fredag 25 november 2022

Bedrövelse och längtan ...

Ja, det kan jag säga, att idag blir det ingen höjdare att berätta hur DN:s Nutidsquiz gick. Helt ärligt har jag ingen lust.

Så här var det: Jag låg ännu kvar i sängen, knappt vaken, när det plingade i min mobil. 

Det var ett sms från pv (en trappa ner) och följande stod att läsa: "Slå det om du kan!" 

Jag förstod på en gång vad det handlade om; han hade förstås gjort quiz:et och hade nu full pott. 

Nej, det hade han inte, men väl nio rätt av tio. (Han hade fel på fråga 3, kommer inte ihåg vad den handlade om det var, jo, pannkakan!) 

Så ...., jag anade att nu kunde det bli knepigt för mig .., förmodligen med frågor som han anade att jag skulle få problem med. Jodå, så blev det också. Det här var mitt sämsta resultat på länge: 5 ynka rätt!

Nu kommer jag inte ihåg på raken vilka jag hade fel på, men det handlade i alla fall om kryptovalutor, en filmtitel, Ukraina, pannkakan och nånting till. Bedrövligt. Nu får det bli bot och bättring till nästa fredag (och inte så mycket Ambulans-tittande, mer tidningsläsning!)

Tittade igårkväll på ett program om vackra resor via järnväg och föll pladask för staden Levanto  i norra Italien. Någon som varit där? (Men jysses, så kuperat där är!)

Googlade på boende och hittade ett sådant också (frukosten såg mer än ljuvlig ut, sånt kan få mig på fall!) och nu gäller det att locka herr Göransson till en resa söderut, ja, inte nu, men nästa höst kanske?

Och för tredje kvällen på raken har jag kunnat glädjas åt Wallanderfilmer på någon kanal som råkat stå på. Handlingen bryr jag mig inte om, men däremot alla bilder från Ystad .., och från det som i filmerna är polisstation, men i verkligheten är B&B-Stationen där vi brukar övernatta .., oj, vad det griper tag i en! 

Medan detta skrivs (med min laptop i knät) ser jag Relationsakuten i tv4. Det är tydligen ett äkta par som ska ge goda råd och mer än en gång har jag tänkt att det där paret verkar ha det rätt knepigt i sitt förhållande, i alla fall när dom är i studion. Ja, ja. Brasan i kaminen har brunnit ut .., kaffet är urdrucket och det där dags att gå ut med Harry. 



Fredagsfönstret ...



... fångades av madamen från Värmland, nämligen Turtlan .., och det var under besöket i Stockholm som håven plockades fram. 

Läser jag rätt på fönstret, så är detta såväl en bokhandel som en restaurant. 

Tack snälla! säger jag.

torsdag 24 november 2022

Med posten idag ....

Vi tog en annan runda idag, harry och jag själv. 

En som gick åt andra hållet .., över Kustvägen där Kattegattleden går och så in på Vitabergsvägen och till Lilla Skipås och så rakt över vägen igen och in bland alla sommarhus och året-om-boende och ner mot havet till. 

Huset på bilden ligger på Vitabergsvägen och ser ni rosen som ännu blommar så fint? 

Och så hemåt. Mötte två gånger två människor, samt en liten olydig jack russel som på inga villkor ville lyssna till sin husse, utan kom springande rakt emot oss. Nåja, det gick bra det med. 

När jag tänker efter, mötte vi ännu en människa; en ung kvinna som var upptagen med mobilprat och hade en hund i sällskap. 

Hunden hette Bamse och skällde omåttligt på Harry.



Nåväl. Sen kommer man i alla fall till en slingrig liten stig, kantad av vackra enar och mängder med små ormbunkar - det är det jag kallar för ormbunks-BB - och där är massor med blåbärsris!

Det här är utsikten.

Någonstans till höger på bilden - om man följer horisonten - ligger (men inte synligt här) Falkenberg. Så vet ni det.

Kom så hem. Vittjade postlådan. 

Numera är det mest reklam från Jula, Jysk, Ica Maxi, Coop i Falkenberg och så förstås brev från Hjärnfonden, Amnesty, Greenpeace, Operation Smile och andra som vill påminna om att det behövs bidrag.

Men .., där var också ett blått, fodrat kuvert med en handstil som kändes bekant. 

Det visade sig vara från ellem i Skellefteå! 

