lördag 16 december 2017

Det bästa för Ulrika i Närke ....


I måndags var det den årliga utdelningen av julblommor (julblomma får alla församlingsmedlemmar som är 85 år eller äldre).
Jag var med och delade ut blommor förra året också och det är verkligen en av årets höjdpunkter. Det är så oerhört uppskattat, det är fint att få vara en del i att göra människor glada.


Torsdagsträffen. 
Veckans träff var den sista för terminen och åh så mysigt vi hade det! Jättehärlig sång av en duktig sångerska och sen fika. Surret kring borden på torsdagarna...jag älskar det! 
Gemenskapen och glädjen, det är så fint när man vet att många av personerna där lever ensamma liv annars.

Och jag fick en lång pratstund med en person jag tycker såå mycket om. Han har varit med om mycket spännande i sitt liv och det är alltid roligt att prata med honom och få ta del av hans minnen. Han är musiker och har bl.a. spelat på Nalen i sin ungdom.


Ett annat av veckans bästa är att jag fick beskedet att jag har fortsatt anställning ytterligare 6 månader. Det känns BRA. :-)
Fortfarande bara 50% men en kan inte få allt och jag trivs så otroligt bra så ja, självklart tar jag det. :-)
(Kanske, kanske blir det en heltid ett helt år, OM vi får projektpengar vi sökt. Håll tummarna!)
Bilden togs när jag satt hemma i soffan och var helt slut på och fortfarande hade namnskylt och jobbnycklarna på, hade inte orkat ta av dem, men var så himla himla GLAD för mitt jobb så den passar ju ihop med den här bäst-pärlan.
Jag ÄLSKAR mitt jobb!


Och nu kom jag på ännu en sak som absolut är på bäst-listan: idag träffade jag en arbetsterapeut och provade ut en handledsortos. Glad, glad är jag, dels för att hon hade en så bra inställning (hon hade inte hört talas om Ehlers-Danlos men sa "ja men då får jag lära mig!", jag önskar vårdpersonal hade den inställningen!) och dels för att ortosen ger ljuvlig avlastning och stöd. 
 
Det bästa för Ann i Göteborg ...


Det bästa den här veckan, som dominerats av förkylning och ont i knät, var att jag fick stickat klart islandströjan till Henrik och att jag fick iväg julpaketet till honom i tid. Tröjans färger har han bestämt själv, ljusgrått, svart, gult och blått. (Det är maken som modellar på bilden och tröjan är lite smal till honom)
 
Henrik har börjat nytt jobb och kan inte komma hem till oss till jul. Han får fira engelsk jul tillsammans med flickvännen och hennes familj!
 
I februari kommer de båda hit och då firar vi allt på en gång – både födelsedagar och jul igen!

fredag 15 december 2017

Det bästa för Kerstin i Dalarna ....
(lifelivingitnow ....)


Kan bara bli veckan på Gotland 💚
Återsett fiskelägret på Fårö 😀
Har varit vid "vårt träd" 🌲🌳💚
Bott på ett underbart fint och trevligt hotel - Clarion Hotel Visby 🏨
Ätit god mat - både på fina restauranger och enkelt på hotellrummet 😍
Mina gallstenar har inte gett sig tillkänna!!! Min kropp för övrigt har klarat det längre än jag kunde föreställa mig 👍
Rullstolen har varit med men legat i bilen hela tiden. Visby innanför murarna är inte rullstolsvänligt... 😂 Korta promenader med många pauser i butikerna och någon restaurang har varit lösningen 😀
Önskar vi kan åka tillbaka snart igen 😍
Kram Kerstin i Dalarna
Sånt man upptäcker ....



En sak är säker, Spotify är en ständig källa till glädje för mig.
Ibland ser man ju uppe i högra hörnet såna som man följer och vad dom just då lyssnar till.

Just nu var det så här .., en lyssnar till tango, hej på dig du!



Och en annan på detta.

Båda två är män, men åldersspannet är tämligen stort.



Själv lyssnar jag just nu till detta.
Fredagsfönstret ...


Ja, här kan ingen undgå att följa utvecklingen i det som ska bli uterum ...., men detta är ju också min egen dagbok. Idag ska fönsterfodren komma på plats; på det sista fönstret och så är det utsidan av samma fönster som ska fixas.
Nu är det inte så mycket kvar.

"Takstolarna" ska målas och golvet behandlas .., lister ska sättas upp.
Ja, det är mer än man tror.

