En onsdag i bilder ...

Först ett besök hos tandhygienisten.
Det är ett år sedan sist och jag har närapå ångest innan det är dags, men ack, jag hamnar hos en ängel i vita kläder .., hon visar sig heta Eva Hallström och är född och uppvuxen i Trelleborg ., jämnårig med mig och talar en mjuk skånska; kanske är det därför som jag genast tycker om henne?

Eller så är det för att hon  i n t e  använder sig av ultraljudsgrejen för att ta bort tandsten, utan den vanliga gamla varianten och inte ett dugg känner jag.
Dessutom säger hon att "du håller verkligen rent mellan tänderna!", bara en sån sak!

Porten till innergården ...

Därefter raka spåret till landet Skåne.
Skåne är - jag vet, jag har sagt det tusen gånger -, som att komma hem.
Inte riktigt som att komma körande vid Åkroksbron hemma i Malå, men nästan.
På ett annat sätt.
I Malmö bor sonen och han säger att han älskar den stan .., att kunna gå ut mitt i natten om man så vill och där är alltid människor .., ja, pulsen och själva livet där.

Och vi dricker pulverkaffe och han som nyss har haft födelsedag får hjortronsylt och pv:s nybakade havreflarn och vi tittar på bilder från resan till Ghana .., pv frågar vad som satt mest spår hos min reskamrat .., han tänker efter en stund, säger ..., "jaa ., det var nog fattigdomen".
Jag säger .., alla kontraster.
Alla ljud.

På en vägg hos sonen hänger ett inramat brev, skrivit av hans mormor, då när ättpajötten bara var ett år. Jag läser och ler.

Och jag tänker att hon skriver som till en vuxen och hjärtat fylls av en sån innerlig värme .., kanske är det så att jag minns mamma mest genom alla hundratals brev som kom under hennes tjugo år i Sydamerika?

Sen blir det, precis som i fjol, födelsedagslunch i Limhamn, nere vid hamnen.
Sonen är chaufför och när vi passerar olika gator säger han .., "ja, här var det skottlossning ...", eller ..här mördades en kvinna med mängder av knivhugg ..." och jag tänker att våra liv är så annorlunda.
Min tillvaro handlar om mejeribeställningar eller plu-nummer, pv försöker lära ut matematiska formler och han som nyss har fyllt år, berättar om hjärt-lungräddning på en nyligen skjuten man.

Och så är vi framme i Limhamn.

Det blåser friskt, men vi har tur och regnet håller sig borta och eftersom vi sitter ute på verandan får hundarna följa med, ja, där är ännu en liten hund och där är vänliga människor - en äldre farbror med käpp klappar harry och säger att han också har haft hund .., nu känns det bra att få klappa en .., och jag tänker att människor i Skåne är så vänliga och öppna.

Just nedanför "verandan"har det iordningställts som en liten strand med solstolar och parasoller.
U n d e r b a r t!
Och bron över till Danmark syns där uppe till vänster.

Och vi kör vidare mot Ystad och han som nyss har fyllt tjugonio gör oss sällskap; ja, han får vara chaufför och Nelly hamnar längst bak i bilen, där ligger hon och surar i sin koja - vad är nu detta!! - hon vill också vara i baksätet tillsammans med harry, men bilen är liten och jag stoppar in min vänstra hand i kojan och säger att "snart blir det bättre ..., det är bara fem mil till Ystad och ...", och till slut kurar hon ihop sig och somnar.

Vi lämnar av Anders hos goda vänner och hans lille gudson Hugo .., dom bor i ett pepparkakshus byggt 1890 som ligger i Sandskogen och där har jag cyklat hur många gånger som helst .., och det är så vackert så jag nästan får ont i magen!