Slog mig ned i soffan och öppnade paketet .., å, en så fin bok i perfekt format, författad av Ingemar Näslund (barnfödd i södra Lappland, i Vilhelmina), nu boendes i Jämtland.

Denne Ingemar är ingen jag har känt till, men det verkar vara en trevlig prick som skriver igenkännande och får en att dra på munnen.  Fina bilder är där också - jag hade gärna visat dem - men på bokens första sida kan man läsa följande: "Alla rättigheter är förbehållna. Kopiering, spridning på internet eller mångfaldigande på annat sätt utan förlagets medgivande är förbjudet." Ja, jag vill inte hamna i fängelse eller betala dryga böter till förlaget, men nu har ni i alla fall fått tips om boken. (Låter det inte lite underligt att "Alla rättigheter är förbehållna"? Förbehållna vad ..., blir min tanke, fast jag ju förstår vad det handlar om.)

Det är ju ganska förunderligt, det här att man på människors namn kan förutsäga var dom kommer ifrån. I början av november läste jag att en professor emeritus Runar Brännlund skulle medverka i Europapodden. "Heter man Runar Brännlund är man garanterat hemifrån någonstans", sa jag till pv. 

Jodå, denne Runar var uppvuxen i Sorsele av alla ställen!  (Sju, åtta mil hemifrån). Ungefär på samma sätt kände jag det med författaren Ingemar Näslund, ja, hans namn och var han kom ifrån.

Här kan man i alla fall få veta mera om herr Näslund och  återigen  T A C K  snälla, rara ellem för den här överraskningen!

Dagens fönster ...


Till min stora förvåning upptäckte jag idag ett litet sällskap fönsterbilder vilka kommit susande långt-bort-ifrån och inte en endaste liten notis har dykt upp och aviserat ankomsten! 

Stackars krakar! 

Hur ovälkomna har dom måhända känt sig ..? 

Nåväl, här kommer det första fönstret; ett sånt som jag tycker så mycket om .., som även innehåller text. 

Så här skriver avsändaren: 

"Bakom det ena fönstret fanns en liten tidningsaffär som också stod till tjänst med kopior till studenterna på ett av stans privata universitet dit många italienska och franska studenter  lockas."

Detta får mig osökt att minnas det lilla pistagegröna huset i sten, beläget på Regementsgatan i Ystad. Det var där jag - under vårt första år i Skåne - lämnade in mina lördagskrönikor och fick dem kopierade och jag tror att innehavaren även faxade iväg dem till hemmaredaktionen. 

Innehavaren hette Gustaf Persson och var en sån oerhört artig och belevad herre. 

Varje helg kom denne man in till oss på Fridhems Livs och köpte en bukett blommor (ofta rosor) till sin hustru och han var fint klädd, ofta med slips. 

I så här eländigt skick var inte huset då och jag tror att det är uppfräschat  helt och hållet numera.

Och tack för fönsterbilderna! säger  jag till annannan.

onsdag 23 november 2022

Kväller ....

Det blir långa dagar när pv arbetar heltid och åker iväg vid sex, halv sju och kommer hem vid halv fem. Såväl igår som idag, såg jag en enda människa. 


Tre johanssonrundor (varje runda genererar drygt 3000 steg på mobilen) blev det och det var då jag upptäckte dagens människa, ja, man kanske skulle ha även "Dagens Människa" som rubrik här på bloggen.

Och nere på ängen hitom havet eldades det friskt. Det är Länsstyrelsens beslut att hålla undan  alltför stora bestånd av nyponrosbuskar och enar .., vilka har en förmåga att sprida sig nåt alldeles omåttligt. 

Men det här med elden .., jag är så orolig att smådjur blir innebrända .., kanske hinner dom inte ut när det tuttas på, eller det kanske dom gör ..?

Till min förvåning kom pv hem ett par timmar tidigare än vanligt idag och det var ju himla trevligt. I morgon har han sista körövningen innan Adventskonserten på söndag, ja, dom ska väl öva några timmar innan den börjar , men ändå. Ringde Sonja och frågade om hon vill göra mig sällskap till konserten och det ville hon. Efteråt adventsfika hemma hos henne, något lätt bara.  Tänkte att jag kanske kunde göra krustader med någon god fyllning (att fylla dem på plats hos henne).

För övrigt ...? Inget mejl från min syster och då blir jag lätt orolig. Hon brukar vara punktligheten personifierad när det gäller brev, men det kan ju vara något med datorn, eller något annat. 