Nåja .., snart kan vi nog ...

torsdag 14 december 2017

vitt ute och my skarsgård ....



Ledig dag utan bil och det är som bäst.
Då blir man hemmavid.

Friherrinnan kommer på besök och Shejken är med .., vi sitter i vardagsrummet och pratar om allt och inget .., om hennes stundande resa till Västmanland (just det, inte Dalarna som jag alltid säger och skriver!) och den omtänksamma väninnan Anne-Marie (läs: osjälviska), hon som har bott i Luxemburg och dit körde minsann friherrinnan och min chefs mamma Anna-Lisa (den förstnämnda rattade) och har ett levnadsöde som går utanpå det mesta.

Och medan snön föll, satt jag sedan i min ensamhet i loppisfåtöljen och lyssnade till Fyllepodden, där My Skarsgård berättar om sitt liv med och utan alkohol. Oerhört intressant.
Alla har vi väl i vår närhet (släkt, bekantskapskrets, arbetskamrater etc) människor som antingen är beroende av alkohol eller gärna blir alltför berusade och om vägen från grav alkoholism till att själv föreläsa och  - sedan tolv år tillbaka - vara helt nykter, ja, om detta vittnade denna My Skarsgård, som verkar så oerhört sympatisk.

Och precis nu kom pensionatsvärden hem. l

Sill och mera sill och ledig dag ...


Och jag är ännu mätt efter gårdagskvällens julbord på Skepparstugan i Steninge, tillsammans med pv:s moster - Sonja - (det är henne ni ser på bilden, hon är just i färd med att ta sig en portion grönkål) - , friherrinnan förstås och pv och jag själv.

Sååå trivsamt det var!

Som vanligt åt jag mig mätt på olika sorters sillinläggningar och där var små, små skurna skivor av hjort och rådjur och älg - perfekt med det lilla - där var olika röror, inkokt lax, ägghalvor med majonäs och dill förstås .., och köttbullar, prinskorvar, janssons,  grönkål .., och så alla efterrätter.
Julskinkan smakade jag inte ens, den har vi ju här hemma.



Och världens godaste julmust, det måste väl ändå vara denna!
Inte så vanvettigt söt, nej, den är så god så det är inte klokt!
Den ska inhandlas till lillejulafton.


Intill oss satt ett sällskap där alla är kunder i affären och några av dom äldre herrarna i sällskapet kom fram och frågade var jag nu - egentligen - kom ifrån?  Skellefteå? Gällivare? Boden? Jaså, Malå .., Malå .., var ligger det ..., nära Norge?

Och jag tänkte att någon gång ska jag minsann låta skriva ut en mini-karta över Västerbotten, så får dom se. På andra kartor ligger Malå nästan exakt rakt västerut från Piteå räknat, men här var det lite annorlunda. Och Dikanäs, där mamma har sina rötter, ligger rakt västerut från Malå räknat, mot norska gränsen till.  (Morfar och andra hemma åkte med hästforor över till Mo i Rana och sålde skinn och annat ..., ja, vintertid, alltså).

Och en av männen kom fram och sa, lite lågmält, att "det ska du veta, det finns ingen kassörska som öppnar bärkassen snabbare än du!" och jag loooog så här mycket för mig själv och tänkte att det var ju ett eftermäle att få ...., tänk, den dagen då ens liv är tillända och så säger nån "men hon var jäkligt snabb på att öppna plastkassarna!" Så härligt absurt, ja, helt underbart!
(Det är nämligen så att många - särskilt äldre - har svårt att öppna kassarna, så då gör jag det genast kassen kommer farande på bandet). Och jag såg för min inre syn den dagen jag ska tackas av .., då blir det just detta - hur man snabbt öppnar en kasse - som är det bestående minnet ,-)


Men det allra, allra bästa igår, det var i falla fall sms:et som kom från Hallsberg.
Jag hade nämligen skickat ett julkort med harry-och-sigge-motiv (om jag minns rätt) och på kortet blev det en liten extrahälsning till mossfolks småpojkar.

Döm om min förvåning när jag i min mobil sen har en liten film, där den äldste av pojkarna pratar in och säger tack för kortet och berättar att tomten ska komma på natten och minsann får jag veta att morfar och mormor också kommer!
Sicken glädje!
Så mycket värme!

Nu är det förmiddag .. jag klev upp vid halv sju, pv tog för ovanlighetens skull bilen och så har jag varit över till rara grannarna som idag tackar för sig och åker hem till Täby.
Såååå ledsamt det blir!
Och så tomt!
Rara, fina människor som har förgyllt hösten fram till nu!
(Och Ingvar, denne försynte man, har världens vackraste handstil!)

