till det här jobbet.


Två bultar per bomfäste ska plockas bort innan det går att lyfta upp dem och jag kan säga att det är nog rätt så möra herrar som firar lördagkväll. Tänkte på dig walkaboutsweden, när den här bilden togs. 


Så här ser dom ut. 
Omkring åttio stycken var det som plockades upp, säger pv. 
Jag var där och tog några bilder och åkte sedan hemåt. 


Kom hem till nya koftan från Gudrun Sjödén. 
Jag älskar den, ja, kan faktiskt nästan tänka mig att ingå äktenskap med densamma, enbart för knapparnas skull. Och för den gröna kanten där uppe. Åttio procent lammull och resten polyamid. Inget man slänger i maskinen utan vidare .., tämligen opraktisk, alltså. Jag får försöka hålla den ren.


I Bad Doberan där vi för några år sedan tillbringade två nätter, där finns en bronsbyst av Frank Zappa. Konstnärens namn är Vaclav Cesak  Vi såg den aldrig.

Mer att berätta?
Lyssnade tidigt på morgonen till ett program om Frank Zappa. 
Programledare var Gunnar Bolin, denne sympatiske människa ( tror jag, alltså). 
Om denne Frank Zappa visste jag inte så mycket, men nu vet jag. Och vilken fin pratröst han hade! (Pv har däremot en LP-skiva av honom).
Mest minns jag en affisch där F.Z. sitter på en toalett med neddragna byxor. Den affischen satt på väggen hos min före detta svärfar och hans kvinna Rut, ja, det var hennes son Mats-Ove som tydligen tyckte om Zappa och det var i hans rum jag upptäckte affischen.

Mera i P1?
Jo, filosofiska rummet där ämnet porrfilm togs upp. 
Om någon är intresserad, finns en länk till programmet här. 

Ja, ungefär så har lördagen varit, so far.

Lördagsfönstret ....


Kanske någon som varit med här länge minns att jag för kanske tio, tolv år sedan fick ett fönster från .., Irland, tror jag? Det var utsikten från ett köksfönster och där ute stod två hästar och jag fullkomligt älskade det fönstret och tänkte att det måste ju vara härligt att stå och diska och så lyfta blicken ha den utsikten. 

Men att ha den här utsikten går ju heller inte av för hackor. 
Vilken glädje!


Jo, nu - efter idogt leteande - hittade jag fönstret jag tänkte på och det var inte från Irland, utan Skottland och bara en häst och inte två. Men diskbänken var ju i alla fall rätt. Vem som fångade utsikten, nej, det har jag ingen aning om! 

Det övre fönstret hade den här madamen, när hon var hemma i Skåne och tänk, vilken glädje att hon tog fram håven! 
Tack! säger jag. 


fredag 12 november 2021

Pö om pö .....

Så är det. Mellan varven sitter jag i solstolen och tittar på småfåglarna eller på förbipasserande motionärer eller anar skymten av fölet som är i hagen, den på andra sidan vägen. Upptäcker även ett syskonpar vilka kommer cyklande från skolan och svänger in höger vid Eckes och jag hör tösen ropa ..."ååå, så fint fölet är!"

Andra varv tar jag sekatören och klipper ner två av tre klematis och även någon humle och jag förtvivlar över rabatten mot söder, den är rent anskrämlig just nu. Föser undan högen med kvistar och blad och aktar mig för att vinkla vänsterhanden. Klipper ner förruttnade ormbunkar och ångrar att jag alls planterade dem .., kasar så iväg med fyra säckar fyllda med eklöv ..., därefter paus igen och då tänker jag att fem nya spireor borde vi skaffa och plantera. 

Pv har varit till affären och köpt hundmat och lite annat, plus en liten Geisha-pralin till mig.

Själv fortsätter jag räfsandet av enorma mängder lönnlöv .., bär undan stora grenar från lönnen, såna som ligger i slänten ner mot vägen och som pv i ett anfall av gud-vet-vad bara sågat ner och sedan låtit ligga kvar. "Längtan heter min arvedel", den känner man ju till. "Plocka upp ..., det är i alla fall min arvedel". 

Och så kan jag tipsa om ett underbart Tankar för dagen, i morse med Uje Brandelius. 

Här är en länk till programmet.

Dagens fönster ....


Den här här tiden, i november 2009, körde pv och jag själv till ett litet ställe mitt ute i ingenstans och där tittade vi på det här huset. Jag föll pladask, men nu var detta mäklarbilden och det såg lite annorlunda - mer risigt ut - i verkligheten. 
Eller mycket mera risigt. 

