fredag 13 februari 2015

I byttan just nu ....


Ja,. den här gamla bilden från en dragning - det måste vara flera år sedan - får illustrera DBIV-inlägget.  Jag tänkte bara skriva ner vilka som - redan nu - ligger i byttan.

Det är ....

Turtlan i Karlstad

Anne i Mantorp (enligt egen uppgift ett riktigt kakmonster ,-)

Eva på Frösön

Cecilia N i Härnösand

Bloggblad i Söderköping

och

Sportiga Jenny på Kaxholmen


Det bästa för Turtlan i Karlstad ...


Hej!

Det har varit lite glest med besök hos kära kompis B och kids sen vår flytt. Lite längre att åka nu men det är ingen ursäkt. Men på onsdagskvällen blev det av. Sonen i huset var inte hemma så det blev en tjejkväll. En tjej på 11 år. Två på  40+...

Först lite mat som toppades med en hemgjord smoothie. Lite kakor på det fina kakfatet och kaffe.

Yatzyspel och två som fick Yatzy. Skratt och prat.
Nästan svårt åka därifrån men till slut blev det så. Kommer ju tillbaks.

Helt enkelt Veckans Bästa!

Turtlan.
Det bästa för Anne i Mantorp ...


Hej!
Mitt bästa den här veckan är inte något svårt val. 
Det är så klart veckans reprisvinst: hembakade småkakor.

Jag vill också erinra om att det är min bemärkelsedag på söndag och då har jag för mig att man får ligga i lotteribyttan med två lappar. ;-)

Stor och varm kram från KAKMONSTRET Anne i Mantorp

torsdag 12 februari 2015

Kakor, kakor, kakor ..!


Hojt, hojt alla rara vänner som är kaksugna!

Två dagar kvar att komma med ett bidrag och därmed få chansen att vinna en liten ask med friherrinnans hembakade kakor!

Dragning på söndag vid 11-tiden.

"Varmt, ja, hjärtinnerligt välkomna!" säger jag och blinkar lite till Bert i Luleå.

(Mejla bara glädjen till bisse151@gmail.com .., så .., ja, ni vet!)
mango och papaya


ligger på soffan i fosterställning
fryser
iskalla händer

nelly ovanför mig
och harry vid fötterna

från fönsterblecket hörs småfågelpick
solrosfrön som ska tas sönder
pick-pick-pick

känner mig trött och slut på

då ringer telefonen
ett låååångt nummer
jag tänker att det är en försäljare

det är det inte
det är AP som ringer från Ghana
hon - mellanbarnet -
hon som alltid längtade hem när hon var liten
som inte hade så lätt för att sova borta

nu är hon i afrika
lååångt hemifrån
och ska just köpa sig en mango
men det blir en papaya

en liten stunds prat blir det
mest om nelly

efteråt är jag pigg
Ja, ja, det är ju insidan som räknas ...


Att sätta igång den nya mobilen, logga in och klicka sig fram till kameraappen och
sedan - oförhappandes - möta sig själv i ett underifrån-perspektiv ...., ja, det kan jag säga er,
att trevligare saker kan man få vara med om.
Dagens fönster ...


.... finns i ett gult hus på en kulle, ja, i landet Halland.

Och bilden togs med den nya mobilen .., oj, jag fick leta länge innan jag hittade rätt ram!

I ett par timmars tid satt jag igår och kämpade med inloggning kors och tvärs och hade inte supporten på Tele2 varit så oerhört vänliga, hade jag nog deppat nåt förskräckligt.

Utan att jag själv vet hur det gick till, fick jag in allt som det skulle ..., det var bara ett problem, jag kunde inte ringa, men det är ju helt klart överskattat ...

Nåja, det löste sig också.

Nu ska vi bara bli bästa vänner, telefonen och jag själv.
Det bästa för Eva på Frösön ...



Hej!
Nu är jag på hugget igen och vill verkligen vinna kakorna, som ser fantastiskt goda ut.

Det bästa i veckan var i tisdags när jag kände att det vände igen. Efter en vecka med ett smärtskov som inte liknade nåt var det idel lycka att känna sig bättre (smärtan försvinner ju aldrig men det är mer eller mindre). Då satte jag mig och tecknade den här bilden.

Nog dröjer det innan man kan springa på en sommaräng men bara av att göra bilden så blev jag gladare.

Kram Eva

onsdag 11 februari 2015

Snart är det dags ...



Om ni visste hur många gånger vi har tittat på den här lilla filmsnutten!

Och smajlat.
Nånting sinnligt ...



Så här en vanlig onsdag i februari.
"Kan man ta bort antennen på en Toyota Yaris ...?"


Såja.
Nu är bilen tvättad och klar.
Anständig.

Och jag behövde inte fråga det där om antennen ..., jag tog fram trädgårdsslangen, en hink med varmt vatten, samt två biltvättkuddar ..., och nu är bil, fönsterrutor och jag själv tämligen genomvåta.

Spridaren höll inte tätt.
"Är dom lagom tjocka ...?"

På väg in till jobbet ...

Igår blev det tjänstgöring i charken under ett par eftermiddagstimmar.
Någon hade blivit sjuk och det är i nuläget ont om vikarier och så kom ett sms från chefen som förvarnade om vad som väntade.




Det gick det med.
Att stå som expedit bakom en charkdisk innebär betydligt mer småprat med kunderna .., det ska väljas pålägg och funderas över vad som ska inhandlas till middag - grillad kyckling eller köttfärsbiffar -, eller kanske revbensspjäll?

Och vilket pålägg är godast?
Milanosalami, olivmortadella eller sotarskinka?
Och hur tunna eller tjocka ska skivorna vara?