Ja, ungefär så är det.



Dagens fönster ...


... från Kvistbro, där Ulrika var och arbetade, där fick hon bland annat detta i håven.
Sju fönster i ett svep!

Och titta här, vilken underbart fin liten kyrka där finns!

Tack Ulrika!

onsdag 13 december 2017

Idag två till .....


Tack gode Gud att jag arbetade förmiddag!
Det var fullt upp ändå; veckotidningarna skulle upp i hyllan och returerna tas om hand .., sen kom förmiddagsposten med rekommenderade brev och små kinapaket (inte många), det var tobak och snus som skulle plockas upp och så var det ju kassan hela tiden och kvällstidningar och morgontidningar och rengöring av  pantmaskinen, för det hann jag inte med igårkväll.

Klockan 13.00 kom småttingar från Haverdals byskola och lussade för kunder och personal.
Såååå fint!


Åkte hem vid kvart över ett och strax efteråt kom posten och Brooks skickade dom här bilderna till mig. S t a c k a r s  Cornelia och Johanna! Det var fullt i hyllorna och på golvet när jag tackade för mig .., nu skulle alltså dom här två lådorna in och dom det är ännu mera paket i dom än i burarna!

En sak är säker: nästa december .. ALDRIG någonsin att jag kommer att arbeta extra på eftermiddagarna när posten kommer, det garanterar jag.

Nu blir det kanske ett extrapass på fredag också, men även då förmiddag.
Sen återstår nästkommande vecka .., mån, tisdag, fredag ..., undrar just hur det blir då?

Ikväll julbord på Skepparstugan i Steninge, tillsammans med Sonja, friherrinnan, pv och så jag själv då. Jag är så ledbruten, så jag vet knappt hur jag ska orka, men det går väl. Allt går i Västerbotten, sa mamma. Säkert i Halland också. Och hällregn ute.

(Och Bert; dom allra flesta paketen kommer från Sverige; det är ytterst få från utlandet).
Förra gången ...


... som jag skulle arbeta förmiddag (halv åtta till ett) sov jag inte en blund natten innan!
Inte för att jag var orolig; jag blev bara allt mer pigg.

Igårkväll tog jag nelly med mig i sängkammaren.
Hon är - för mig - världens bästa sömnpiller!

Nu vet hon precis hur vi ska ha det; jag lägger mig på höger sida och hon ligger mot mitt bröst, ibland med nosen mot min hals och sen somnar jag bums och sover hela natten.
Och min vänstra hand, den har jag intill pv - han som alltid är så varm om huden -.

En slags trygghet, kanske?
Den  här känslan av att vara på savannen.
Elden .., att inte vara ensam.


Dagens fönster ....


... finns i Visby domkyrka och jag är så innerligt tacksam för att ni tar fönsterhåven med er!7

Ena dagen kommer små fönster från Närke, nästa från en domkyrka - det är så härligt -!

Tack Kerstin i Dalarna (lifelivingitnow) som tog dig tid!



Och här en liten film från nätet där ni kan få en titt inne i själva kyrkan.

tisdag 12 december 2017

Slut i rutan ....


Eller slut som artist, kanske.
Det var inte långt ifrån att jag dånade när jag - samtidigt som postbilen anlände - kom till affären!
Igår hade vi en enda bur och var överlyckliga .., idag en bur och två jättelika emballage sprängfyllda med försändelser!


Och det var tunga paket  - många från jultidningsförlaget - knappt att man kunde lyfta dem!
Jag tömde två av dom tre "burarna", Kalle tog den som var kvar och hjälpte sedan till att få in dem.
Tänk, att det ordnade sig!

Och världens raraste kunder kom i strid ström och hämtade sina paket .., så nu är det anständigt i hyllorna när jag börjar vid kvart i åtta.
Ska sortera om och göra bättre plats .., jo, det blir nog bra.
Slutar ett, postbilen kommer vid två.

För övrigt intet nytt.
Jag är så trött och slut på i kroppen och har så ont i höger höft (avdelningen gnäll), så nu ska jag göra natt (ära vare Alvedon  665 mg) och så stundar två lediga dagar på raken! Härligt!

Resumé ...


Full fart i affären igår!
Alla sex lådorna med veckotidningar väntade på Cornelia och mig när vi kom och det tog tid och så var det allt det andra. (Cornelia kom lite senare och var såååå fin i sitt långa, rågblonda hår som nu fått lockar, men bara lagom).

