onsdag 9 september 2009

Lediga-dags-fönstret ...



.... kommer från Västmanland.

Ellis tog bilden.

tisdag 8 september 2009

Och så en kvällsbild ..


Klicka gärna.

... från Hasse som inte längre bor i Örnsköldsvik, utan i Västerbotten.

Där han slagit läger med sin käresta och alla deras hundar och med husbilen.

Som ett helt nytt liv! säger han när vi telefonsurrar tidigare ikväll.

Han låter väldigt förnöjsam.

Och vorden pensionär är han också, den gode Hasse.

Bilden var i original ljusare, men jag tog mig friheten att mörka den .., det är ju kväll, nästan natt nu.

Jag undrar var min stulna cykel befinner sig ..? Och den nya cykelkorgen .. och låset?

Åååå, jag hoppas verkligen att cykeltjuven trasslar in sig i pedalerna och ramlar och bryter benet.

Kväll i Malmö ...


"Åååå, guuuud, så hungrig jag är .., jag måste äta nu annars blir det sockerfall inne i salongen och det är inte bra ...!" säger Bettan och skyndar sig att köpa kebab i pitabröd.
Själv har jag redan ätit upp min.
Och spillt på min blus.

Och tillsammans med Bettankax blir det biobesök på Spegeln, inte långt från järnvägsstationen.

Det är en helt ljuvlig sensommarkväll med varma, lena vindar .., och där är två äldre damer som sitter vid ett bord i skuggan under ett träd och äter glass och bakom vårt bord smatterpratar två män i 25-årsåldern och allt samtalet handlar om är gym-träning och vilka drycker som ger bästa effekten och en av dem säger att han på nån månad bara har gått upp fem kilo, "tänk dig fem kilo!" och jag har god lust att säga att den konsten kan minsann jag också - utan näringsdryck -.

Filmen visar sig vara ...,. magisk.

Han är helt enkelt mästerlig, herr Almodóvar .., med ett foto som .., ja, går rakt in i hjärtat och vilken vacker musik och vilka skådespelare!

Alla är bra.

Penelope Cruz är som vanligt suverän och så vacker så man får ont i magen.
Suck och pust ...

Och när jag kommer hem från Malmö och bion .., så ... är min nya cykel stulen.

Öde eller slump ....?


Och vad har bilden med texten att göra?
Slätt intet.
Jo, lite. Den togs av Bentes son Ola, just fra Norge.


Så här var det .., ja, den där lilla artikeln från DN:s familjesida som jag berättade om igår.

"Så träffades vi".

Det var en regnig dag de 31 oktober 2007 som jag skulle flyga till Olso för att träffa en gammal flamma från en Magalufresa 2000. Jag var spänd av förväntan och tänkte köpa en fin parfym. På taxfreen på Arlanda frågade jag om tips på en bra parfym till en 30-årig jenta fra Norge.

Hon som gav mig tips var det vackraste som gått i ett par skor.
Hon visade sig också var en supertrevlig och charmig jenta som skulle hem till Norge på lite semester eftersom hon jobbade och bodde i Stockholm.
Vi hade ett trevligt samtal där inne på taxfreen och sade sedan Hejdå till varandra.

När vi skulle gå ombord på planet visade det sig att vi skulle med samma plan och väl ombord kom hon fram till mig och frågade om hon kunde sitta bredvid mig. Det fick hon såklart och vi hade en trevlig timmes flygning.

Väl på Gardemoen sade vi hej då igen, men efter 20 meters promenad vände jag på klacken och gick ikapp henne för att ge henne mitt visitkort.

En vecka gick .., två veckor gick .., fyra veckor gick.

Sedan ringde hon.

Vi började dejta och det ena ledde till det fjärde.

Vi flyttade ihop i Stockholm och den 24 april 2009 lämnade jag moder Svea och har nu blivit norrman.

Vi har ringar på fingret, ska gifta oss om två år och ska skaffa en hundvalp nu i december.