Det blir en kort sejour i Ystad .., vi svänger förbi och lämnar ännu en födelsedagspresent; nu till Karin, gift med mina barns pappa och hon har nyss jubilerat men är inte hemma .., kanske är vi inte mer än en timme i stan .., sen mot Lund och lite mer utanför .., till pv:s lillebror - han trummisen - och där, kring köksbordet, sitter hans son Hannes med flickvän och deras kompis Zacke, en ung man som är så vacker så han lätt kunde bli filmstjärna - och Hannes är ju brorsonen som sedan barnsben varit passionerad fiskare och precis som i fjol ska han och flickvännen ha ett stånd på Malmöfestivalen och sälja fish´n chips och fisksoppa och nu gäller det att leva upp till fjolåret, då dom fick högsta betyg på sin mat, ja, av någon av kvällstidningarna.
Fiskey Business heter företaget och i år ska man även finnas med på Kiviks marknad.

Alldeles enkelt kan det inte vara .., det gäller att planera och gissa rätt!
Hur många kilo torsk ska köpas in ...?
Och bara att ställa upp i Malmöfestivalen; att ha ett matstånd där, kostar över 60 000 kronor!
Betydligt billigare är det i Kivik.

Och så åker vi hemåt.
Lyssnar till reprisen av Sommar i P1 och det är knäpptyst i bilen .., knappt att vi säger ett enda ord.
Av alla program är detta det som satt dom djupaste avtrycken.

Så var det.
Igår.

Torsdagsfönstret ...

"Här i Jämtland går det fortfarande att läsa tidningen dygnet runt utan att tända belysningen.
Men mörkret smyger sig sakta på....".

Så skriver den blivande afrikaäventyraren herr Rindå från Vaplan.

Ja, Gunnar alltså.

Dagens glädje, del 1.

Å, det är utan tvekan besöket hos tandhygienisten Eva, född och uppvuxen i Trelleborg, samma årgång som övertecknad och den raraste av rara!

"Å, har du känsliga tandhalsar, ja, men då tar jag inte med ultraljud .., vi tar på det gamla viset!" sa hon leende och jag slappnade av så till den milda grad att jag nästan hade kunde somna!

Mellan varven, som inte blev så långa, pratade vi om ålder och ålderstecken .., om vad vi tänkte ohc tyckte om höjd pensionsålder och så blev det en del om Ystad.

När jag, fyrtiofem minuter senare, åkte hemåt via Tylösand, Ringenäs (där havet var grönturkost!!), Vilshärad, Haverdal, Särdal, Steninge, Stora och Lilla Skipås .., såg det ut som på bilden, även om Instagramfiltret gör himlen mer än lovligt blå. Nåja. Det var så det kändes!

Nu bär det av utomlands; till landet Skåne!

Dagens fönster ...

... finns i Nora och det var badmadamen Ulrika som agerade fönsterfångerska.

Morötterna ....

Igår hade jag den här madamen i kassan.

"Jaha, du var från Västerbotten, eller hur ..?" sa hon leende.

Plötsligt tyckte jag att hon såg så snäll ut.

Och nu stundar jobb från halv tre till ... ja, jag är väl hemma vid kvart i tio kanske?

Delar av förmiddagen tillbringades på återvinningen - massor med människor var där - men lugnt och städat var det.

Och det där med morötterna då ...?

Jo, i morgon blir det skånsk visit för att i-efterhand-fira sonen som har fyllt tjugonio .., kanske en sväng till min syster .., kanske en sväng till Ystad .., kanske en sväng till Odarslöv till pv:s bror .., kanske en sväng till ...?

Tre lediga dagar framför mig.

Men nu ska det cyklas till affären.

Dagens fönster ...

Kan en bilruta vara ett fönster?
Jodå, det kan det.

Så fascinerande var det, detta att precis allting kunde köpas där man satt i bilen och väntade på grönt ljus. Intervallerna mellan grönt och rött upplevdes som betydligt längre och genom en öppen bilruta kan i princip allt inhandlas! Näsdukar, handdukar, solglasögon i alla de modeller, vatten förstås, en slags bananer som hade förvandlats till avlånga chips (platanes), pennor, strykjärn och som här - väggklockor -!

Det hände också - men inte alltför ofta - att någon inte hade något att sälja, utan helt enkelt visade att man önskade pengar till mat.

