onsdag 11 februari 2015

"Är dom lagom tjocka ...?"

På väg in till jobbet ...

Igår blev det tjänstgöring i charken under ett par eftermiddagstimmar.
Någon hade blivit sjuk och det är i nuläget ont om vikarier och så kom ett sms från chefen som förvarnade om vad som väntade.




Det gick det med.
Att stå som expedit bakom en charkdisk innebär betydligt mer småprat med kunderna .., det ska väljas pålägg och funderas över vad som ska inhandlas till middag - grillad kyckling eller köttfärsbiffar -, eller kanske revbensspjäll?

Och vilket pålägg är godast?
Milanosalami, olivmortadella eller sotarskinka?
Och hur tunna eller tjocka ska skivorna vara?

"Ja, så där lagom ...", säger kunderna.

Och nån vill ha gräddpastej och man tar upp en bit och måttar med kniven och det kan jag säga, att man måttar aldrig rätt.

"Nej, en bit till ., nej, lite mindre, lite-lite mindre .., så där ja ...!" säger kunden och då är man tillbaka på Ruta Ett, där man först satte kniven.

Och man ler för sig själv och plastar och slår in i vitt papper som aldrig blir så där fint vikt som när ordinarie personalen är på plats, men kunderna är vänliga och säger att det spelar ingen roll.

Medan jag leker charkpersonal är chefen andrakassörska och Louise hinner ta alla veckotidningar och ordnar med returerna - heja - och jag har dessförinnan räknat kassorna och fixat mejeriordern till på torsdag ..., förlorar dessutom krona-eller-klave om vem som ska göra brödvagnen och Louise smajlar och jag står där inne i frysrummet iklädd en röd fleecejacka och då är det bara en timme kvar att arbeta.


Och så är kvällen tillända och jag har så ont i mitt gamla protesknä att jag vill gråta (stenbgolvet i charken .....), pv har varit på köravslutning och står utanför och väntar i bilen .., och sen ramlar jag ihop i en liten eller stor hög i loppisfåtöljen, orkar inte ens ta en titt i mejlen och sen är jag vaken till tre natten mot idag och jag svimmar närapå när pv stiger upp - just då, mitt i natten - och går ner i köket och ägnar sig åt ett matteproblem ..., och nu är det morgon och allt är bra igen.


3 kommentarer:

Kattis sa...

Som jag trivdes under mina år i charken och delikatessen! Inga sura miner där inte. (Gott var det också...)

Turtlan sa...

Så roligt att affären har en riktig charkdisk. Det är så mycket roligare handla så än inplastad skinka.

Ja vad är lagom tjocka skivor...?

Eva i Tyresö sa...

Ja mycket roligt med chark disk.
Jag skulle gilla att handla av dig!
Men knät??? doktorn får ju aldrig veta hur hiskligt ont det är. Man lever bara en gång och då ska inte tillvaron fyllas av värk.