Bröllopsdagsfönstret ...
Ja, så är det ., idag åker vi "utomlands" - till landet Småland - för att vara med när pv:s brorson Emil gifter sig sin Jenny. Det hela ska gå av staplen hemma hos brudparet, där jag för övrigt aldrig varit, men det lär vara omåttligt vackert där ute på landet.
Fönsterbilden kommer från det gamla slavfortet i Ghana.
Där stod vi och tittade ut över havet och fiskebåtarna, Anders och jag själv, då, för två år sedan.
lördag 10 juni 2017
fredag 9 juni 2017
Adligt besök eller nåt ...
Bor man ute på landet, är det inte direkt så att besöksfrekvensen når astronomiska höjder.
Den ökar sommartid, men för övrigt är det tämligen lugnt på den fronten, ja, förutom då friherrinnan förstås.
Och Harry blir hysteriskt lycklig när han hör hennes bil eller hennes steg mot gruset .., eller bara anar doften av henne. Allt släpper han och ruuuuusar ut och formligen skriker ut sin glädje!
Så var det idag på förmiddagen, när ovan nämnda madame hade kört till Falkenberg för att hämta ut sina nya glasögon och därefter svischade förbi på en kopp kaffe.
Dessförinnan hade jag själv åkt till Getinge och lilla spelbutiken för att hämta ut ett minneskort till kameran (kom i en A4-kartong, tala om mycket väsen för lite ull ...!) och så tog jag vägen förbi förbi bageriet i Slöinge, så där så vi skulle ha nånting gott till kaffet. (Nej, inget sött).
Så här elegant blev friherrinnan i sina nya glasögon med tonade glas, ja, allt efter hur ljuset faller.
Jag skrev på Instagram idag att den här damen, som är lång och reslig (en bra bit över 1.80 i sin ungdom) är nästan alltid tjusig och hon är en sån där kvinna som lätt som en plätt spatserar omkring i hatt, ja, typ till fina fester eller så. Det är inte jag.
Hon har med andra ord s t i l.
Nu åker hon på lillsemester till östkusten och har ordnat med såväl hus, - som kattvakt.
Hoppas att du får helt underbara dagar Lena!
Och nu har pv kommit hem och varit ute på johanssonrundan med harry.
Nu blir det kaffe igen; senare ikväll färska räkor med aioli (och nu har jag kollat uttalet Monet, det ska jag säga, att det hade jag noll koll på!)
Bor man ute på landet, är det inte direkt så att besöksfrekvensen når astronomiska höjder.
Den ökar sommartid, men för övrigt är det tämligen lugnt på den fronten, ja, förutom då friherrinnan förstås.
Och Harry blir hysteriskt lycklig när han hör hennes bil eller hennes steg mot gruset .., eller bara anar doften av henne. Allt släpper han och ruuuuusar ut och formligen skriker ut sin glädje!
Så var det idag på förmiddagen, när ovan nämnda madame hade kört till Falkenberg för att hämta ut sina nya glasögon och därefter svischade förbi på en kopp kaffe.
Dessförinnan hade jag själv åkt till Getinge och lilla spelbutiken för att hämta ut ett minneskort till kameran (kom i en A4-kartong, tala om mycket väsen för lite ull ...!) och så tog jag vägen förbi förbi bageriet i Slöinge, så där så vi skulle ha nånting gott till kaffet. (Nej, inget sött).
Så här elegant blev friherrinnan i sina nya glasögon med tonade glas, ja, allt efter hur ljuset faller.
Jag skrev på Instagram idag att den här damen, som är lång och reslig (en bra bit över 1.80 i sin ungdom) är nästan alltid tjusig och hon är en sån där kvinna som lätt som en plätt spatserar omkring i hatt, ja, typ till fina fester eller så. Det är inte jag.
Hon har med andra ord s t i l.
Nu åker hon på lillsemester till östkusten och har ordnat med såväl hus, - som kattvakt.
Hoppas att du får helt underbara dagar Lena!
Och nu har pv kommit hem och varit ute på johanssonrundan med harry.
Nu blir det kaffe igen; senare ikväll färska räkor med aioli (och nu har jag kollat uttalet Monet, det ska jag säga, att det hade jag noll koll på!)
Dagens fönster ....