Inlägget fick trettioen kommentarer (!!) och det var länge sedan man upplevde nånting sådant och dom allra flesta var galet lyriska. Någon enstaka hyste tvivel. Nog skulle det bli oerhört mycket jobb och någon tänkte på det här med internet .., jaha, det var dålig täckning där ute i skogen och hur skulle jag klara mig då?

Nej, det blev aldrig så att vi lade något bud, men jag måste säga .., att ett vackrare hus - själva proportionerna - tror jag aldrig jag varit i närheten av! Minns jag rätt hette stället  Flahult.

torsdag 11 november 2021

Kålpudding och bad i poolen ....


Vid elvatiden kom solen fram och jag slog mig ner ute i solstolen och tänkte att detta är ju nästan för bra för att vara sant. Det kändes som ..., ja, nästan som mars månad! 
Och ekorren kämpade med sina frön i den därför avsedda mataren och i betongfatet plaskade en liten nötväcka omkring .., upp och ner, upp och ner och ruskade av sig! 
Jag  ä l s k a r   att titta på när fåglar badar, om det så är i vattenpölar på vägen eller i ett fint fågelbad. Den gröna skålen som också är vattenfylld, där brukar småfåglarna ta sig en slurk. 


Igår var det helt vegetariskt till middag, men så blir det inte idag. 
Hade ett tillplattat köttfärspaket i frysen och det fick bli kålpudding, vilket är nästan det godaste jag vet. 


Ute blåser det. 
Den där biltvättar-energin från igår, den tackade för sig idag. 
Pv har tittat på svt.play och första avsnittet av Bonusfamiljen. Jag har följt med som vanligt och saknar sååå Petra Mede.

Och så tittade jag på Politikbyrån med Foyad Youcefi som programledare, ja, det handlade om förhandlingarna hos talmannen. Helt ärligt tycker jag att programledaren är på gränsen till tramsig. Kanske är jag bara trött ..? Nej. Jag tycker verkligen så.

Vilket underbart inlägg! 

Det här. 

Fick mig verkligen att smajla.

Dagens fönster ....


Den skånska madamen - hon som i vanliga fall bor i Porto - är, eller har varit, på besök hemma i Skåne. I Lund passade hon på att ta fram fönsterhåven. 

Tack! säger jag.

onsdag 10 november 2021

Vardagsliv ....


Då går jag ut och tar mig an Kian. Aldrig vad jag minns har jag haft en vit bil och förvåningen när vattnet sköljde över lacken och det blev uppenbart HUR lortig bilen var .., ja, den var stor. Den var ju i det närmaste grå! 
Efter en stund anslöt husets herre och hjälpte till och då fick även Toyotan bli fin. 
Dammsög den vita .., den andra tar jag senare idag. 


Under tiden höll Harry koll på småfåglarna vilka plaskade omkring i sin lilla pool. 
Närmade jag mig med kameran, så tackade dom för sig. 


Upptäckte några kärleksört vid husknuten. 
I vanliga fall är dom ofta blekrosa .., ungefär som lampskärmarna (korsettfärgade, som forna tiders rosafärgade korsetter), men nu .., nu var det en helt annan kulör! 


Klematis på sluttampen. Funderade på om jag helt skulle klippa ner den, men nej, den får vara kvar ännu ett tag. 


Maja, dotter till Eva i Tyresö, tipsade om en så härlig barnbok och som jag log när jag kom hit till den här bilden! "Rut och Rocky rådjur" är titeln och boken är författad av Sarah Sheppard. (vilket ursnyggt namn!). Adlibris skriver bland annat så här: "I den här boken möter du Rut och Rocky - skogens supersnobbar. Läs om deras vita varningsrumpor, tjusiga horn, skogsmenyer och trädgårdsplundring". 
Älskar deras trädgårdsalmanacka (bilden)!


Och så här ser det ut när jag tittar ut över grannens nyponroshäck. 
Over and out. 

Dagens fönster ....


 "Oj, är du på väg till Irland, men då kanske du kan fånga några fönster ...?!" skrev jag och jodå, inga problem. 

Anders (Boman i efternamn) är inbiten malåbo som tillbringar oerhört mycket tid i skog och mark .., han jagar och fiskar, har ett stort hjärta och som lök på laxen har han vuxne sonen i Navan, fyra, fem mil nordväst om Dublin. 

S o m  jag log när bilderna kom, ty det kunde jag ju snabbt konstatera att vita-gardinlagen, jodå, den finns minsann kvar! 

(Är man sugen på att besöka Navan, så finns det ganska billiga hotell att ta in på. Här är ett, till exempel).

Tack Anders! säger jag.

tisdag 9 november 2021

Spridda skurar ....