Så kan det gå när man ska till Norge på dejt.

Det hela slutade med en helt annan norska.

Stefan och Camilla."

Sånt här tycker jag om att läsa; det gör mig helt enkelt glad! hälsar bloggmadamen, säkerligen mer romantisk än hon tror sig vara.

Tisdagsfönstret ...



.... kommer från den här madamen.

"I ett fönster på trädgårdshuset Keramika Fantasia i Bollerup speglar sig en del av Österlen", skriver hon.


måndag 7 september 2009

Vägen som är livet ...



A
lla ni som har Dagens Nyheter: glöm inte att läsa den där lilla spalten på Familjesidan som har rubriken "Så träffades vi"!

Dagens tidning, alltså.

Är man inte varm i hjärtat när man har läst den berättelsen .., då vet jag inte.

Det är så romantiskt och ger så mycket hopp .. så det är inte sant.

Och efteråt funderar man över detta med .., ja, öde eller slump ..?

Annat läsvärt i dagens tidning .., var för mig detta.
"Och nu blir det reklamfilm ...."

Det var väl förra hösten som Bettankax och bloggmadamen satt i en kyrka i Lund och lyssnade till Halmstad Kammarkör och jo, det var då vi bestämde oss för att en gång per månad gå på bio.

Vi skulle turas om att välja film.

Och ååå, så många filmer vi har sett!

Inte en endaste en.

Men nu, nu ska det bli av.

I morgon.

Då ska vi mötas i Malmö och på härliga biografen Spegeln uppleva detta.

Bettankax valde först.

Somliga ...


Eva på Frösön målade.


... cyklar till jobbet.

Det tar väl tre minuter, kanske?

Andra .., cyklar betydligt längre.

Tre kvällsfönster från ...



... en madame som bor i Portugal, men har rötterna i Skåne.

Så här skriver hon:

"Hej Elisabet,
Här kommer en omgång av min sommars fönster:
I ett fönster på trädgårdshuset på Keramika Fantasia i Bollerup speglar sig en del av Österlen.

(Den bilden lägger jag in som morgondagens fönster .., det är helt UNDERBART!!!/ hälsar bloggmadamen.)

Fantasia är granne till Bollerups Lantbruksinstitut och därifrån kommer två foton.

Ett taget inifrån gamla hingststallet med utsikt över borgen, ett utifrån på gamla kostallet (jo, det heter så på skånska; man säger inte lagård).



Det här är nog det gamla kostallet, kanske ...?



Och så ett från mitt hotellrum i Vilnius, mitt emot ryska ortodoxa kyrkan.

Jag har sällan varit i en stad med så många kyrkor som Vilnius, och den här är inte alls representativ, för litauerna i allmänhet är katoliker.

Men det var den här man såg genom mitt fönster.

Konst(hantverk), lantbruk och religion, allt i samma mejl.

Hälsningar annannan.

I fjol den här tiden ...


Ögonblicksbilder från Kefalonia.

... var jag nyss hemkommen från Kefalonia i Grekland.

Emma, då 11 år, hade gjort mormor sällskap.

Åååå, två underbara veckor hade vi tillsammans.

Och nu räknar jag dagar igen.

Tre arbetsdagar till den här veckan ..,. sex dagar att arbeta nästa vecka och sedan bara en enda fjuttig dag kvar .., den där måndagen den 21:a september.

Idag kom till jobbet ett sms från en av arbetskamraterna som befinner sig i Spanien.

Så här stod det:

"Usch, då var det måndag igen!

Nej, jag tror att jag lägger mig vid poolen och svettas lite och tar mig nåt läskande .....".

Jag skrev ut meddelandet och tejpade fast det på lagrets anslagstavla och det smajlades friskt .., det var så typiskt avsändaren.

Men vänta bara ..., snart är det min tur!
Mums!


Någon bad om receptet på pensionatvärdens goda räkgryta.

Håll till godo.

Här ..., är det.

Sonen ...



Och jag tittar på Rapport och Aktuellt där det berättas om detta..