Och i Ukraina slås el och vatten ut på löpande band. Operationer får utföras i ficklampors sken .., det är kallt ute och kallt inne. Det är inte klokt. Krig .., detta totala vansinne. 

Själv har jag surrat med en treåring som satt i bilen med sin pappa, ja, dom hade varit i badhuset och haft det trevligt. "Farmor! Farmor! Hej farmor!" hör jag honom ropa. Och den yngste skrattar så gott när hans pappa låtsasnyser ..., sånt får man se på familjechatten.

Mer spännande än så här har min dag inte varit, men bra ändå. Nu är det Ambulansdags på tv4-faktas och jag säger over and out!

Dagens fönster ...



Den tjugonde november för ett antal år sedan, visades den här bilden på bloggen. 

Adventsstjärnan på plats .., och skymtar jag inte en något gänglig amaryllis också? 

Harry står vid fönstret och garanterat var där någon fluga ..., han tycker inte om såna och vill gärna ha koll var dom tar vägen.

Sigge tar det piano.

tisdag 22 november 2022

En vanlig tisdag ...



Under en period - det var innan bröstoperationen - då, när man inte visste om man skulle behandlas för bröstcancer eller inte, kändes varje dag som en enda stor present. 

Nu visade sig resultatet vara positivt; allt var bra, knutan som kallades för tumör och framkallade kallsvett, var ofarlig. Benign.

Men allt eftersom månaderna och åren går, glömmer man den där känslan. Det blir nästan så att man tar den för given. Och kanske skulle man bli galen, ja, om man varje morgon skulle jubla om man råkar slå upp ögonen och känner att man har livet inom sig.

Så man lullar på som vanligt. 
Tänker att det är himla fint med ett vintrigt landskap, man bjuder sig själv på Arvid Nordquists kaffe och sitter i soffan och skriver brev till sin syster i Australien och lite tittar man på fotbollen från Qatar och det går dåligt för Argentina och då kommer man ihåg hur oerhört stolta argentinarna var - det var i den vevan när mamma just hade lämnat Sverige för Puntana i just Argentina. Och det var då - 1978 - som dom blev världsmästare i fotboll. Nu är det andra bullar. Tre minuter kvar av ordinarie tid och Saudiarabien leder med 1-0.




Tidigare idag promenad med Harry längs havet. 
Det är en nackdel med snö som ligger kvar och det är att alla spår av andra djur syns så tydligt. 

Det tar evigheter för Harry att undersöka vem som gått var .., att nosa igenom alla avtryck .., och där är harar som skuttat på gräsmattan och där är klövspår längre ner - mot havet till - kanske rådjur? 

Och spretiga spår av fasanerna här på tomten.

En enda människa möter - eller ser vi - och det är Nina som bor i det där vackra huset .., det som min äldsta dotter  är så förälskad i.











Här skymtar man huset, där till vänster på bilden. 

Men .., när man går där i allt det vintriga (som väl snart försvinner), då kan man nästan ana den där känslan av oändlig tacksamhet. Det är nånting så vanvettigt vackert där ute!

Sen hemåt ..., småpratar och klappar en av unghästarna och harry draaaar i kopplet och vill INTE komma nära stängslet (eller hästen - eller både-och) och byggarna är igång hos Ecke och Britt (eller deras son, det är ju han som bygger ut och om och till), nej, aldrig har vi skådat mer flitiga byggare och sen är vi hemma.







Tisdagsfönstret ...



.... finns i ett gult hus på en kulle och så här såg det ut i morse, när jag kom ner i köket.

Den röda flamencodansande damen i plast, är en present från treåringen i Skåne och figuren med lockigare än hår än jag själv har, vet jag inte riktigt var den kommer ifrån? 

Hilda? Edvin? Den bara fanns här en dag. 

Längst nere till höger skymtar en bit av en änglavinge. 

Ja, änglar kan sannerligen behövas i dessa tider.

måndag 21 november 2022

Vurpan ....

Det var på väg till jobbet som pv i morse vurpade alldeles mitt emot Hemköp. Visserligen hade han skrapat höften och gjort illa sig i vänster knä, men inte så farligt ändå, sa han när han ringde hem. 

Det var då det.

Hämtade honom nu vid halv fyra kanske och det var med nöd och näppe att han tog sig in i bilen! 

Oj, så ont han hade i sitt knä!

Att veckla ut benet åstadkom sådan smärta och att därefter ta sig ut ur samma bil, var nästan ännu svårare än ini densamma.  