Hyrde vi egen bil?
Nej, det fanns inte på kartan.
Trafiken är så kaotisk, så hade jag inte fått en hjärtinfarkt då ..., hade jag nog aldrig fått det, men det där tutandet fungerade perfekt .., och på väg till Falkenberg en dag förra veckan, ja, då kom tanken seglande att "jo, ett litet tut här och där hade varit som bäst!"

Nya tider ....

Emma är stor nu.
Arton år.
Är myndig och har körkort.

Idag har hon och fem andra töser landat på Mallorca.
En vecka ska dom vara där.

Hon som är mormor skickar ett sms och önskar henne en trevlig resa.

Och avslutar med ..., "glöm inte att vara vänlig mot städerskorna!"

Bäst idag ...

... när jag står vid juicehyllan och fyller in Bravo juicer och lilla Filippa, 5 år, kommer förbi , tittar på mig och ropar "hej kompis!" och så fyrar hon av ett leende som förgyller resten av min kväll på jobbet.

Bäst igår ...

... var väl ändå detta.

Jag  ä l s k a r   Assar, ja, inte allt, men på kylskåpsdörren i det gula huset, där sitter just ett urklipp från den här serien.

Som jag log åt detta ....

Måndagsfönstret ...

.... finns i ett litet sommarhus nära havet och där bor - i alla fall sommartid - den rara Eva från Tyresö och hennes långe make.

Kväller ....

Först stekt makrill med ljuvliga tillbehör hos vännerna från Tyresö.

Och sen bad i ett ljummet hav och stranden i Haverdal som är mångdubbelt bredare än vår och sanden är mjukare och ljusare, även om det inte syns på bilden.

Sist av allt cykelturen hem.
Nästan fyra mil har jag cyklat idag - inalles -.

Och nu inväntar vi bara åskan och regnet.

Överallt såg vi hans namn ....

Sorterar bilder.
Ler för mig själv när jag ser bilden på bilen med dekalen som handlar om Jesus.
Överallt var det samma sak! 

Den arme Jesus blandades in i det mesta.

I min mobil antecknade jag för brinnande livet dekaler eller skyltar som jag tyckte var annorlunda.
Här är några ...

Behold, I´m coming soon (gäller att vara beredd alltså .., mängder med såna skyltar, stooooora vid sidan av vägen .., påminde mig om barndomstiden i Filadelfia hemma i Malå .., man liksom skrämdes till Paradiset ...)

God is my beholder ...

Follow me to Christ ...

God is great - Sanitary products (här blev Vår herre inblandad i toalettstolsförsäljning)

Och under en stor skylt med bilder av mobiler stod det "Messiah phones".

Andra skyltar - mer profana -: 

Cow crossing (såg vi totalt femton kor under dom tio dagarna ...?)

Overspeeding kills .., 32 died here.

Reduce speed ..., 12 died here.

Cattles crossing ....

Overspeeding kills ..., 22 died here.

Och så en som jag tycker är riktigt bra:

"Without passion, life is nothing".

En njutning för mig ....

... är att läsa hos den här madamen.

Likt gäddorna i vassen ....

Ibland känns det som om en del av befolkningen, oftast män, är som gäddor som smyger i vassen.

Man ser dem aldrig, men dom finns där.

Ligger och lurar med sina käftar .., bara väntar på att få sätta tänderna i ett byte.

Hugg-hugg!

Just den känslan fick jag när jag hos Bert i Luleå tog del av detta.

Söndagsfönstret ....

Från Eva i Tyresö - men just nu i landet Halland - kommer dagens fönster.

Somrigt och fint.

Öppet mot världen!

Och just då kommer jag ihåg en av grannarna hemma i Malå, hon som alltid hade ytterdörren låst och alla persienner neddragna och aldrig ett öppet fönster.

Så underligt jag tyckte att det var - då -, när jag knackade på dörren för att leka med hennes dotter.

Hos alla andra grannar var dörrarna alltid öppna, eller så hängde nyckeln helt enkelt vid sidan om.

Det var tider det.

Potatisen heter Maria .....

