onsdag 5 november 2008

Vi är bäst!

Den som troget läser här, vet att jag älskar jag tidningen VI.

Ja, jag verkligen ä l s k a r den!

På den lediga dagen som är idag, ligger jag på soffan och läser den här tidningen från första till sista sidan.

På bordet intill mig brinner ett ljus.

Vid mina fötter ligger pElle och sover.

Och så läser jag och läser och läser.

Anneli Rogeman skriver, apropå detta med hur vi ser på vår värld och det som händer oss, så här på sin vänstersida:

"Då kommer jag att tänka på något en god vän berättat: Bokförläggaren Adam Bromberg (som dog 1993) råkade befinna sig på samma plats på sin semester som en av sina medarbetare. När han och medarbetaren kom tillbaka undrade förlagsvännerna hur de haft det?

- Regn varannan dag, en misslyckad semester, sa medarbetaren.

Men Adam Bromberg svarade.

- Det var en underbar vecka. Solsken varannan dag."

Så är det ju.

På sidan 8 finns en spalt som visar svenskans mest felstavade ord.

Ett av dem är abonnemang. (abbonemang är fel).

Ett annat parentes. (parantes är fel)

Fler krångelstavade ord finns här ....
Restips.


Sugen på ett besök på en pub i Dublin ..?

Och lite sprallglad musik?

Då är du välkommen hit.
Ahaaaaa ....


Jaså, ni känner inte till vita-gardinlagen?

Men det gör jag.

Numera.

När allting bara tjorvar sig ...

Då kan det bli så här ...

  • Pelle vill absolut inte ha torrfoder och inte kattmat på burk och definitivt inte nykokt fisk. Nej, han vill ha kokt torsk, så enkelt är det. När jag går förbi honom, slänger han ut en klo och river mig på benet. Han är surast i världen.
  • Telefoninstallationen - jag bytte operatör från Tele 2 till Com Hem -, ville sig inte alls till en början. Nu har jag en flera meter lång, grå sladd som slingrar sig likt en orm i djungeln .., från soffan förbi loppisfåtöljen, framför dörren och bakom tv:n, tills den, sladden, äntligen når modem-lådan. Till en början är telefonen stendöd och jag tänker förfärliga tankar om all teknisk utrustning, inte minst såna där förfärliga bloggar som säger "nej tack, du har redan förbrukat ditt utrymme!" och så får telefonoperatören en släng av sleven också.
  • När jag sedan, glad i hågen (ja, jag var ganska försiktig ändå med pengar på Irland ..) loggar in mig på internetbanken, står där ett meddelande att man inte ska inbilla sig att saldot stämmer, ty där har blivit ett "tekniskt missöde". Det också.
  • Och medan allt detta händer .., tänker jag på att från och med i morgon arbetar jag tretton dagar på raken ...., tretton dagar ..., och hur lycklig blir man då, det kan man grunna över.
  • Ungefär så är det.

Ny dag ...



Hela natten mot idag har min klockradio varit påslagen och jag har, i sömn, men ändå närvarande, lyssnat till slutspurten av det amerikanska valet.

I drömmen har jag varit med och firat Obamas seger och när jag vaknade visste jag knappt vad som var verklighet?

Men så är det .., den endaste 47-årige Barack Obama blir Amerias näste president och måtte nu inget hända honom .., jag tänker på alla vettvillingar som inget hellre önskar än att sätta fingret på avtryckaren och jag tänkte och tänker också på Obamas två barn och hans hustru .., oj, nog måste det kännas oroligt.

När mina egna barn var små, hände det ibland att vi på besök i Stockholm eller Göteborg passerade husväggar där någon klottrat "Skjut en snut!" och eftersom deras pappa var och ännu är polis .., skyndade man sig förbi husväggen och hoppades att ingen av dem hade hunnit läsa vad där stod ..., och i fallet Obama finns det säkert tusentals galningar som mer än gärna vill sätta stopp för hans kommande gärning som president.

Nu är det bara att innerligt h o p p a s att allt går bra.

En verkligt stor förlorare i nederlagets stund visade sig John McCain vara!

Heder åt sådana människor!

Lediga-dags-fönstret ...



"Hej Elisabet!

Klart att du har massor av fösnter nu, inte minst från din sköna Irlandsresa.
Men om du vill ha en lite annorlunda fönsterbild någon gång, så får du gärna använda den här. Min lille Kasper väntar i sin bur på att matte äntligen ska komma och göra så att något händer!
Att sitta i buren är inte kul...

Ha det gott - har sagt det tidigare men upprepar - en härlig blogg du har!

Bästa hälsningar ...."Berit Elisabet"

tisdag 4 november 2008

Sverige är vackert!

Åååå, verkligen!

(Och glöm inte att klicka ...)

Flera norska fönster .., nu från Barbro ...



...., ja, Babsan ni vet .., från Piteå ursprungligen.

På besök hos dottern i Oslo, plockades kameran fram!

Tack! säger jag.

Tisdageftermiddag ...


Fönsterbild: Monica A.
Så här skriver hon:
Här en hotellfrukost med utsikt. Fina hotellet Hostellerie Berard i La Cadière d'Azur består oss med underbar frukost och tillika vy över det vackra landskapet!
Monet."


Eftermiddag.

Dis och dimma ute.

Skånsk höst, eller möjligen vinter.