Nu har han fått en stark Alvedon och får sitta och vila, så får vi väl se var det här slutar.

För nio år sedan - den 11:e november - såg det ut så här (bilden) när han blev påkörd bakifrån, även det inte långt från Hemköp. 

Då var det dimma och pv hade inte hunnit ta sig på cykelbanan när en bilist missade honom (ja, det var pv:s fel). Det blev en luftfärd ner i diket och cykeln liknade en liggande åtta, men pv tog tag i den och frågade ambulansmännen åt vilket håll Halmstad låg .., så skulle han ge sig av till gymnasiet. Det tyckte dom var en rätt dålig idé, nej, det blev ambulans till akutmottagningen i stället. Tack och lov för cykelhjälm! sa vi unisont efteråt. 

På väg hem från dagens hämtning, önskade han sig en prinsessbakelse till eftermiddagskaffet. Jodå, det fick han förstås och helt ärligt tror jag att den tar bättre än en aldrig så stark Alvedon .., ja, i alla fall vad beträffar pensionatsvärden.

Här och nu ...






















En annorlunda värld ...


Detta är vad jag vaknar till. Inte är det mycket till snötäcke .., knappt så att det täcker gräset, men vackert ändå. 

Och när jag öppnar sovrumönstret för att släppa in frisk luft (eller mera: vädrar ut nattens luft), är detta vad jag ser.

Alldeles, alldeles tyst är det där ute. Några små ynka fågelkvitter, men det är också allt. 

Nyhetsmorgon på tv. 

Det handlar om Qatar .., Tutankamon och kombinerat åsk, - och snöoväder i Stockholm. 

Det handlar också om inställda tåg och trafikkaos. Som vanligt alltså, när den första snön kommer.

För övrigt tycker jag att  Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren är så otroligt intressant att lyssna till, ja, vad beträffar hennes rapportering från Ryssland. I dagens P1-morgon berättar hon om "Unga ryssar och kriget i Ukraina".  Det blev sex minuters intressant lyssnande. Är man intresserad, kan man klicka på länken och skrolla ner lite.

Dagens fönster ....


Sannerligen att Turtlan hade håven fylld av fångst under besöket i Sthlm! Så här skriver hon: 

"En ännu mer suddig bild. Släng den om du vill. 

Ljuset räckte inte till, eller för mycket zoom. En blomsteraffär fångad längs Hornsgatan. 

Verkligheten så mycket bättre än bilden!"

// Tack för att var så ihärdig med fönsterfångandet, Annica/Turtlan!

söndag 20 november 2022

Fridfull söndag i landet Halland ...


Är det någonting jag verkligen uppskattar, så är det när man som kund blir bjuden på smakprover! 

Även om tanken är merförsäljning, så känns det omtänksamt. 

Igår under besöket hos Ugglarps Grönt, bjöds vi kunder på nypressad, varm äppelmust, gjord  på sorterna Rubinola (som i höstas valdes till äpple nr 1 i en enkät i butiken), Ingrid Marie, Santana och Aroma. 

Nånting så vanvettigt gott och man blev på gränsen till lycklig!

Tänk, vad en liten mugg med detta betydde. 

Och idag ...? 

Hemmavid. 

Pv - som i höstas valdes till ordförande i Stensjö Vägförening - mejlar i skrivande stund Länsstyrelsen angående något ärende gällande gärdesgårdar ..., på spisen kokas fisk till Sigge .., och på tv visas curling. Det går väl si så där. (För Sverige).

Och nu skrivs det mötesprotokoll och ordförandes sambo ombeds vänligen ta en titt på skrivelsen. 


Om en stund ska vi bege oss till friherrinnan för för-tidigt-födelsedagsfirande. 

Egentligen fyller hon år i morgon, men då KANSKE jag sitter på tåget på väg till Helsingborg (fvb till Ekerö) och i morgon arbetar ju pv, så det får bli så här.

Skorpion är hon alltså - men alldeles på sluttampen av det stjärntecknet -. 

Igår på Twitter upptäckte jag ett inlägg från nuvarande ägaren av Twitter - Elon Musk - där han utlyste en omröstning bland världens alla kontoinnehavare på just Twitter. En av dem är undertecknad (eller övertecknad, kanske). Omröstningen gällde huruvida Donald Trump skulle få tillgång (han portades ju i samband med kaoset efter förra valet) och nu var det alltså vi - vanligt folk - som skulle  få avgöra det hela. 

