Jaså, är det helg ...?

Ja, som pensionär är det inte så viktigt det här med vilken veckodag det där, det vill säga, om man nu inte har nånting inbokat en viss dag. Söndagar är lite extra också; då kommer nämligen reklambladen och även om alla varor nu skjutit i höjden likt raketer mot skyn, så vill jag ändå ta en titt. 

Kanske, kanske finns där nånting att satsa på?

Men nu är det alltså lördag. 

Jag har har precis kommit hem från ett besök i Ugglarp, där jag handlat rödbetor, majskolvar, portugisisk olivolja, en liten burk flytande honung, samt ett blomkålshuvud, ja, det var väl det mesta. I semestertider är där hur många kunder som helst och det här med att hålla avstånd, det begreppet tycks inte finnas längre, även om det på dörren sitter ett anslag om just detta.

Det blev ett hastigt besök, men det viktiga följde med hem. 

Just nu är underbart fint väder, frånsett blåsten, men det är ju å andra sidan så sällsynt med en vindstilla dag, så det är bara att "tugga i sig" att håret står åt alla håll och kanter. En sak är ju bra: tvätten torkar på nolltid! 

På familjechatten har det varit hög aktivitet idag. En av katterna på Ekerö är krasslig och är på besök på ett djursjukhus .., och från familjen som har en minsting-minsting, kom en helt underbar bild i morse. 

Den är tagen uppifrån och visar en dubbelsäng och där ligger den nyblivna tvåbarnsmamma på rygg och sover ..., tätt intill sig har hon den nyfödde i sitt näste och skavfötters med mamman ligger treåringen.  

På den andra halvan av sängen, har pappan legat. Sååå mycket igenkänning det blev när jag såg bilden. Precis så var det när döttrarna var små och kröp ihop bakom min rygg och rumpa och där låg dessutom ofta minst en hund, medan husets far ..., ja, han tronade i ensamt majestät i andra halvan av sängen. 

Mellan varven idag har vi knåpat med dagens korsord - som känns knepigt - men det tycker vi ofta och ändå blir det ju löst till slut. 

Och precis nu kom husets herre in med ett durkslag fyllt med mogna björnbär! Igår kokade han marmelad av bären, det torde väl bli samma sak idag? Så underbart gott är det.

                          Dagens fönster ...

                          ... finns i ett gult hus på en kulle, allt uti det blåsiga landet Halland.

Ibland .... 

... tycker jag att den här delen av Halland nästan påminner om fjällvärlden. 

N ä s t a n. 

Det tänkte jag på idag under promenaden med Harry. 

Vi gick Johanssonrundan och det är ju ofattbart hur olika det kan vara. Ena dagen kan jag gå ner till havet och börjar redan där få problem - det tar slut allting - och när jag kommer hem igen, faller jag ihop i trädgårdsstolen och är halvdöd. 

Andra dagar - som idag - kan jag gå hela rundan utan besvär. Och nästan exakt varje kväll däckar jag vid halv åtta. Däckar .., så där som om någon skjutit mig med pistol 

En timme senare har livsandarna kommit seglande tillbaka. 

Det anses ju från många håll, att postcovid inte existerar .., att de som tror sig vara drabbade, bara inbillar sig. Själv tror jag verkligen att det är biverkningar från detta eländes elände. 

I morgon är det lördag. Inget särskilt är inplanerat. Ett dopp i havet har jag tänkt mig, eller möjligen att vi kör till Brottet och simmar ett antal längder. 

Eller hälsar på hos Eva och den halvlånge vilka äntligen återvänt från en dryg månad hemma i Tyresö, men Eva har det kämpigt med svår värk och krampande ben.

Ikväll inväntar vi den brittiska serien Grace; den som är så spännande att jag knappt vågar titta. Kanske att man lyckas uppbåda mod tillräckligt .., men bara kanske. 

Kan berätta att Nutidstestet nu är avklarat. Likadant resultat för oss båda .., 8/10. Jag missade sportfrågan och antalet skjutna. Pv missade frågan om badvattnet och ryttar-VM. 