Bestämmer mig för att baddräkten en gång för alla är försvunnen .., tar sikte på Netto i Heberg (där finns det baddräkter att välja på, har friherrinnan sagt) och det är inte mer än en mil dit kanske och väl framme står jag en stund och tvekar mellan färgglada badustyrslar i rosa eller turkos, men det slutar förstås med en helsvart en .., precis som förr om åren.

På väg till kassan upptäcker jag en tunn rosa kofta som påminner precis på pricken om en likadan kofta, samma känsla i "tyget", som jag hade i min barndom, men då var den ljusblå och jag minns exakt hur knapparna såg ut.

Ute på parkeringen står två töser i tioårsåldern och säljer jordgubbar, saft, potatis och nånting till som jag har glömt. Dom är så duktiga; står inte bara stilla och hoppas på kunder, utan hejar glatt och säger ..."här finns fina jordgubbar och god saft ...!" och säg den som kan strunta i såna töser - ja, inte jag -.

Så jag köper 1 kg potatis som har namnet Maria ....,  smart är det också att dom framför varje sort har lagt fram tre, fyra potatisar så man ser hur dom ser ut .., och en flaska hemkokad jordgubbssaft åker också med, även om jag inte är sååå förtjust i saft, men flaskan är fin.

Nästan hemma svänger jag höger mot havet och sedan vänster igen .., och stannar till vid Ugglarps Grönt som är min mentala oas på somrarna!
Köper romansallad, majskolvar, vaxbönor, broccoli, olikfärgade morötter och en kvarts melon.

U n d e r b a r t!

Det är säkert sju stycken före mig i kassakön, men där inne i det som väl en gång varit en lada eller nåt sånt, är det svalt och skönt och jag tycker om hela miljön.

Nu blir det bad i havet!

Dagens fönster ....

Från äldsta dottern kommer morgonens fönsterskörd - mängder är det - och alla från Karolinska Sjukhuset i Solna,  ja, det är där hon arbetar natt med pyttepyttesmå bebisar vilka kommit till världen alldeles på tok för tidigt.

S o m   hon älskar sitt jobb!

Igår ....

På väg hem ....

Det spelar ingen roll att man  v e t   vad som väntar; man kan ändå liksom inte ta in det!
Ja, jag tänker på affären och den förvandling som inträffar efter midsommar.
Man är totalt slut på när den sista kunden tackat för sig!

Halv tre var jag på plats och sju timmar senare äntrade jag cykeln och gav mig av hemåt.
Mitt högra knä har krånglat ett tag nu - (ja, det ska åtgärdas, men inte just nu under semestertider) och jag nästan ångrade att jag bett pv möta upp i Steninge för ett kvällsdopp och förresten var solen på väg ned.

Men solen ..., den var som en stor apelsin och tröttheten till trots var jag så innerligt lycklig av att känna alla dofter och i sommarhusen vid sidan av vägen stod fönster på vid gavel .., någon  höll på att montera ett partytält .., och jag pinnade på allt vad jag kunde för att kanske hinna få en bild .., och pv var redan på plats i Steninge och där var massor med människor, trots att klockan närmade sig kvart i tio .., barnfamiljer och andra och somliga hade grillar med sig och andra ägnade sig åt krabbfiske.
Andra bara satt ute på piren.

Jag var den enda som badade och vattnet var övermåttan ljuvligt .., några små maneter föste jag undan och pv - som hade tänkt bada -, ångrade sig.

Plötsligt  hördes knatterljud från himlen och där uppe svävade någon och jag tänkte att .., ja, härligt måste det nog vara, men ändå .., nja, inget för mig och pv log och sa "ser du, alla står med gapande munnar och tittar mot skyn!" och precis så var det.

Och sen hemåt och i cykelkorgen låg ett nybakat bröd (i stället för att köpa på affären, köper jag ett av den ihärdiga friherrinnan och vilket bröd sen ..!) och väl hemma skar jag mig en tunn skiva av brödet .., och så Gruyère-ost i stavar och italiensk salami till detta .., och ett glas rött vin.
Det var som att landa i himlen!

Nu stundar ledig helg.
Och massor med bad.
Vilken lycka.

Dagens fönster ...

.... finns i före detta slavfortet Elmina Castle i Ghana.
Ser ni fiskebåtarna i trä som ligger där på stranden?