Nästan det allra bästa med att vara pensionär, det är att man får möjlighet att lära sig så mycket. Sen har jag ju så mycket att ta  i g e n; så mycket som jag inte kände till, så där mer än ytligt. 

Natten mot idag hade jag svårt att komma till ro och då lyssnade jag till Bildningsbyrån i P1 och avsnittet som handlade om Carl von Linné. Så helt otroligt intressant! Vilken människa! Vilken begåvning! Och vilken energi den mannen torde ha besuttit!


Några år innan jag träffade pv, hälsade jag på en annan snäll smålänning som bodde alldeles i närheten av Linnés födelsehem Råshult och dit tog han mig. Jag minns att jag tog några bilder inifrån själva huset; det var sånt vackert ljus. 
Så här såg det ut. 


Och så här. Året är 2006.


Och i en stuga intill bodde några goda vänner till smålänningen och där såg det ut så här. 

Åter till nuet. 

Idag på morgonen cyklade pv ner till hamnen för att ta upp ytterligare bommar, så där så han har gott samvete på lördag när det är allmän bomupptagning och då är han liksom dubbelbokad, såväl här som i Skallkroken. Därav jobbet här nere. 

Själv tog jag Harry med mig och gick i medvind och precis när vi kom fram var pv klar. I vattnet nära land simmade den här krabaten. Eller simmade gjorde den inte alls, den mer som kurade ihop sig och tycktes sova. Eller så var den sjuk? 


Det var rejäl motvind på hemvägen. 
Pv cyklade iväg .., harry fick springa lös då vi var helt ensamma och såå glad jag blev när han - harry - stannade till .., stod länge och tittade åt mitt håll .., tvekade någon minut och satte sedan full fart till matte! 
Och så ..., efter att ha blivit omklappad och kollat så att allt var okej (så tror jag att det var), sprang han lika fort tillbaka till husse några hundra meter bort .., husse som hojtade och undrade var kompisen tagit vägen.

Sååå trött var jag sista biten hem, så jag slog mig ner på bänken som syns i bakgrunden på bilden. Satt där en stund och gjorde ingenting. Det är alltså vid parkeringen där det sommartid är proppat med bilar.


Kom hem. 
Sträckte ut mig på soffan Ektorp .., vände blicken uppåt och kunde då konstatera att eken nu tappat nästan alla löv. Undrar vart dom blåste iväg, ty innan helgen var marken nästan täckt av prassliga eklöv? Och inga problem att nu skymta Ecke och Britts gula sommarhus.

Då kom jag att tänka på den här sjöfågeln vars namn jag inte visste. Googlade och kom till Jägareförbundets hemsida där man kan testa sina kunskaper när det gäller fåglar. Så himla roligt! Läste på om knipor, kanadagäss och vitkindade gäss (dom två sista hade jag problem att skilja åt) och hade till slut alla rätt. Stor glädje! Lite mera kunskap in i minnets byrålådor!

Allt detta idag tack vare att man får leva och vara pensionär! 
Vilken ynnest!

Dagens fönster ....


... finns i ett gult hus - nej, inte på en kulle - utan nere vid vägen. 

Ecke och Britts. 

Fick svar direkt ....


Mejlade igår till Klippans kommun och berättade om eländet på järnvägsstationens toalett, den som helt saknade alla former av papper. Skrev också att jag förmodade att adressaten kanske inte var den rätta, men att dom kanske kunde vidarebefordra hälsningen?

Det kunde dom.

Bra med snabbt svar!

måndag 8 november 2021

Och så ett kvällsfönster ....


... från Barbro som inte längre bor i Uppsala, utan har flyttat till Raggarön och förvandlats till rena husmorsmadamen!  Nyss bakade hon syltkakor. Ack, att man hade varit på plats! 

Tack Barbro som tog fram håven! 

Den andra för i höst .....


Halmstad Filmstudios andra film för den här hösten (det blir endast fyra) visade sig vara en pärla, i alla fall för mig. Filmen - "Nomadland" - regisserad av Chloé Zaho handlar om människor vilka förlorade hus och hem under den ekonomiska kollapsen i USA för ett antal år sedan. 

Vi får följa Fern - spelas av Frances McDormand f.1957 - en kvinna/änka som packar sin bil och ger sig ut på vägarna för att upptäcka livet - inte i stora städer - utan ute på landsbygden och bland gelikar. Hon tar ströjobb där hon finner dem .., det är på Amazon`s enorma lager och det är på restauranger och det handlar om betupptagning.

Denna Frances McDormand tilldelades en Oscar för Bästa kvinnliga huvudroll, filmen i sig fick Oscar för Bästa Film och Chloé Zaho fick en statyett för Bästa Regi. Själv tycker jag att även fotot var enastående!