Ingen enorm mängd med paket heller!
En enda stor "bur" (av kartong, jättestor, men ändå .., fullt hanterligt) och det var ingen svårighet alls att få plats med allt, vare sig på hyllorna eller på golvet. Härligt!

Undulaterna från Skottland lyssnar till svensk julmusik ....

Den här veckan är jag fri onsdag-torsdag-fredag, men tre ur personalstyrkan ligger däckade i förkylning (en har troligen lunginflammation), så det blir ett förmiddagspass i morgon onsdag.
Nåja, det blir bra det i januari när lönen kommer.

Kom hem vid halv nio och kom då ihåg att jag postat julkortet till Australien, MEN glömt att sätta på porto! Aj, aj, aj. Och min högra höft värker så jag vet inte vart jag ska ta vägen! Tack och lov för Alvedon - den starkare varianten -!



Gör tidig kväll (halv elva, men då har jag varit trött länge), Nelly får ligga intill mig, med nosen
mot min hals och jag somnar bums. Vaknar halv fem och är hur pigg som helst .., stiger upp en timme senare och har nu läst ikapp helgens DN .., ser en underbar dödsannons som får hjärtat att bli så varmt och läser sedan Björn Wimans text om sin far - bara såååå bra -!

Carola sjunger från Spotify .., eld i kaminen .., hundar som sover .., kolsvart mörker och pv som idag - för ovanlighetens skull - tog bussen till jobbet.



Och själv väntar jag på att hyacinterna ska börja  d o f t a.
Det verkar hopplöst.


Dagens fönster ....


Idag har jag jobbat i Kvistbro, inte i själva kyrkan den här gången utan i en av de små stugorna intill. Sååå mysigt!



Fönsterhåven var förstås redo. :-)

//Ulrika

måndag 11 december 2017

All glädjen ....


Ni är så fantastiska!
Nu, bara två veckor före jul, kom det fler bidrag än någonsin!

Det var till exempel Kerstin i Dalarna som äntligen fått komma till Gotland (hon hade oroat sig för att eländet med gallstenarna skulle sätta stopp för den resan ..) och den stora bilden här ovanför, den har hon tagit. Så vackert!
Julgranen näst längst nere, den är också från Gotland; från hotell Clarion (ja, jag skriver med två l i hotell).

Och så var det "gräbban" Ann i Göteborg som - så där helt apropå bara - hade fått en bukett rosor från sin norrbottniske make! Det ni!
Bilderna av tulpanerna och vägen här i Stensjö, är mina.


I Skellefteå hade ellem en längre tid känt sig så trött och slut på.
Så här skrev hon:
Hösten har varit intensiv och jag har länge känt mig sååå trött. Med en kompledig dag och en inställd jobbresa, så är jag nu ledig fyra dagar.
Så jag har fixat en massa ärenden,bakat lite, vilat, sovit ganska bra.

(Bilden med vårljuset på soffan har ellem tagit, i ett tidigare bästa-bidrag för länge sedan .., men bilden är så vilsam, så jag tycker den passar bra till hennes bästa).

Och Eva på Frösön berättade så här: Kvällen ikväll, då jag har varit i stora kyrkan och lyssnat på en av stadens körer som sjöng Christmas Carols. Så stämningsfullt och härligt när vi alla klämde i med några kända Carols. Träffade vänner jag inte har träffat på länge och det förhöjde kvällen ytterligare.

(Bilden längst ner till höger visar Bentes hand och duken som jag fick av henne).



I Norge, i Hamar, hade Bente bestämt sig: nu orkade hon inte längre försöka få till stånd en hiss i huset där hon bor, nej, hon köpte sig en trerumslägenhet i Elverum (bilden) och hoppas nu få sälja den lägenhet där hittills har huserat i. Det är den sämre hälsan som gör att Bente vill - eller känner att hon måste - flytta. Tre trappor upp och ingen hiss och med dåliga lungor .., nej, det går inte!
Lycka till Bente!

Babsan i Uppsala - axelopererad och hemma för rehabilitering - hade fått komma ut och lufta dom sociala talangerna. Så här skrev hon:
Det bästa får bli fredagens julbord med makens jobb. Maten var  - inget dopp i grytan - så där, men himla trevligt att ta en tur ner på stan och sedan träffa trevliga människor. 

Bilden längst nere till höger visar min systers Rejmyreglas som vi växte upp med i Malå. Det är också glädje; för nu är det bestämt att vi hinner träffas innan jul! Härligt! Glädje för mig.