Vi pratade med några fiskare som berättade att i tre, fyra dygn var dom ute till havs när det var fiskafänge på gång.

Glädje för Barbro i Uppsala ...

Hej

Njuter i solen och värmen som äntligen kommit.
Lilla barnbarnet hemlevererad till Oslo, saknaden är stor.

Kram Babsan

// Tack Barbro! Delad glädje är dubbel glädje och sååå fina naglar ni har!

Resumé ....

Vanvettigt mycket att göra på jobbet!
Ofta är alla tre kassorna öppna .. och man springer till mejerikylen eller till frukten så snart det blir aningen lugnare och man fyller på och frontar och mitt i alltsammans råkar Josef kapa en bit av toppen på långfingret - ja, det gör väl nästan alla som arbetar i charken - ty skärmaskinen är vass så nånting och dom flesta har borta lite på toppen av något finger.

Vi försöker plåstra om  så gott det går, men det blöder alldeles för mycket och att åka till akuten är förstås meningslöst, ty snittet är så fint, det finns liksom inget att sy ihop med.
(Det påminner exakt om när indianmännen i Argentina stod i Pilcomayofloden och fiskade och blev bitna i hälarna av hungriga pirayor .., då såg snitten ut så där, som skurna med kniv! och mamma kunde inget annat göra än att rengöra och kanske stryka på lite Idominsalva).

Nåväl, Josef kämpar på .., gör det han kan göra och vi säger att det ju var en evig tur att det hände just när charken stänger för kvällen.

Vid sexkaffet översköljs jag av längtan efter hon som just nu går på cellgiftsbehandling och jag tvärslår henne en signal .., säger precis hur jag känner .., att jag längtar efter hennes kramar .., saknar att höra henne sjunga ute på lagret .., eller det där småpratet med kunderna och hennes varma leende.

Hela tiden, under samtalet, har jag gråten i halsen.
 

Arbetar kväll tillsammans med Felicia som ska blir lärare, vad det lider.
Vi är vana att kampera ihop och man behöver inte fundera vad den ena eller andra ska göra .., det bara flyter på.

Och hon är omtänksam .., väntar på mig innan hon kör iväg .., ser till att jag kommer mig på cykeln och inte blir nedslagen av någon presumtiv rånare.

Cyklar hem i linneklänningen och bara en gul reflexväst.
Ljumma vindar mot bara armar.

I Steninge ser jag pv som har kommit från andra hållet .., och jag parkerar cykeln nere vid stranden och tar mig ett kvällsdopp, allt medan småttingar fiskar krabbor eller snorklar i havet.

Sen hemåt.
Tar ett glas vin och firar Mors Dag, ja, det är det verkligen.
Idag för tjugonio år sedan blev jag trebarnsmamma och mina töser, då tio och fjorton år, fick en lillebror som blev så vanvettigt älskad av sina storasystrar och det är han ännu.

Då, den andra juli 1986, åkte vi taxi-ambulans - barnmorskan följde med - de tretton milen till Skellefteå BB ., det var vid tretiden på natten och vi kom fram vid fyra och tre timmar senare var det klart.

Den känslan .., när allt är över ..., den är ju obeskrivlig.
Som om man har bestigit Mount Everest och står där och tittar ut över världen!

När jag fick mitt första barn, "dr Böhlander", var jag arton år och var övertygad om att jag nog haft en av Sveriges svåraste förlossningar. Dagen därpå kom läkaren på rond och sa ..."jaha, här är hon som hade så lätt för att föda barn ..:" och jag förstod ingenting.
Var det verkligen mig han pratade om?

Och nu är det kväller, klockan är halv tolv och jag är ännu kall om armarna efter badet.
Ljuvligt!
Nu blir det sängen!

Ajöken, sa fröken.

Dagen idag ...