Filmen handlar också om vänskap och att våga gå mot strömmen. 
Att stå för det man tror på, men visar också bristerna i ett land som USA .., ett land som för så många är drömlandet nummer 1.

Suveränt bra skådespeleri även av David Strathairn (född 1949).

Det var fullsatt i salongen vid 13.30-visningen. (Ytterligare två visningar under dagen/kvällen). Jag hade tur och satt som vanligt vid sidan av balkongen, där det är sex fåtöljer i rad efter varandra. 

Här är en - ja, i alla fall en trailer - till filmen.

För 49:- kan man se den på SF-anytime. 

Helgen ....


Att köra söderut i början av november och upptäcka hur höstsådden skirar i grönt, det är ju nästan otroligt. Vi fick en halv fredag och en halv lördag tillsammans med minstingen med mamma och pappa; det lever man ett bra tag på. Till middagen på fredag anslöt även sonens svärföräldrar Claes och Monica, dessa underbara smålänningar vilka nu är acklimatiserade skåningar. 
"Inte en enda gång har jag tänkt på huset vi lämnade!" sa Claes. 
Att flytta långt ifrån sin ena dotters grav, det känns däremot tungt. 

På lördagförmiddag fick jag sällskap till Ribban där jag tog ett dopp i ett niogradigt hav. 
Vilken dröm att kunna promenera längst ut på bryggan (där det finns vindskydd och bänkar och bra stegar ner till vattnet!) och ta sig ett morgonbad. Ljuvligt. Ljuvligt. 
Och där var även en liten tvåochetthalvtåring som också ville bada, men inte fick. 


Innan man kommer till bryggan, finns ett gym-område med olika redskap - ja, man ser dem på tavlan här ovanför -.  Och hela tiden kom människor och löptränade eller rastade sina hundar eller småttingar. 


Därefter bar det av till min syster med familj ute på landet. 
Vi laddade bilen på Center Syd i Löddeköpinge. Där var mängder med laddstolpar till Tesla, men få till andra bilmodeller. Man kan fundera över hur det ska bli när - eller om - det till slut enbart blir elbilar? 
Jo, jag inser att laddmöjligheterna kommer att utökas väsentligt, men ändå. 

Så här såg det i alla fall ut hos min syster. 
Bilden togs söndagmorgon .. jag hittade inte mina skor och gick ut barfota i det på gårdsplanen sååå vassa gruset. Hörde kajor och skator och min syster berättade att plötsligt har måsar anlänt i stora skaror och hojtar och har sig på lägdorna. 


Frukost samma morgon och en äggkopp från Australien.
I bakgrunden mammas virkade äggvärmare. S o m  jag älskar dem och jag minns exakt på vilken stol jag satt i  köket hemma i Malå när jag fick äran att sy fast knapparna som blev till ögon. Några knappar hade tillhört ett livstycke. Andra kom från pappas nylonskjortor.


Och morbror Joakims näverkoppar står prydligt på hyllan i matrummet. 
Dom gjordes i olika storlekar; kaffekoppar, glöggvarianter, ölsejdlar .., ja, och så teskedar till. Oj, vad mamma tog upp beställningar på dessa!


På hemvägen stannade vi till i Klippan, då jag ville besöka Yllefabriken, denna gåva till mänskligheten. Köpte några julklappar och undrade, på väg tillbaka till bilen, om träden på bilden är lindar, eller ...? Någon som vet?


Och ganska snygga hyreshus längs Kyrkogatan. Numera ser ju nästan alla hyreshus ut så här .., men jag tycker att dom gör sig bra. Praktiskt med lite insynsskydd också på balkongerna. 


Besökte järnvägsstationens kundtoalett. Besöket kostar tio kronor och betalas med blipp - himla smart, men dyrt - och döm om min förvåning när jag för sent upptäckte att där inte fanns vare sig minsta lilla toalettpapper och inget papper att torka händerna på heller! Tänk, om någon som t.ex. haft riklig mens eller magsjuka hunnit slå sig ned och inte förrän efteråt upptäckt att där saknades papper! 

Hemma igen vid tretiden. 
Nu måndagmorgon har Pv åkt till Kiaverkstaden för att få vinterdäcken på plats och själv ska jag posta julpaketet till Australien. Fyra plusgrader ute i morse. 
Ungefär så är det.

Dagens fönster ...

....  fångades i min storasysters matrum, allt uti landet Skåne.

Där var det ljusgrön höstsådd som redan kommit upp och det var verkligen påtagligt att vi hade kört femton mil söderut. 

Kommentarer från i torsdags och fredags har blivit liggande, men nu har jag svarat på dem. 

Förlåt att det har dröjt!