Ja, egentligen är bilden tagen genom ett öppet fönster, men kanske skymtar ett där längre bak i bilden? Ni som varit med ett tag känner nog igen er .., jodå, minsann plockade jag fram håven under ett kort besök på bageriet i Slöinge och där, bakom disken, står underbara Nellie som förr om åren - mest somrarna - arbetade på Hemköp i Haverdal.
Vilken rar tös detta är!
Det var såååå fint uppbullat ( i ordets rätta bemärkelse) på disken och en ung man som kom in jämte mig, utbrast "men åååå, hur ska man kunna välja!?"
Själv köpte jag två urgoda mackor med typ serranoskinka (fast från Halland) och ost till friherrinnan och mig själv - hon kommer strax - då det här är sista dagen på en vecka som hon är hemmavid.
Nu hör jag hennes bil!
Bert: kolla nu länken!
Ja, egentligen är bilden tagen genom ett öppet fönster, men kanske skymtar ett där längre bak i bilden? Ni som varit med ett tag känner nog igen er .., jodå, minsann plockade jag fram håven under ett kort besök på bageriet i Slöinge och där, bakom disken, står underbara Nellie som förr om åren - mest somrarna - arbetade på Hemköp i Haverdal.
Vilken rar tös detta är!
Det var såååå fint uppbullat ( i ordets rätta bemärkelse) på disken och en ung man som kom in jämte mig, utbrast "men åååå, hur ska man kunna välja!?"
Själv köpte jag två urgoda mackor med typ serranoskinka (fast från Halland) och ost till friherrinnan och mig själv - hon kommer strax - då det här är sista dagen på en vecka som hon är hemmavid.
Nu hör jag hennes bil!
Bert: kolla nu länken!
torsdag 8 juni 2017
För övrigt ....
... tycker jag att såväl SVT som Sveriges Radio har drösvis med fantastiska utrikeskorrespondenter.
Staffan Sonning i London är en favorit.
Han är, om ni inte visste det, född i Vilhelmina och uppvuxen i Sorsele, inte många mil hemifrån.
Det händer ibland - inte ofta, men ibland - att jag känner igen en viss sorts humor i hans sätt att prata och då ler jag alltid lite extra.
Här en annan favorit - Carina Bergfeldt - som rapporterar från USA.
Det är vi Aktuellt/Rapport-tittare som kan glädja oss att lyssna till henne.
Sååå bra! Och personlig!
Sen vimlar det av andra .., ofta kvinnor faktiskt!
Från min barndom minns jag mest "Arne Thorén, Washington" och sättet hur han sa just dom orden.
Det var som att man väntade sig att världskrig utbrutit, ja, när man hörde hans stämma i radion.
Eller "Knut Ståhlberg, Paris".
Och nån annan rapporterade från Bonn.
Foto: Mattias Ahlm, Sveriges Radio. |
... tycker jag att såväl SVT som Sveriges Radio har drösvis med fantastiska utrikeskorrespondenter.
Staffan Sonning i London är en favorit.
Han är, om ni inte visste det, född i Vilhelmina och uppvuxen i Sorsele, inte många mil hemifrån.
Det händer ibland - inte ofta, men ibland - att jag känner igen en viss sorts humor i hans sätt att prata och då ler jag alltid lite extra.
Här en annan favorit - Carina Bergfeldt - som rapporterar från USA.
Det är vi Aktuellt/Rapport-tittare som kan glädja oss att lyssna till henne.
Sååå bra! Och personlig!
Sen vimlar det av andra .., ofta kvinnor faktiskt!
Från min barndom minns jag mest "Arne Thorén, Washington" och sättet hur han sa just dom orden.
Det var som att man väntade sig att världskrig utbrutit, ja, när man hörde hans stämma i radion.
Eller "Knut Ståhlberg, Paris".
Och nån annan rapporterade från Bonn.
Dagens fönster ....
... finns här i det gula huset på kullen.
Och bakom gardinen (och bakom en liten högtalare) upptäckte jag en vas med innehåll som nog sett sina bästa dagar. En liten avdankad påsklilja dinglade löst .., där var rosenribs och nästan odefinierbara pärlhyacinter.
Ute har det regnat och regnat .., friherrinnan tittade in och sa hejdå på ett tag och vi pratade om allt möjligt: om böcker, om ett stundande bröllop, om en kylväska och lite annat.
#sjuttondagarkvar
... finns här i det gula huset på kullen.