"Ja, så där lagom ...", säger kunderna.

Och nån vill ha gräddpastej och man tar upp en bit och måttar med kniven och det kan jag säga, att man måttar aldrig rätt.

"Nej, en bit till ., nej, lite mindre, lite-lite mindre .., så där ja ...!" säger kunden och då är man tillbaka på Ruta Ett, där man först satte kniven.

Och man ler för sig själv och plastar och slår in i vitt papper som aldrig blir så där fint vikt som när ordinarie personalen är på plats, men kunderna är vänliga och säger att det spelar ingen roll.

Medan jag leker charkpersonal är chefen andrakassörska och Louise hinner ta alla veckotidningar och ordnar med returerna - heja - och jag har dessförinnan räknat kassorna och fixat mejeriordern till på torsdag ..., förlorar dessutom krona-eller-klave om vem som ska göra brödvagnen och Louise smajlar och jag står där inne i frysrummet iklädd en röd fleecejacka och då är det bara en timme kvar att arbeta.


Och så är kvällen tillända och jag har så ont i mitt gamla protesknä att jag vill gråta (stenbgolvet i charken .....), pv har varit på köravslutning och står utanför och väntar i bilen .., och sen ramlar jag ihop i en liten eller stor hög i loppisfåtöljen, orkar inte ens ta en titt i mejlen och sen är jag vaken till tre natten mot idag och jag svimmar närapå när pv stiger upp - just då, mitt i natten - och går ner i köket och ägnar sig åt ett matteproblem ..., och nu är det morgon och allt är bra igen.


Inget för flygrädda ...


AP ska flyga från Accra till staden Kumasi och från flygplansfönstret är detta utsikten.
Ett flygplan i bitar.
Jo, jo.


Sen är dom uppe i luften och texten under lyder så här:
"Att jag gick emot allt vad jag står för och tackade ja till uppdraget i Ghana - det kommer jag alltid att vara evigt tacksam för -.
Vilka upplevelser! Vilka erfarenheter! Vilka fördomar som krossas!"
Det bästa för Cecilia N ....

Två saker är hittills bäst. Min sista dag på jobbet i ett sammanhang och att jag har fått nytt jobb.
Min sista dag i ett annat sammanhang på jobbet kommer om några dagar.

Cecilia N.
Det bästa för Bloggblad i Söderköping ...

Fyrtioårig bröllopsdag och kärleken tycks frodas ....

Hej
Det bästa i veckan var förstås att ha hela familjen hemma, skåla i jordgubbsbubbel (0% alkohol, 100% fest), äta gott, skratta och njuta av att alla mår bra, det är ju inte så självklart… 



Dagens fönster ...


Hej,


Nu har jag grejat lite med min sjuka dator och KANSKE kommer den här bilden fram till dig? Det är eftermiddagssol genom vardagsrumsfönstret med vår orkidée som verkar vara kusin med en av dina. Den bara står och står och behöver inte ens vatten.
Har förstått att det är vår och sol och söderväggsvärme i Sverige. Härligt.  Vi har det likadant här faktiskt - efter kyliga och regniga dagar skiner nu solen och den häftiga vinden har stillat sig.

Ha det gott
Monet

//Jodå, bilden - så vacker! -, kom fram. Tack snälla!

tisdag 10 februari 2015

Och tänk ....


... att man kan bli så glad och lycklig av små papperslappar!


... gjorda med omtanke!


I fönstret finns också en virkad duk från Bente i Norge ....


 ... en slags kristall från Monet i Frankrike ...


.... samt en sovande keramikkatt, gjord av en kund i lilla kvartersbutiken i Ystad .., och så en favoritkruka inhandlad för evigheter sedan på hemslöjdsutställningen i Vormsele.

Allt sammantaget blir det ett hjärtevärmarfönster!
En vanlig tisdag ...


Det är kyligare än igår och Bert har berättat att det är varmare i Luleå än i södra Sverige, ja, ja .., men här är skönt och friskt!

Vi tar fabrikör-johansson-rundan .., rodelbanan nerför åsen är nu borta och jag behöver inte ideligen hojta till harry att inte draaaa i kopplet, så där så jag ska sluta mina dagar raklång mot stenhällen.
Med livet i behåll (vilken lycka!) står jag där och räknar svanar .., gamla och unga .., kanske fjolårsungar ..., och minst ett tjugofemtal är det, utspridda lite här och där.



På ditvägen är Nelly långt efter oss, även om hon numera vet att vi kommer hem igen.
Åååå, så glatt hon skuttar nerför backen ....!


Just där nere, innan man passerar färisten, brukar räven hålla till och även små kaniner.
En liten håla dold under enrisbuskar fångar damens intresse .., nooooos.-nooooos!



Sen tar vi hästhagen hemåt.
Det syns inte på bilden, men nästan varje grästrå har små pärlor av frost/vatten på sig, ja, det ser ut som hade Vår Herre eller Fru slängt ut glitter över hedmarken!




Och nu är vi hemma och tre timmar återstår innan det är dags att susa till jobbet.
I morgon stundar ledig dag!

Och då vill jag sjunga så där som dom gör i filmen ..., eller som titeln är.
Titta gärna på den, den är underbar och inte alls som man ( i alla fall jag) förväntat mig!





Glädjepost! 


Så här fina kuvert kan man få från Västergötland!
Inget vanligt köpekuvert, utan hemgjort.
Man borde ju ha anat .....


Titta, så fint hon har gjort!
Tack snälla, rara Mian!
Nu ska den lilla "tagen" få hänga intill Annika Engströms variant .., det blir hur fint som helst!
Dagens fönster ...


.. finns i Arboga.

Fönsterfångerska var Ulrika.