Jaha, ja.

Jag röstade nej, men det var så många andra som röstade "ja" .., så nu får denne herr Trump fritt utrymme för sina åsikter igen. Totalt röstade drygt femton miljoner människor och av dessa valde 52 procent att hälsa den forne presidenten välkommen till Twitter. Totalt hade tydligen 134 miljoner människor kollat på omröstningen.

Men så är det ju detta med yttrandefrihet? Tycker jag att det borde förbjudas för somliga? Ja, i alla fall för såna som Donald Trump som skapar sånt kaos med sina inlägg. 

Någon av alla de som röstade önskade att vi hade fått veta hur rösterna hade fördelats efter respektive land, och det hade jag också gärna velat veta. Det hade helt enkelt varit intressant.

Söndagsfönstret ...


 


... fångades igår när jag svängde förbi Ugglarps Grönt och egentligen är det bara en liten pjutt av fönstret som skymtar, men ändå, det får vara med. 

Den fina blombuketten hade tilldelats mannen som driver Ugglarps Grönt - Micke - och prisutdelare var Västra Gastronomiska Akademin i Göteborg.

lördag 19 november 2022

Två gånger till och med!



Nog är det väl nästan ofattbart, detta att Sven i Luleå återigen har fått besked att han är antagen till Vårsalongen på Liljevalchs! 

Förra gången handlade det om hans mammas virkade dukar som han målat av så helt perfekt. 

Nu gissar jag på någon av fågeltavlorna, eller kanske dom här djuren som han gör av ståltråd?

S o m  jag älskar den här med den lilla talgoxen som sitter likt en solstråle uppe i trädet!


Dukarna fanns (finns förstås ännu) i boken "Ensamheten värst", med utdrag ur Svens mammas dagbok. 

Visst är det fantastiskt ...! Tänk, att måla så att det blir så naturtroget.



Eller så här. Det är ju så där så man - enbart genom att titta på bilden - kan uppleva känslan när man tar fram grytlappen! 

Hur som haver: stort GRATTIS till Sven! 

(Och den som vill höra hur han låter, kan lyssna på "Tankar för dagen" i P1 där han varit med ett flertal gånger. Sök bara på Sven Teglund).

Lördagmorgon i landet Halland ...

Av dygnets alla timmar, tycker jag allra bäst om morgnarna. Det är då som frihetskänslan är som störst, även om jag ju de senaste sju åren så gott som enbart arbetade eftermiddag/kväll. 

Detta att ha förberett frukostbrickan kvällen innan .., att upptäcka eld i kaminen när man på morgonen kommer ner .., och harry och sigge som ligger här på min vänstra sida, då, när jag sitter och skriver. Min laptop på en grön kudde i mitt knä och benen som stöttande bord. 

DN som väntar.

Vilken basal lycka! 

När jag slog på tv:n pågick "Ambulansen" och som så ofta annars, slås jag av hur fattigt och eländigt det är hos många britter. Idag en äldre-äldre man som knappt hade någon mat i kylskåpet. Någon hemtjänst hade han inte heller ..., kanske räckte inte pensionen till detta? (Å andra sidan minns jag när vi här på bloggen öppnade våra kylskåpsdörrar och visade innandömet. En väldigt minnesgod bloggare (numera kanske mest aktiv på facebook?) hade mest öl i sitt kylskåp och det berodde säkerligen inte på bristande resurser, så man får väl ligga lite lågt med sina förutfattade meningar.)

Dom såååå rara ambulansmännen försökte milt övertala mannen som under kriget tillhört RAF och den väldigt skäggige ambulansmannen sa att .."du skyddade oss då, nu är det vår tur att göra samma sak för dig". Typ, ungefär så. Det var inte långt ifrån att jag började gråta.



Apropå kylskåp. 

Så här såg det ut i Peters kylskåp. Han bodde då i Helsingborg, var född samma år och samma månad som jag själv (det diffade bara på några dagar) och bor för tillfället i Mexico och lever ett  h e l t  annat liv än tidigare! 

Hans kylskåp var ju rena kontaktannonsen och på översta hyllan tronade en burk Röda Ulven surströmming. 


Det visades även kylskåpsdörrars utsida. 

Det var här min - eller vår - här i Halland. 

Men kan skymta en konsertbiljett .., det handlar om Bob Dylan och var pv:s. 