Det är då man önskar att sonen hade valt att bli skomakare.

Eller brevbärare.

Dagens fönster ...



Fönsterfångare finns minsann inte enbart i Arvidsjaur, södra Frankrike .., eller Hamar.

Nädå.

I Västmanland, till exempel, finns en flitig fångerska.

söndag 6 september 2009

Inte nån särskild insikt ...

När man publicerar filmer på Youtube, hamnar dom - om man nu inte kategoriserar dem - i någon slags slumpgenerator kanske?

Min lilla pjuttfilm med det öppna fönstret och rullgardinen några inlägg längre ner här på sidan .., det hamnade tillsammans med "liknande videoklipp", som det heter.

Och liknande videoklipp ..., det är sånt här det.

Och sånt här.

För att inte tala om sånt här ....

Ett kvällsfönster från Norge ...


Bild: Bente Stensloekken, Norge.
Lejon.
Tycker om färgen turkos.
Arbetar inom psykiatrin.
Har en härlig humor och en stor portion självironi.


Och så här skriver fönsterfångerskan i ett sms tidigare i kväll:

"Sitter forsatt på verandaen.
Har spist kyllinfilet og ris.
Nå er det blåbaerspai og kaffe.
Livet er herlig.
I hvertfall akkurat nå ....".

Det är väl så det är?

Det är inte alls dom där stora sakerna som nödvändigtvis gör oss lyckliga?

Nä.

Det kan vara så enkelt som blåbärspaj och kaffe på en balkong.

Eftermiddag ...



Sextital.

Min pappa och mamma har varit i Norge på liten semester .., nu är dom hemkomna till Malå och på vår infart står en beigefärgad PV.

Mamma är så lycklig!

Hon har läst om norrmannen Thor Heyerdahls expedition Kontiki och vi har en bok som handlar om just detta och en annan som, om jag minns rätt, heter Aku-Aku ..., med bilder från Påskön och mamma säger att åååå, tänk .., om hon någon gång!
(Och tänk .., att på väg till Sydamerika på 80-talet .., ser hon till att besöka Påskön!)

Nu har mamma och pappa - under sin resa i Norge -, besökt av en Kontikideltagarna och i flera månader efteråt ska mamma visa släktingar och vänner filmen som hon har spelat in .., och i vardagsrummet ställs projektorn i ordning (den har jag tidigt lärt mig hur den fungerar) och filmduken dras upp; den står på spretiga ben .., och så släcks lyset och farbror Mauritz och tant Gunborg eller någon av släktingarna, får, vare sig dom vill eller inte, titta på filmen där kontikimannen på stumfilmsvis pekar på dom små stenfigurerna från Påskön och inte en aning har vi om vad han säger, men mamma försöker förklara.

Allt det ...., allt det .., kommer jag att tänka på när jag i eftermiddag - totalt slut på efter nattens stök här på gatan -, ligger på soffan och lite förstrött tittar på ett SVT-program som handlar om Thor Heyerdal.

Och medan jag tittar .., ser jag rullgardinen fladdra i vinddraget.

Mer om Heyerdahl finns att läsa här.

Litet brev från Pelle ...



"Hej igen alla vänner!"

Nu ska ni få höra vad som hände idag och ni kommer knappt att tro era öron; jo, jag har åkt bil till ett annat land, ett som heter Småland.

Först kom pv och hälsade på hos mig och Gunvor, det var i landet Halland där jag nu har varit i mer än två månader och efter en stund hämtade pv kattburen och då tänkte jag att .. jaha, nu ska man åka tillbaka till pensionatet och börja leta efter Rödhaken eller kanske till och med att pv tänkte skjutsa mig till matte i Skåne, men så blev det inte alls .. nä, när han hade hällt ner mig i kattburen (jag morrade lite .. men inte mycket ..), så blev det lång bilfärd och till slut kom vi fram till det där landet Småland och till en stad som heter Ljungby.