Och bakom gardinen (och bakom en liten högtalare) upptäckte jag en vas med innehåll som nog sett sina bästa dagar. En liten avdankad påsklilja dinglade löst .., där var rosenribs och nästan odefinierbara pärlhyacinter.
Ute har det regnat och regnat .., friherrinnan tittade in och sa hejdå på ett tag och vi pratade om allt möjligt: om böcker, om ett stundande bröllop, om en kylväska och lite annat.
#sjuttondagarkvar
Theresa och Jeremy ...
Och det brittiska valet idag.
Nej, jag tittar sällan på t.ex tv4, men Marcus Oscarsson, han är ju bara så himla bra på att förklara.
Det här tittade jag på alldeles nyss.
Och det brittiska valet idag.
Nej, jag tittar sällan på t.ex tv4, men Marcus Oscarsson, han är ju bara så himla bra på att förklara.
Det här tittade jag på alldeles nyss.
Dagens fönster och en podd ....
Andra regndagen på raken och det är bara att tacka och ta emot.
I en informationsfilm från Halmstad kommun - det gällde det här med att spara på vattnet - så får vi veta att regnet som kommer nu inte gör någon större nytta vad gäller grundvattennivån, nej, nu är det träd och växter som norpar åt sig av vätan.
Nåja, det k ä n n s i alla fall bättre!
Igår - och nu på morgonen - lyssnade jag till USA-podden, avsnitt 82!!
Å, så intressant det är!
För en bra tid sedan skrev jag just om den här podden och Vonkis läste vad jag skrev och blev intresserad och på inte alltför lång tid har hon klämt alla avsnitt fram till nu .., det är ju helt otroligt! Vonkis är lärare och uppenbarligen påhittig.
Vilken bra idé det här var!
Europapodden är också intressant, men det är lite mer avslappnat i den som handlar om USA (läs: om den amerikanske presidenten), ibland aningen flamsigt, men ändå, jo, jag trivs med den!
Andra regndagen på raken och det är bara att tacka och ta emot.
I en informationsfilm från Halmstad kommun - det gällde det här med att spara på vattnet - så får vi veta att regnet som kommer nu inte gör någon större nytta vad gäller grundvattennivån, nej, nu är det träd och växter som norpar åt sig av vätan.
Nåja, det k ä n n s i alla fall bättre!
Gårdagens medverkande, minus underbare Staffan Sonning från London. Producenten Cecilia Khavar längst till höger., |
Igår - och nu på morgonen - lyssnade jag till USA-podden, avsnitt 82!!
Å, så intressant det är!
För en bra tid sedan skrev jag just om den här podden och Vonkis läste vad jag skrev och blev intresserad och på inte alltför lång tid har hon klämt alla avsnitt fram till nu .., det är ju helt otroligt! Vonkis är lärare och uppenbarligen påhittig.
Vilken bra idé det här var!
Europapodden är också intressant, men det är lite mer avslappnat i den som handlar om USA (läs: om den amerikanske presidenten), ibland aningen flamsigt, men ändå, jo, jag trivs med den!
onsdag 7 juni 2017
Sånt man aldrig tänkt på ....
Idag, i bilen på väg till Falkenberg, råkar jag lyssna till P1 och ett program med rubriken "Akademikerjävlar del 2 - Ursäkta, jag pratar dialekt -."
I kanske tjugo minuter hinner jag ta del av tankarna hos några ungdomar vilka nu är akademiker, men som kommer från icke-akademiska hem (och från landsorten).
En av dem, en ung kvinna från Arboga, berättar att hon skäms för sin dialekt och när hon nu pluggar på universitet så försöker hon lägga om till stocholmarnas sätt att tala.
Det pratas också om klasstillhörighet.
Och för första gången känner jag verkligen att somliga människor ser ner på andra, särskilt alla vi som är lågutbildade.
Och det kändes ..., så alldeles oerhört ledsamt.
Men så intervjuas en 26-årig man från Öland som läser filosofi och när han har pratat klart, vill jag nästan gråta. Vilken underbart klok människa! Den mannen gjorde min dag!
Här är en länk till programmet.
"Hur kan det komma sig att man börjar tro att man inte bara är smartare utan också godare för att man har en hög utbildning? Och varför säger vi att högutbildade är mer toleranta än lågutbildade?"