Dammsuger, slänger tvätt i maskinen .., hittar parfymen som var ett totalt felköp (Tradera, snart kommer jag!) ..., vattnar i växthuset och även grannarnas stoooora vaxböneplantor .., duschar harry som är bunden i ett jättelångt snöre (löptikar ....) ..., hjälper pv att hålla en bräda som han sågar .., ber honom skruva ner ljudet lite ..., kommer på att jag längtar efter att lyssna till Björn Eidsvåg .., ringer friherrinnan och hör om vi inte kan bada här i Stensjöstrand i stället för i Steninge där parkeringen brukar vara smockad med bilar - min gamla baddräkt är inte så där värst presentabel och det var väl inte den nya heller, men ... -, hon säger att det går bra ..., tänker att livet på en pinne vore ju att börja arbeta klockan fyra om eftermiddagarna (idag) .., tänker också på att en ledig helg stundar.

Varmt ute.
Östliga vindar fläktar skönt ändå.

Dagens fönster ...

Glädjen i ett nytt köksfönster.

Åååå, den är så stor, så stor!

Plötsligt händer det ....

Ikväll tog jag årets första Riktiga Bad; alltså, jag simmade och dök och det var ljuvligt.

Inte alls kallt i vattnet, men däremot hade vi (pv badade också) sällskap av en hel familj - eller en stor släkt - av maneter, dock inte dom som bränns.

Numera har jag vant mig.

Nej, jag är inte längre rädd för dem .., föser dem bara åt sidan med händerna ..., kollar lite extra när jag simmar under ytan, jag föredrar att inte få dem i ansiktet.

Efteråt cyklade vi hem.
Jag tog fram trädgårdsslangen och duschade iiiiiskallt .., vad pv gjorde vet jag inte.

Och nu är det godnatt.

Äntligen! 

På hemväg ....

Ja, äntligen har jag kommit i fas med mig själv - eller kanske har själen hunnit ikapp - och nu känns livet så där som .., ja, som vanligt.

Och den andra arbetsdagen faller allt på plats.
Massor med kunder - nu har verkligen alla sommargästerna kommit -!
Där är trevliga tyska turister från Bayern som tillbringat tre mulna veckor i vårt land och nu, eller igår, skulle återvända hem och jag säger att det var då en himla otur, just när solen är på ingång. Och vinkandet när dom tackar för sig och "tjyuss, tjyuss", ja, jag vet .., så stavas det ju inte, men så låter det.

Isabelle, vars katt har sprungit bort ....

Och där är förstås andra rara kunder, där är han som läser nyheter i tv4 och ser ut som George Clooney och han har nya glasögon och om dom - glasögonen -, pratar vi en stund, och där är kvällströtta småttingar och i entrén upptäcker jag en efterlysning av en katt och inser att det är lilla Isabelles katt som har sprungit bort och inne på lagret står fyra vagnar fyllda med kolonialvaror; det är Joakim som har fyllt dem och sagt att "ni får gärna ta er an dem om ni hinner", men det hinner vi inte .., det är  full fart med mejeriet och frukten och kassan förstås, men dom där vagnarna blir som glödande kol ..., man vill hinna, men inser att det är hopplöst ..,  och sen är klockan nio och det är dags att stänga, men först får vi invänta kunder som kommit i allra sista minuten och lugnt och rofyllt strosar omkring i butiken.

När klockan närmar sig halv tio är arbetsdagen tillända.
Jag har cyklat till jobbet och att cykla hemöver i sommarkvällen och mötas av en himmel fylld med fjäderlätta moln .., men ååå, så vackert det är!

I Steninge har jag nerförsbacke och ser friherrinnan ägna sig åt hundrastning .., "hej, hej! jag lade spelbilagan i din postlåda!", ropar jag och cyklar vidare, rädd att tappa farten.

Kommer hem till pv som tittar på finalen i U21 i fotboll, Sverige mot Portugal, och det är så vanvettigt spännande så jag vågar inte se slutet utan går och lägger mig.
Fönstret på glänt.
Det är alldeles tyst ute .., och jag ligger i sängen och läser ur Astrid Lindgrens krigsdagbok, skriven mellan åren 1939 - 1945 och det är - jag har sagt det tidigare och säger det om igen -, den allra bästa historiebok jag någonsin har läst!