Ni kanske inte vet det, men pv, han har vuxit upp i Ljungby och Gunvor, hon har en egen lägenhet i den stan.

Nu är jag där.

Ja.

Jag är i Ljungby i hennes lägenhet som har balkong och i badrummet har dom ställt min egen "toalett", för nu får jag inte längre gå ut och in som jag vill.

"Nej Pelle, för då kan du gå vilse och bli överkörd ...", säger Gunvor snällt.

I tre veckor ska jag vara här, sen kommer matte och pv hem från Grekland och då ska man väl tillbaka till pensionatet igen?

Det är ett fasligt rännande fram och tillbaka, men det är ganska spännande.

Tänk er själva vad jag har fått vara med om .., först måga år på landet utanför Ystad tillsammans med en hund, flera katter och tretton hönor och en tupp ., (plötsligt flyttade matte från huset på landet och det var hemskt sorgligt ..., jag jamade i flera veckor!) och sen, efter ett par år, fick jag komma till matte i stan .., och så träffade hon pv och blev dökär i honom (fast det tog ju tid förstås, själv tyckte jag om honom från första stund, han satt i soffan och klappade mig på huvudet och jag tänkte att han var himla snäll .....) och sen, i fjol, bara några veckor efter att hennes mamma hade dött, då halkade matte på jobbet och bröt handleden och då åkte vi tillsammans till det som kallas för pensionatet och sedan dess har jag varit där nästan hela tiden ... och så har jag hälsat på mattes snälla svägerska Elenor och hennes lille sprätt till hund; Dino, heter han .., i Alingsås .. och sist av allt, har jag varit hos Gunvor hela sommaren.

Tänk bara!

Är inte det ett äventyrligt liv, så säg?

Och så ska jag berätta en sak till för er, men säg det inte till matte, för då blir hon orolig: jag har varit i slagsmål med grannens katt, ja, hos Gunvor och jag fick stryk .., fast jag är äldre och mycket större! Nu har jag sår på huvudet, jo, det är sant.

Nej, nu måste jag kolla lite i lägenheten så jag lär mig att hitta här.

Ni skulle se så fint det är på väggarna .., där hänger broderade tavlor som Gunvors man Viking har sytt .., (Viking finns inte längre, men nu har ju Gunvor mig och det räcker gott, tycker jag ...) det ser ut som riktiga tavlor, inte alls som mattes .. ni vet, hon ramar in allt möjligt konstigt ., Emmas teckningar och en sida från en tidning som heter Vi.

Sånt.

Hos Gunvor i landet Småland, där är det mera som det s k a vara.

Tycker jag.

Nu vet ni lite om hur jag har det.

Hejdå från er vän pElle!

ps. Om ni träffar min matte, så hälsa henne från mig och om ni vill får ni gärna skicka en hälsning till mig. Adressen är Pelle Nilsson, c/o Göransson, Olstorpsgatan 11 A , 341 36 LJUNGBY.


Pling i min mobil ....!

Det är väl det här som kallas för livets små glädjeämnen.


Korta eller längre sms-hälsningar .., skrivna så där i förbifarten bara.

Och man blir glad.

Och man blir lycklig för detta som kallas för v ä n s k a p.


"Söndag 10.31. Vi tar det en annan dag. Kram."
(Apropå att bloggmadamen är så vanvettigt trött efter den stökiga natten här utanför ...).

"Söndag 11.44. Grå himmel, fnissiga flickor, lite trött efter en lång kväll med väninna och mycket vin, förbereder mig på tvätt-maraton på säkert 8 maskiner, funderar på vad jag ska laga till middag, orkar inte med några djupa tankar i dag, denna dag får bara gå ... Kramar."

"Söndag 14.33. Sitter på verandaen i shorts och singlet. Funderar och drikker kaffe. Life is beautiful and so am I. :-) "

Natt på min gata i stan ...



Bråk och liv.

Berusade ynglingar.

Slagsmål.

Två polisbilar.

Inte många timmars sömn inte.