Om "white trash" handlar det också.
Det första programmet i serien finns här.
Och det är ännu mer intressant!
Här berättar den framgångsrike mannen från Lidingö hur det blev när Parkinssons sjukdom slog till och hur han numera ser på livet. Han berättar också om fördomar och hur man - helt plötsligt - kan hamna på "andra sidan".
När jag sedan åkte hemöver igen, då sändes Vetandets värld och det handlade om Citybanans tillkomst (i Sthlm) och var hur fascinerande som helst!
Tänk, så mycket man får lära sig via radion!
Här är en länk till det programmet!
I kanske tjugo minuter hinner jag ta del av tankarna hos några ungdomar vilka nu är akademiker, men som kommer från icke-akademiska hem (och från landsorten).
En av dem, en ung kvinna från Arboga, berättar att hon skäms för sin dialekt och när hon nu pluggar på universitet så försöker hon lägga om till stocholmarnas sätt att tala.
Det pratas också om klasstillhörighet.
Och för första gången känner jag verkligen att somliga människor ser ner på andra, särskilt alla vi som är lågutbildade.
Och det kändes ..., så alldeles oerhört ledsamt.
Men så intervjuas en 26-årig man från Öland som läser filosofi och när han har pratat klart, vill jag nästan gråta. Vilken underbart klok människa! Den mannen gjorde min dag!
Här är en länk till programmet.
"Hur kan det komma sig att man börjar tro att man inte bara är smartare utan också godare för att man har en hög utbildning? Och varför säger vi att högutbildade är mer toleranta än lågutbildade?"
Om "white trash" handlar det också.
Det första programmet i serien finns här.
Och det är ännu mer intressant!
Här berättar den framgångsrike mannen från Lidingö hur det blev när Parkinssons sjukdom slog till och hur han numera ser på livet. Han berättar också om fördomar och hur man - helt plötsligt - kan hamna på "andra sidan".
När jag sedan åkte hemöver igen, då sändes Vetandets värld och det handlade om Citybanans tillkomst (i Sthlm) och var hur fascinerande som helst!
Tänk, så mycket man får lära sig via radion!
Här är en länk till det programmet!
Ännu fler Andersbilder ....
Och här på tomten hittade sonen andra invånare, om än dom är av den mindre sorten.
Ja, vi delar ju samma jord.
Ingen insekt på slutet, men väl pv.
I torkans spår gör vi allt för att spara på vatten. När vi kyler ner dom kokta äggen, får kranen rinna över den här gula bunken och ni a n a r inte - eller det kanske ni gör - hur mycket spillvatten som bara försvinner till ingen nytta!
Allt det vattnet tar vi till grönsakerna och till rabatterna.
Men nu regnar det friskt, tack och lov och lär så ska göra i tre dagar framåt.
Trädens löv som sloooookat .., har återfått spänsten!
Och här på tomten hittade sonen andra invånare, om än dom är av den mindre sorten.
Ja, vi delar ju samma jord.
Ingen insekt på slutet, men väl pv.
I torkans spår gör vi allt för att spara på vatten. När vi kyler ner dom kokta äggen, får kranen rinna över den här gula bunken och ni a n a r inte - eller det kanske ni gör - hur mycket spillvatten som bara försvinner till ingen nytta!
Allt det vattnet tar vi till grönsakerna och till rabatterna.
Men nu regnar det friskt, tack och lov och lär så ska göra i tre dagar framåt.
Trädens löv som sloooookat .., har återfått spänsten!
Dagens fönster ...
"Mitt i centrala Solliès Pont, vår närmaste tätort där vi har allt, ligger små pittoreska minihus och lägenheter runt torget med sin kyrka, sina restauranger och caféer.
Här ett fönster med omgivande bougainvillae -såå vackert!
Lite åskkvavt, 28 grader och sol."
//Så skrev Monet i Frankrike för en tid sedan. Kanske har vädret förändrats, men fönstret finns säkert kvar. Tack snälla! säger jag.
"Mitt i centrala Solliès Pont, vår närmaste tätort där vi har allt, ligger små pittoreska minihus och lägenheter runt torget med sin kyrka, sina restauranger och caféer.
Här ett fönster med omgivande bougainvillae -såå vackert!
Lite åskkvavt, 28 grader och sol."