Idag är det ledig dag som gäller.
Pv spikar i köket .., nu är det fönster nummer två som ska komma på plats .., Eva och Ulf från Tyresö ska någon gång på förmiddagen göra oss den äran och det ska bli så trevligt och i eftermiddag är vi bjudna på jordgubbstårta hos Ecke och Britt, ni vet, hon den vackraste av vackra som är 85 år och går på långa promenader var dag.

Bilden togs av en lååång man från Canada, på besök i Ghana med sin flickvän.

Och i morgon fyller Anders år.
Tjugonio.
Det bästa av ressällskap.
Lite morgonputtrig bara.

Guy vill ha hjälp! 

Ni kan väl hjälpa honom ...?

Om ni kan läsa hans blogg, kan ni väl skriva att jo, det kan ni.

Dagens fönster ....

... finns i det före detta slavfortet Elmina Castle i Ghana.

Fönsterplats ....

I hela mitt vuxna liv har jag fascinerats av fönster.
Hemma i Malå hade vi i vardagsrummet - stooora fönster som öppnades inåt ., vi var nästan dom enda som hade såna och långt senare kunde jag tycka att jo, dom var fina och gav ett vackert ljus.
I övriga rum var det helt vanliga fönster och jag tyckte aldrig att själva huset var fint, om än väldigt praktiskt.

Nästa hus blev det i Skåne, i Bjäresjö.
Jag älskade huset, men inte dess fönster!

Så kom jag till ett gult hus i Halland.
Och äntligen ..., efter hur många år som helst, bor jag i ett hus vars fönster jag bara älskar!

Inte dom gamla, men dom här nya.
Tre byttes ut i fjolsomras.
Sex nya kom igår.

Nu är det första på plats, ja, så där så det sitter fast i alla fall.
Fem återstår.
Den idoge räknar med att i varje fall få upp tre fönster den här veckan.

Och här, vid fönstret på bilden, ska jag alltså sitta och knattra på tangentbordet är det tänkt.
Vilken glädje!

Likheter ...

En väg i Ghana. 
Röd jord.
Bananplantor. 
Vilket äventyr! 
Som jag föll pladask för detta!

På väg till jobbet; den där första arbetsdagen efter semestern.
Säd som mognat inte alls mognat.

En särskild doft.
Och rofyllt.

Det är kanske inte så underligt att jag kände mig mest hemma på landsbygden ....?

Utflykt norröver och så den där Tom ....

Det lär vara två kvinnor som är ansvariga stadsträdgårdmästare i Falkenberg.
Jag tycker nästan att det märks.
Titta, så underbart fint och sinnligt det är alldeles intill Rådhuset!
Ett hav av blomster - hullerombuller - men säkerligen uttänkt in i minsta detalj .., och ett växthus och ett litet staket!

Länge stod jag där och beundraade och jag sa till mannen på bänken, han som var ute och luftade sin hund,  att ååå, så lyckliga ni är som har dessa trädgårdsmästare som gör så fint i Falkenberg!

Mannen såg så förvånad ut.

"Fint ...? Jaha, du tycker att det där är fint ..? Ja, det kanske det är?" sa han.

Nu är det sommar!
På snart sagt varje ledig yta får vi veta vilka som uppträder och var.
Även i Halmstad.

Men jag blir nog hemma. Förresten är vi ju på Bornholm då.

Det allra bästa med Falkenberg är deras bokhandel.
Den ligger på gågatan (där det även finns en fin blomsterhandel) och där jag köper jag alltid textpennor, stora gem och lite annat.
Igår var det gem jag hade siktat in mig på, men några pennor kokm också med och det var fler än jag som testat och känt efter vilken penna som var bäst.

Aldrig att jag kommer ut ur en bokhandel utan en endaste bok.
Nu blev det den här.

Detta är den i särklass bästa historiebok jag har läst!
Här får man - via Astrids klipp och tankar - följa hur världskriget framskrider.
Den låg jag läste igårkväll, för att sedan - mitt i natten -, reprislyssna till Tom Alandhs sommarprogram. 
Vilken man till att berätta!
Vilken musik!
Solklart det i mina ögon mest intressanta programmet hittills!