Ja, ungefär så har dagen varit.

Spökjakt och annat ...

Fredagmorgon. Log för mig själv när jag i det förra inlägget hade "Måndag i augusti" som rubrik och inte en enda av er hade rättat mig :) Ni är snälla ni .., tänkte kanske att nu är det illa. 

Idag är det i alla fall fredagen den femte augusti och Alfred har namnsdag. En enda man med det namnet har jag träffat och det var Alfred Persson i Lycksele, far till den pojke med Downs Syndrom som jag passade under ett antal månader, då, när jag var gravid. Denne Alfred var något så otroligt snäll och rar, medan hans fru - en äldre distriktssköterska - var av den mer barska sorten. 

Idag mulet ute. Några få regndroppar föll på morgonen, men på tok för lite .., här skulle behövas mängder!

Tittar på morgon-tv i fyran. En kändis - Joakim Lundell - berättar om otroliga saker som hänt .., nästan som spöken. Tror verkligen människor på spöken?

Och på Instagram ser jag ett inlägg där en reporter i USA ställer frågor till olika ungdomar, typ "hur många världskrig har det varit" (får svaret "fyra eller fem"), eller "hur många dagar går det på ett år" (får svaret "ungefär tusen, ja, det är jag rätt säker på"), eller "hur många årstider finns det" och får då svaret "TOLV!" 

Bilden visar det getingbo som pv upptäckte i cykel/vedskjulet. Då förstår vi .., han har förstås irriterat dem när han gått dit in och letat diverse verktyg. Två gånger har han blivit stungen.

Nu Nutidskrysset i DN (som vi inte fick idag).

Dagens fönster ...

Så här skriver fönsterfångerskan, madame Turtlan: 

"Utsikt från en underslaf.
Ja så kan vi kalla detta fönster. Vi hyr en stuga som rättare sagt är en liten radhuslägenhet i Fjällnäs. Rummet har två våningssängar så vi sover i varsin nederslaf. 

Bakom oss är det vad vi förmodar är privatägda stugor och några andra byggnader. Ännu högre upp går väg 84 mot Röros eller Funäsdalen. Beror på om du svänger till höger eller vänster.

Rätt som det är kommer det ett gäng renar förbi här på bak eller framsidan. Samma gäng som vi såg igår kväll.
Idag ska vi ta en tur på fjället."

//Tack! säger jag. Så snällt att ni har fönsterhåven redo, även i semestertider.

Torsdag i augusti ...

Så mycket har hänt att jag har liksom inte kunnat sortera allt i hjärnan. 

Kalaset hos Hilda och Edvin i söndags och dessförinnan dagarna i Grötvik.  

Hilda som sa "vad du är gullig!" när jag slog in paketen till födelsedagsbarnet och hur glad jag blev. 

Och i tisdags .., tidigt iväg till Malmö. En sväng förbi Räften hos pv:s lillebror som inte var hemma. (Vi lämnade igen deras bil som hamnade hos oss när Ulf köpte en begagnad husbil i Varberg). 

En sväng till sonen med familj, men inget barn på gång, men dagen  d ä r p å var det i alla fall planerat. 

Och jag mötte min syster på Kastrup. Hon kom i rullstol, men såg pigg och alert ut, även om hon inte orkade gå så långt. Nästan tre år sedan sist, men det känns inte så .., vi mejlar ju varandra varje morgon och alltså har man koll. Efteråt kaffe hos sonen som bara sett sin moster en enda gång och det är flera år sedan. 

Efteråt skriver han: "Så social och pigg och trevlig hon var!"

Vi skjutsar henne till vår äldsta syster och blir bjudna på middag; den godaste fisksoppa jag någonsin smakat. 

Så iväg till vårt B & B - boende utanför Tollarp, tre mil österut. En slags otroligt brant brandtrappa går upp till vårt rum och jag tänker att ingen som hyr det rummet bör dricka alkohol, då är risken uppenbar att man kan dråsa ner och slå ihjäl sig. 