//Så skrev Monet i Frankrike för en tid sedan. Kanske har vädret förändrats, men fönstret finns säkert kvar. Tack snälla! säger jag.
Andersbilder från igår ....
Kameran går varm när sonen är på besök; ja, jag känner igen mig själv, men hans kamera är betydligt mer avancerad än min. Mitt i kvällsfikat försvinner Anders .., jaha, då har han gått på upptäcktsfärd med kameran.
Underbara bilder blir det i alla fall och ja, jag är i allra högsta grad jävig, men det kan jag ta ,-)
Kameran går varm när sonen är på besök; ja, jag känner igen mig själv, men hans kamera är betydligt mer avancerad än min. Mitt i kvällsfikat försvinner Anders .., jaha, då har han gått på upptäcktsfärd med kameran.
Underbara bilder blir det i alla fall och ja, jag är i allra högsta grad jävig, men det kan jag ta ,-)
tisdag 6 juni 2017
annannan kommenterar .....
Det är läckert. Tycker jag också alltså.
(Antar att hon menade Gothan Project och musiken från det förrförra inlägget).
Jag tänker på två andra verk.
Filmen Lisbon Story av Wim Wenders, med musik av gruppen Madredeus som jag var helt förälskad i på 1990-talet då de hade sina stora år. (Nu finns de inte längre som grupp och jag är mindre förtjust i det som de enskilda artisterna gör). Se här till exempel
https://www.youtube.com/watch?v=D_Mj_wc8jeA
Och så en skiva som jag också är förälskad i men som tyvärr inte finns att höra på nätet, Round About Weill. http://www.allmusic.com/album/round-about-weill-mw0000143605
Tack för tipset, annannan!
Det är läckert. Tycker jag också alltså.
(Antar att hon menade Gothan Project och musiken från det förrförra inlägget).
Jag tänker på två andra verk.
Filmen Lisbon Story av Wim Wenders, med musik av gruppen Madredeus som jag var helt förälskad i på 1990-talet då de hade sina stora år. (Nu finns de inte längre som grupp och jag är mindre förtjust i det som de enskilda artisterna gör). Se här till exempel
https://www.youtube.com/watch?v=D_Mj_wc8jeA
Och så en skiva som jag också är förälskad i men som tyvärr inte finns att höra på nätet, Round About Weill. http://www.allmusic.com/album/round-about-weill-mw0000143605
Tack för tipset, annannan!
Nationaldagen ....
..... kommer Anders och Maja körande från Malmö och hälsar på och åå, så roligt det är!
Det är inte särskilt långt till Malmö från Stensjö, kanske sjutton mil, men det är ändå så där så man inte tvärhälsar på.
Nu kom dom mitt på dagen och halv två hade jag bokat bord på Skepparstugan i Steninge.
Vi slog oss ned ute på verandan och när jag vände mig om såg det ut så här - mot norr och mot vandrarhemmet och mot Stensjö till -.
Om man går åt andra hållet till, kanske i fem minuter, kommer man till friherrinnan.
Det var lunchbuffé idag och det är ju nästan likadant som julbord, frånsett julskinkan.
Några sillsorter, ägghalvor, skagenröramackor (underbart goda!), kycklingfilé i tunna skivor, rostbiff, potatisgratäng, potatissallad och såklart vanlig kokt potatis och ja, ost och annat till efterrätt.
Och sallad.
Det slog mig när jag körde till affären tidigare idag, att jag nog aldrig sett så många hissade svenska flaggor på en gång! Och här sitter Maja och tar sig an lunchen.
Efteråt gick vi ner till stranden och där, i en hink, var det massor med små krabbor!
Och mängder med människor också .., ja, inte i hinken men väl på stranden, ty idag skulle nämligen den nya bryggan ut till skäret invigas!
Så dit ut gick vi - längst ut på Storaskär - inte jag som redan då kände av det här med att gå på snedden -(Alvedon 665 mg tack att du finns!) och jag tittade förundrat på andra som tog sig fram på stenarna likt bergsgetter eller gaseller!
Längst där ute skymtar pv .., och så är det då Maja och Anders.
Solen sken .., vinden var ljummen och mild mot ansiktet och fast vi var där så liten stund, stramade det i kinden efteråt!
Ja, det blev en härlig dag.