Och där är en bild på mamma och Anders och man ser hur plirig och glad mamma var när han kom på besök efter skoldagens slut.

Ja, nu seglade jag iväg långt ifrån lördagmorgonen .., men så är det med tankeflykt och det är jag bra på. 

Nu ska här intas en Vick honungfrisk och om en timme är det skidåkning, återigen från Bruksvallarna.

Dagens fönster ...



Och när hon tittade i håven, så fanns där flera fönster! Så här skriver Turtlan: 

"En fika på Rosendals trädgård är inte fel. Sitta utomhus och dricka sitt kaffe. 

Fanns några fönster att fånga också. 

Växthusfönster."

//Tack Turtlan! säger jag.

fredag 18 november 2022

Någon slags dagens resumé ...

Skidåkning i Bruksvallarna och nykomligen - sextonåringen - Alvar Myhlback gör stor succé och när pv kom hem efter dagens värv, tittade vi på samma skidåkning, men nu på play - även jag som däckat efter hundpromenaden -. 

Men mest vilade jag.

Det är faktiskt totalt obegripligt vad som händer i ens kropp, när all kraft bara rinner iväg.

Så blev det taco till middag och halsont till dessert. Och Vick Honungfrisk. Och Panodil.

Och På Spåret. 

Musikdelen är min i särklass sämsta gren .., be mig nämna titlar eller band och jag är helt borta. 

Det är faktiskt på gränsen till pinsamt. 

Vi imponeras storligen av det nya paret som tävlar.

Nu Carina Bergfeldt och detta är det första av den här omgångens program jag ser. 

Hon låter förkyld.

Fredag, quizresultat och snart minusgrader ...

Då kan man tänka på sommardagar när vi satt på altanen och knåpade med ett lördagskorsord och himlen var blå och det var grönt och fint i rabatten. 

Och tänk, om bara några dagar är det endast en månad kvar till vintersolståndet! Den 21:a december klockan 22:48 vänder det. Då blir det inte mörkare. 

Halleluja!

Vaknade till +1 ute på morgonen .., nu drar det sig nedåt, men det är väl inte annat att vänta. Har läst DN från första till sista sidan och i det dagliga mejlet från min syster i Australien fick vi veta att hon nu har tagit hand om en hund vars husse gått hädan. 

Så här skriver hon: "Det är en ca 10 år gammal Bichon Frisé, kanske i äldsta laget men det är ju jag också.  Han heter Beau och är jättesöt men ordentligt överviktig, för Ks pappa hade tydligen varit sjuklig länge så det blev dåligt med motion, men det kompenserade han felaktigt med att ge Beau mycket hundgodis i stället.  Nu har jag satt honom på sträng diet med många korta promenader i stället.  Han har ju korta ben, så varken han eller jag orkar gå så fort eller långt. "

Så underbart roligt för henne! Bara detta att ha någon vid sin sida i soffan om kvällarna .., att ha någon att ta hand om .., och att själv komma ut på promenader.

I morse när pv kom och sade hejdå (han skulle rullskida till arbetet i Gullbrandstorp), sa han, så där lite kaxigt .., att ville jag slå honom på DN:s Nutidsquiz, så var jag tvungen att ha full pott. Det hade jag inte. Det blev nio rätt för oss båda och vi hade fel på samma fråga - den om polisen -. 

För övrigt? 

Hur glad blir man inte när man i tv-tablån upptäcker att det är längdskidåkning från Bruksvallarna klockan 10:20 och bäst av allt: På spåret ikväll klockan 20.00. De två paren som tävlar är Hanna Hellquist + Ina Lundström, samt Marie Agerhäll och Fritte Fritzon. Bo Kaspers orkester är husband, kan det bli bättre? Dom tävlande - förutom Hanna H -har jag mindre koll på.

Klockan 22.00 är det dags för The Split, den brittiska serien som jag tycker är så vansinnigt bra.

Bilden illustrerar polisfrågan i DN, den som drog ned resultatet.

Fredagsfönstret ....



Så här skriver fönsterfångerskan - hon, som den här månaden besökte Stockholm: 

"En ljummen lördag i november, var fönsterhåven framme. På färjan mellan Djurgården och Slussen var det knökat med folk. 

Strax innan båten skulle lägga till blev det en chans fånga ett fönster där. 

Gamla stan skymtar och byggkranarna vid Slussen speglar sig i glaset.

Turtlan."

//Tack snälla! säger jag.