Vid sextiden på morgonen därpå plingar det i familjechatten. Minstingen har blivit storebror till en pojke som väger drygt fyra kilo och är femtio cm lång. En knubbig lite krabat. Förlossning i rekordfart, precis som första gången. Från ankomst till förlossning (personal stod och väntade och tog emot vid entrén) tog det väl knappt fem minuter. Några timmar senare är såväl mamma som liten pojke hemma igen. Lycka. Glädje. En ny människa att lära känna. En ny personlighet. Han som nu är storebror får hålla i den lille, men lämnar genast igen honom när han - den äldre - hör  en prutt komma från den yngste.

Vi pratar om olika namn. 

Jag säger Kalle och Olle. Även Nils. Och Ivar. 

Efter frukosten kör vi österut. Passerar Sölvesborg och parkerar i hamnen i Nogersund (har jag aldrig varit tidigare) och så blir det färja över till underbara Hanö. Dit vill jag återvända, men med båt! Promenerar omkring, ser de allra ljuvligaste hus och med mängder av blommor .., och innan färjan ska hämta oss alla, sitter vi vid ett bord nära vattnet och äter glass och pv pratar med ett par som också är på Hanöbesök. 

"Du är från Värnamo va ...?" säger pv till mannen som är i vår ålder. 

Jo, så är det ju. Det skiljer fyra mil mellan Ljungby och Värnamo, men pv hör omedelbart skillnaden. Det visar sig att dom har gemensamma bekanta och det blir en hel del surr.

På eftermiddagen vänder vi åter till den nu utökade familjen. Farmor får hålla i och sitter länge och tittar på den ännu skrynklige lille pojken som är knubbig och så fin. Pv leker med treåringen .., det byggs med Lego och det handlar om robotar och raketer, t.om med bomber. 

Sen hemåt. 

Krångel med olika laddstationer. 

Irritation. 

Det löser sig. 

Nu struntar jag i bilderna! hälsar en lycklig farmor.

(Och då råkar det förstås fungera).

På fest ....

Och fest betyder fyraårskalas! 

Oj, så trevligt det var. Att kunna sitta ute i skuggan och äta mängder med olika sorters bär och glass och dricka kaffe (premiär för nya kaffebryggaren) och så detta att se glädjen när en nybliven fyraåring öppnar olika paket och blir glad för dem alla. 

Dagen därpå - som är idag - ska dom ta tåget till Jämtland och hälsa på släkten. Och inte bara släkten .., nej, där finns får och lamm och höns och säkert någon katt också!

På bilden sitter Hilda och studerar tiderna för de olika tågbytena. Halmstad - Nässjö. 

Nässjö - Stockholm. Stockholm - Sundsvall och så Sundsvall - Östersund. 

Harry var förstås också med och hade med sig present till jubilaren.

Och nu blir det så här tokigt igen att texten hamnar fel. 

Snart ger jag upp och säger tack och adjö.

Det är helt obegripligt. Igår fungerade det perfekt. Idag inte alls. 

Man kan bli tokig för mindre.

Platta paket är förstås inte det allra roligaste att få när man är en liten kille. 

Nåja. Det blev bra ändå. 

Ett ritblock ., en ihopfällbar mugg, samt pärlor och en pärlplatta.

Från mormor fick han bland annat en "radiostyrd" grävskopa, vilket utlöste stort jubel! 

Och morfar förärade gossen en cykel med stödhjul, men den fick han redan i onsdags. 

Finns det nånting roligare och mer spännande än fiskdamm, ja, när man har kalas`?

Och det var inte bara födelsedagsbarnet som fick fångst på kroken .., nej, jag fick plåster och en form att göra isbits-pingviner av!

Så var det på kalaset. 

Dagens fönster ....

... från Carin i Malmö kommer två fönster - tagna vid olika årstider -. 

Först från i våras. 

Och samma fönster i sommarskrud. 