När Anders kramade om sin mamma - som är jag - när dom skulle åka, kände jag mig nästan som jag tror att m i n mamma kände sig .., jag når honom inte till axlarna och får liksom krypa ihop .., för min inre syn såg jag hur en gång - om jag får leva så länge - blir så kutryggig som mamma också blev och andra delar av släkten.
Som min mammas mormor, till exempel, i mitten på bilden.
Natten mot idag hade jag oerhört svårt att somna.
Tittade på svt.play och brittiska Akuten (tre avsnitt hann jag med), låg nere på soffan och hörde Nelly sova så gott .., ja, det blev inte mer än kanske tre timmars sömn inalles.
När vi senare idag kom hem från Steninge, vilade jag en stund på soffan och inte bara vilade, jag slocknade och sov såååå gott någon timme!
Nu har sonen och hans rara fästmö tackat för sig och återvänt till Malmö.., pv ska arbeta i morgon .., och själv har jag tid hos sjukgymnasten i Falkenberg.
Två och en halv vecka kvar innan arbetet börjar.
(Vilket jobb man har! När jag tittade in i affären kom arbetskamraten Elin gående och gav mig en såååå varm kram och jag hade kunnat börja gråta: vilka arbetskamrater .., unga töser och pojkar som är så oändligt vänliga mot hon som kunde vara deras mormor!)
..... kommer Anders och Maja körande från Malmö och hälsar på och åå, så roligt det är!
Det är inte särskilt långt till Malmö från Stensjö, kanske sjutton mil, men det är ändå så där så man inte tvärhälsar på.
Nu kom dom mitt på dagen och halv två hade jag bokat bord på Skepparstugan i Steninge.
Vi slog oss ned ute på verandan och när jag vände mig om såg det ut så här - mot norr och mot vandrarhemmet och mot Stensjö till -.
Om man går åt andra hållet till, kanske i fem minuter, kommer man till friherrinnan.
Det var lunchbuffé idag och det är ju nästan likadant som julbord, frånsett julskinkan.
Några sillsorter, ägghalvor, skagenröramackor (underbart goda!), kycklingfilé i tunna skivor, rostbiff, potatisgratäng, potatissallad och såklart vanlig kokt potatis och ja, ost och annat till efterrätt.
Och sallad.
Det slog mig när jag körde till affären tidigare idag, att jag nog aldrig sett så många hissade svenska flaggor på en gång! Och här sitter Maja och tar sig an lunchen.
Efteråt gick vi ner till stranden och där, i en hink, var det massor med små krabbor!
Och mängder med människor också .., ja, inte i hinken men väl på stranden, ty idag skulle nämligen den nya bryggan ut till skäret invigas!
Så dit ut gick vi - längst ut på Storaskär - inte jag som redan då kände av det här med att gå på snedden -(Alvedon 665 mg tack att du finns!) och jag tittade förundrat på andra som tog sig fram på stenarna likt bergsgetter eller gaseller!
Längst där ute skymtar pv .., och så är det då Maja och Anders.
Solen sken .., vinden var ljummen och mild mot ansiktet och fast vi var där så liten stund, stramade det i kinden efteråt!
Ja, det blev en härlig dag.
När Anders kramade om sin mamma - som är jag - när dom skulle åka, kände jag mig nästan som jag tror att m i n mamma kände sig .., jag når honom inte till axlarna och får liksom krypa ihop .., för min inre syn såg jag hur en gång - om jag får leva så länge - blir så kutryggig som mamma också blev och andra delar av släkten.
Som min mammas mormor, till exempel, i mitten på bilden.
Natten mot idag hade jag oerhört svårt att somna.
Tittade på svt.play och brittiska Akuten (tre avsnitt hann jag med), låg nere på soffan och hörde Nelly sova så gott .., ja, det blev inte mer än kanske tre timmars sömn inalles.
När vi senare idag kom hem från Steninge, vilade jag en stund på soffan och inte bara vilade, jag slocknade och sov såååå gott någon timme!
Nu har sonen och hans rara fästmö tackat för sig och återvänt till Malmö.., pv ska arbeta i morgon .., och själv har jag tid hos sjukgymnasten i Falkenberg.
Två och en halv vecka kvar innan arbetet börjar.
(Vilket jobb man har! När jag tittade in i affären kom arbetskamraten Elin gående och gav mig en såååå varm kram och jag hade kunnat börja gråta: vilka arbetskamrater .., unga töser och pojkar som är så oändligt vänliga mot hon som kunde vara deras mormor!)
måndag 5 juni 2017
Dagens fönster ...