I Hallsberg - hos mossfolk - där hade det varit julföredelser!
Veckans bästa här har varit dagens pepparkaksbak. Julmusik, tomteluvor, tända ljus, mycket engagerade barn. Pepparkakorna, jo de blev sneda och vinda och olika tjocka och lite stympade och alldeles perfekta.

Och Eva på Frösön hade mer glädje på lut .., den där kvällen med  skrivarvännerna och pepparkaksfigurer på tallrikarna och "en härlig kväll med både allvar som skratt".



Så var det friherrinnan som gladdes åt tillsammansfrukosten i Steninge, hemma hos henne.
Ja, det var min glädje också!
Hon gör alltid så fint ., dukar som till Nobelmiddag nästan - eller frukost - och massor av levande ljus!

Och så var det Kattis i Närke - nästan-granne med Ulrika -.
Det bästa i veckan för mig, det var lördagens Stickmys i juletid hos ostbiten.se! God mat, ljuvligt vacker miljö, garn att klappa på och trevliga stickerskor att umgås tillsammans med.

Barbro i Brämhult hade blivit ägare till två tavlor, målade av Birgitta Erlandsson, ja, nu fick detta bli Barbro och hennes makes gemensamma julkapp. Grattis till er båda!
(finns på Instagram under sitt namn birgittaerlandsson).¨

Den göteborgska madamen Ann hade inte bara fått rosor av sin Gunnar, hon hade även varit på biblioteket och läst sagor för småttingarna och det måste passa henne som hand i handske.
Jag hade gärna varit liten tös och fått lyssna till Ann!
 
Och så var det Ulrika som tillsammans med yngste sonen kört till Örebro och hälsat på den äldste - Andreas - och hans flickvän och lilla hunden Alfred. Då var det så mycket glädje, så där så Ulrika skrev att hon nästan gick sönder.
Och igår var jag ledig och kunde ta en långfika tillsammans med någon jag tycker om, mitt på dagen. Och sen köpte jag mig en klänning och en julklapp till Chrille. Lyx! Och på kvällen sen blev det matlagning och middag med härligt sällskap. Revyklipp, musik, sång och skratt så man nästan storknade.


När friherrinnan var här på middag i lördags, så fick jag ett litet paket av henne och det visade sig innehålla den här underbara lilla broschen, vilken kom från STORARTAT. 
Visst är den härlig!
Jag har haft precis en sån, på arbetströjan på jobbet, men det var dömt att misslyckas med alla paket man lyfter, så den blev skadad .., nu, för att inte fördärva denna, så får den pryda adventsstaken!
Tack kära friherrinnan - stor glädje -!


Det ska jag säga er, att den här gången var det knepigt att hålla isär alla bidrag, nu, när jag ska göra collagen! Så här kommer Turtlans bidrag, ja, två av dem.
Så här berättar hon: 
Vi tog bussen alla tre i samlad trupp ner till stan. Promenerade runt i ett julpyntat centrum. Nya bollar som lyser i träden och vår vackra och gamla teater var så fint upplyst där vid Klarälven.

Jaa .. har jag fått med er alla nu?
Jag tror det.
Stor - nej STÖRSTA - kramen till er alla och nu har ni en hel vecka på er att ladda för nästa glädjevarv! Om ni vill vara med, alltså.

Från hjärtat säger jag:  t a c k till er alla!

Dagens fönster ...


Kerstin i Dalarna besöker Gotland och från Clarion hotel - såååå vackert - kommer den här bilden!
Tack snälla! säger jag.

söndag 10 december 2017

Och det bästa för Kerstin i Dalarna ...


Finns många "bästa" för mig den här veckan.
Barnbarnet fyllde 2 år i tisdags 
Av oss fick han ett "leksaksbord" med tågbana (typ Brio), fordon, träd och hus. Allt i trä. 
Pappans kompis K slår på stort varje gång till J, denna gång med en bil - 4-hjulsdriven - och med plats för 2 
 
 
I torsdags åkte jag och mannen till Stockholm för vidare resa till Gotland på fredag f.m. Jag har varit "livrädd" att inte komma iväg p.g.a. mina gallstensproblem,  men hittills mår jag bra.
Njuter varje minut.
 
 
Idag söndag blev det en tur till Fårö.
Fortsätter njuta av livet så mycket jag kan 💚💚💚.
 
Kram Kerstin i Dalarna 
(lifelivingitnow på instagram)