Tack Carin! säger jag.

Intryck och minnen från sista veckan i juli ...

Grötvik. 

Harry och jag själv sover i akterruffen och pv längst fram i fören. 

Som så ofta går jag i säng före kapten Göransson. 

Här tittar han ner och säger godnatt (god natt?).

Utsikt mot gattet där båtar går in eller ut. 

Det är alltid lika spännande att se om där finns några gröna skyltar som visar att "jo, här finns en plats att lägga till vid."  Båten intill (till vänster på bilden) var också en Hallberg-Rassy, men betydligt nyare, större och såklart dyrare. Ägarna - en man och kvinna - kom från Köpenhamn. En släthårig ungersk fågelhund hade dom med sig också; en Vizsla. 

Så fin! 

Älskade, älskade Harry. Han finner sig sååå väl tillrätta ombord .., sover mesta delen av tiden .., eller sätter sig upp och tittar ut över omgivningen. Pv lyfter honom av och på båten.

Och är detta inte själva sinnebilden av "svensk sommar vid kusten". 

Alltid detta krabbfiskande!

Grötvik, som ligger mellan Tylösand och Halmstad, visade sig vara en så trivsam liten hamn. 

Bänkar lite här och där och om kvällarna satt - oftast äldre-äldre - där och surrade, grillade eller bara verkade ha det allmänt gemytligt. 

Och alla dessa möten. 

Korta eller långa. 

Ena dagen träffar man ungdomarna Ted och Madeleine som ägnar morgonen åt att vittja näten dom lagt ut kvällen innan .., och där, i en hink, ligger nu den ena flundran efter den andra och där är rödspättor och även krabbor som fastnat i nätet och ser man på, även en sjöstjärna. 

Vilken tåga i dessa ungdomar!

Ted går på fordonslinjen och visade sig ha haft pv som vikarie i matte och Madeleine går på transportprogrammet och tänker sig en framtid som chaufför. 

Så viktiga yrken!

Dagen därpå ett annat möte, med en man som tydligen var en av arrangörerna av en utflykt till den gamla fyren på Tylön. Bilden visar när vi passerade just där, på väg till Grötvik. 

Vi stod en stund och surrade .., om yrkesval och annat och jag sa att han antingen hade arbetat som chef i något företag eller drivit ett eget (företag), ja, jag brukar ju gissa på sånt.

Jodå. 

Han hade varit VD för Tetrapak. 

Helt olika möten, men ändå så givande. 

Inget förmer än det andra. 

Och så hemma igen, efter den allra mest ljuvliga seglats. 

Lugnt och fint .., men med rätt vind ..., och seglatsen tog 1.5 timme mindre i tid, ja, än i tisdags.

Men hu, så torrt det är!

Eken har börjat kasta sina löv (precis som i fjol!) och likadant med syrénen intill. 

Dags att rengöra fågelbadet. 

Och så en morgonbild. 

Vaknar som alltid på tok för tidigt och lyssnar på play till reprisen av gårdagens Naturmorgon i P1. Det handlar om fågelsång och blir kanske lite väl nördigt, men intressant ändå. 

När klockan är sex tar jag harry och går på promenad ner mot havet till. 

Då såg det ut så här .., stod vid nyponroshäcken och spanade ut över grannens tomt.

Så var det. 

Nu är det sista dagen i juli. Om två dagar fyller den förstfödda femtio år .., och dagen därpå är det tänkt att minstingen i Skåne inte längre ska vara den minste. Oj, så spännande!

Söndagsfönstret ...

""Hej! 

Det är så stillsamt på fjällhotellet i Bruksvallarna. I lobbyn finns det en massa sköna fåtöljer och soffor. En öppen spis och böcker att låna.  Kan gissa att här sitter man efter middagen om vinterkvällarna efter dagens skidturer. 

Nu är det grönska utanför och pelargonerna blommar för fullt. 

Turtlan."

//Tack snälla som orkade ta fönsterhåven med dig! hälsar Elisabet.