... fångades i Skåne för länge, länge sedan, säkert elva år sedan, om inte mera!
Det var den där dagen jag åkte runt i landskapet tillsammans med husletarmannen; han som i en veckas tid letade efter hus och fann det.
Någonstans ute på Österlen - där himlen är som en ostkupa över åkrar och ängar - där stod det och väntade på honom. Huset.
Hela tiden i bilen spelades samma musik; nämligen detta och jag tyckte att det var så läckert.
Aldrig tidigare hade jag hört det.
... fångades i Skåne för länge, länge sedan, säkert elva år sedan, om inte mera!
Det var den där dagen jag åkte runt i landskapet tillsammans med husletarmannen; han som i en veckas tid letade efter hus och fann det.
Någonstans ute på Österlen - där himlen är som en ostkupa över åkrar och ängar - där stod det och väntade på honom. Huset.
Hela tiden i bilen spelades samma musik; nämligen detta och jag tyckte att det var så läckert.
Aldrig tidigare hade jag hört det.
"Första semesterdagen ...."
Och pv har klämdag och det blir en bra dag; vi hinner med mycket.
Han vaxar segelbåten - inte hela, men ändå - och jag tittar in i affären, svänger förbi Trädgårdscompaniet där en ung kvinna ska ta betalt, men det vill sig inte och jag förstår precis hur hon känner sig.
Nåja, hon är så rar och fin och jag säger att hon bara ska ta det lugnt, har det blivit fel går det alltid att rätta till och det fixar sig.
Planterar sedan i stora och mindre krukor uppe vid slänten och jag säger till pv att det hela hade ju varit perfekt om vi planterat avenbok och gjort en liten inramning, men han tycker att syréner vore bättre .., men här vimlar ju av syréner, ja, ja, det blir ju i alla fall åtskilligt billigare!
Det blir nog bra.
Igår hade vi Eva från Tyresö och hennes Långe Man på middag.
Jag hade en stor lammstek i ugnen och döm om vår förvåning när den nästan var klar att ta ut ur ugnen, då jag hör en knall och när jag så öppnar ugnsluckan, så har stektermometern exploderat och där är fullt med små glasbitar på ugnens botten!!
Jaha .., det blev till att ta ut steken och pillra bort tre, fyra splitterbitar som satt på stekytan.., vi var så hungriga att vi valde att kalasa på lammet ändå och ännu har vi inte sett till några biverkningar.
Och så planerar vi (läs: pv) för den stora nederbörden som ska komma på onsdag (då Sturegymnasiet ska ha uteaktiviteter), om det blir som SMHI förutspått. Plasttunnan vid garaget har fått (pv har fixat dit en) en pip längst uppe och en slang som leder ut till rabatten - nu rinner det över och in till garaget - och vi har en massa plasthinkar redo att ta vara på det som förhoppningsvis kommer.
Mera?
Den här Toughest-tävlingen i Malmö gav pv blodad tand och tidigare i helgen ställde mågen upp i samma sak, men i Stockholm. Han är ju femton år yngre än pv och alldeles omåttligt vältränad, så nu har såväl han, som AP och pv anmält sig till Toughest i Göteborg, den sjunde oktober.
Tanken är väl att även Anders och Maja ska vara med och kanske nån fler som känner sig hågad.
Själv ämnar jag sköta hejeriet.
Morgongos med en aningen motsträvig liten gullpiga ... |
Och pv har klämdag och det blir en bra dag; vi hinner med mycket.
Han vaxar segelbåten - inte hela, men ändå - och jag tittar in i affären, svänger förbi Trädgårdscompaniet där en ung kvinna ska ta betalt, men det vill sig inte och jag förstår precis hur hon känner sig.
Nåja, hon är så rar och fin och jag säger att hon bara ska ta det lugnt, har det blivit fel går det alltid att rätta till och det fixar sig.
Planterar sedan i stora och mindre krukor uppe vid slänten och jag säger till pv att det hela hade ju varit perfekt om vi planterat avenbok och gjort en liten inramning, men han tycker att syréner vore bättre .., men här vimlar ju av syréner, ja, ja, det blir ju i alla fall åtskilligt billigare!
Det blir nog bra.
Igår hade vi Eva från Tyresö och hennes Långe Man på middag.
Jag hade en stor lammstek i ugnen och döm om vår förvåning när den nästan var klar att ta ut ur ugnen, då jag hör en knall och när jag så öppnar ugnsluckan, så har stektermometern exploderat och där är fullt med små glasbitar på ugnens botten!!
Jaha .., det blev till att ta ut steken och pillra bort tre, fyra splitterbitar som satt på stekytan.., vi var så hungriga att vi valde att kalasa på lammet ändå och ännu har vi inte sett till några biverkningar.
Och så planerar vi (läs: pv) för den stora nederbörden som ska komma på onsdag (då Sturegymnasiet ska ha uteaktiviteter), om det blir som SMHI förutspått. Plasttunnan vid garaget har fått (pv har fixat dit en) en pip längst uppe och en slang som leder ut till rabatten - nu rinner det över och in till garaget - och vi har en massa plasthinkar redo att ta vara på det som förhoppningsvis kommer.
Mera?
Den här Toughest-tävlingen i Malmö gav pv blodad tand och tidigare i helgen ställde mågen upp i samma sak, men i Stockholm. Han är ju femton år yngre än pv och alldeles omåttligt vältränad, så nu har såväl han, som AP och pv anmält sig till Toughest i Göteborg, den sjunde oktober.
Tanken är väl att även Anders och Maja ska vara med och kanske nån fler som känner sig hågad.
Själv ämnar jag sköta hejeriet.
söndag 4 juni 2017
Den påhittige .....
För att dra nytta av kvällssolen, får en av trädgårdsgruppsmöblerna flytta upp till ena hörnan av tomten; den nära potatislandet, just där man har en fin gärsgård bakom ryggen (gjord av grannen).
Men liiite tomt är det ju .., bara jordgubbar och potatisblast, så jag frågar husets herre om han kan tänka sig att flytta dom stora och våldsamt tunga trätunnorna dit upp? Dom där tunnorna där det växer smultron, timjan och där det även ska bli blommor, ja, luktärtor t.ex som får klättra uppför pinnar eller större kvistar.
Tre såna tunnor har vi.
Vips, är det gjort.
Jag hjälper till att flytta fram brädorna och han skjuter rullpinnarna!
Nu ska det bli fint där borta!
För att dra nytta av kvällssolen, får en av trädgårdsgruppsmöblerna flytta upp till ena hörnan av tomten; den nära potatislandet, just där man har en fin gärsgård bakom ryggen (gjord av grannen).
Men liiite tomt är det ju .., bara jordgubbar och potatisblast, så jag frågar husets herre om han kan tänka sig att flytta dom stora och våldsamt tunga trätunnorna dit upp? Dom där tunnorna där det växer smultron, timjan och där det även ska bli blommor, ja, luktärtor t.ex som får klättra uppför pinnar eller större kvistar.
Tre såna tunnor har vi.
Vips, är det gjort.
Jag hjälper till att flytta fram brädorna och han skjuter rullpinnarna!
Nu ska det bli fint där borta!
Söndagsfönstret ....
... kommer även det från Gamla Hidinge kyrka - samma kyrka som igår - men det passar ju bra så här en söndag.
Ett fönster ut mot en skir grönska ..., mot ett område där inga vettvillingar härjar, ja, det kan vi nog behöva efter vad som hände i London igårkväll, med människor vars liv så hastigt tog slut och så alla som blev knivhuggna och svårt skadade.
Mina ord har sedan länge tagit slut när det gäller såna här terrorattackar, det här var väl det som fanns kvar.
Tack snälla Ulrika för bilden!
Och ja, hon skriver att den togs för ett par veckor sedan.
... kommer även det från Gamla Hidinge kyrka - samma kyrka som igår - men det passar ju bra så här en söndag.
Ett fönster ut mot en skir grönska ..., mot ett område där inga vettvillingar härjar, ja, det kan vi nog behöva efter vad som hände i London igårkväll, med människor vars liv så hastigt tog slut och så alla som blev knivhuggna och svårt skadade.
Mina ord har sedan länge tagit slut när det gäller såna här terrorattackar, det här var väl det som fanns kvar.
Tack snälla Ulrika för bilden!
Och ja, hon skriver att den togs för ett par veckor sedan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)