Och jag ska cykla till Åhléns och hämta ut modemsladden, ty jag charmades av en pratglad ung man från företaget som inte vill att vi ska komma bort, utan Hem .., och nu har jag plötsligt inget liv i min telefon och alldeles totalt hade jag glömt att där ska kopplas om eller installeras,l så det är vad jag ska ägna mig åt; att installera.

I n s t a l l e r a.

Efteråt, när jag har dammsugit och bjudit Pelle på middag och plockat bort lite, ska jag lägga mig raklång på soffan Ektorp och jag ska tända ljus och lyssna till vacker musik och kanske titta på Gokväll och jag ska ligga där och lyssna till asfaltsplasket när bilar kör förbi där utanför.

Men mest av allt ska jag tänka på den där tystnaden i Connemara.
(Det är ju väldigt konstigt, när jag tittar på den här texten n u .., är den normal i storleken ., men när jag publicerar den .., då är den plötsligt liten!! Nu tror jag att Blogger har fått spader eller hjärter!)

Ett extrafönster ...



"Welcome back to Sweden!

Jag förstår att du har en mängd fina fönsterbilder från resan till Irland! Jag skickar ändå en bild med en viss brittisk anknytning från staden Dalat i Vietnam.

Inne på bordet kan man se en modell av London Bridge.

Jag är fullt medveten om att Irland inte tillhör Storbritanien Storbritannien .., men ändå...

Jom."

Dagens fönster ...



...., jo, som ett slags fönster är det verkligen .., kommer från tecknaren Christina Alvner.

Tack snälla! säger jag.
En slags insikt, om än lite väl sen.

Ja,
det visste man ju inte, att det finns möjlighet att uppgradera sitt bloggutrymme.

Det är vad jag har gjort nu; till det tiodubbla.

Jojo.

måndag 3 november 2008

Om Mary, Maggie och Garreth.


På tåget mellan Dublin och Galway.
Småflickor som leker Stora Damer och gör sig fina.


För den som eventuellt är intresserad, så finns det mera bilder från Irland och mera om alla dessa vidunderliga möten med härliga människor .., här.
Till er alla!

När jag sent igårkväll kom hem från Irland, hade min inkorg närapå översvämmats av kommentarer och mail och nu betar jag av dem allt jag bara kan .., så tro inte att jag struntar i det ni skriver .., man blir bara såååå glad, så glad!

Tack till er alla!!

Och så skulle jag vilja säga en sak till dig, just du.

Längst uppe till höger på din sida, där står några rader om detta med att låna bilder.

Ibland, men inte ofta, händer det att jag hittar mina bilder på någon annans sida och då har jag blivit lite putt .., och man kan verkligen fråga sig varför?

Det är en sak om någon säljer bilderna vidare och säger att "det här har jag tagit .., varsågod och betala mig!", men det lär man inte göra med mina bilder.

Så vad är det jag är så egenyttig för?

Att inte jag ska få beröm?

Jag skämdes faktiskt ögonen ur mig när jag såg vad du hade skrivit!

Precis så, skulle min mamma ha sagt.

"Ta och låna en bild om ni behöver den!"

Nu säger jag detsamma, men med tillägget .., ni kan ju ändå gärna visa varifrån den kommer.


Elisabet.


// Och alla irlandsbilder kommer ni att hitta här, bara så ni vet det också.
Det är mycket ni ska veta ..-)

Ett sent kvällsfönster från Norge ...



"Sender deg ett vindusbilde av rådhuset i byen der jeg bor, Hamar.

Det er jeg som av og til legger igjen spor under kommentaren -B- inne på bloggen din."


// Och jag säger: TACK snälla B .... för bilden!


Bara så ni vet ....

Bilder från resan till Irland, kommer ni att hitta här.

Det här att jag inte får till bilderna klickbara när jag laddar upp dem i Photobucket, gör mig bedrövad.

Nu lägger jag alla irlandsbilder i en egen blogg.

Och ja, ni får sucka och pusta ....,-)
Konsekvensanalys ...

Klockan 06.34 ringer telefonen!

Det är pensionatsvärden .., han är i chock.

"Ja, nu har jag vägt mig .., jag har gått upp två kilo under dom här dagarna i Dublin!!" utbrister han förfärat.

Tur att man inte har någon badrumsvåg, tänker jag.

Det bästa ...



... med att resa, är alla underbara människor som man, mest av en händelse, råkar träffa.

Så där som två äldre gentlemän som studerar gamla mynt .., ja, mannen till vänster säljer gamla mynt och när jag frågar om jag möjligen får ta en bild av två stiliga herrar .., så ler de båda männen och en har nästan inga tänder och han säger att .."ska det verkligen va nåt att ha på bild ..?"

Kepsförsedda farbröder.

Raringar, rakt av.



Mynt i massor ...!!

Dagens fönster ..



.... finns på 57 Drumcondra Road i utkanten av Dublin.

Där bodde vi alltså de två sista nätterna.

Bed & Breakfast .., irish frukost med stekt ägg, vita bönor i tomatsås, bräckt skinka och två korvar, samt en varm tomathalva.

Och så rostat bröd .,. marmelader .., te eller kaffe ., mjölk och flingor.

söndag 2 november 2008

Hemma igen ...


Här bodde vi alltså de två sista nätterna.
57 Drumcondra Road.
Värdpar är Joseph från Rumänien och hans hustru.
Frukost intogs i matsalen .., med öppen spis och burspråk mot gatan.
Boendet hade jag bokat hemifrån .. och vilken tur vi hade!


Så är resan till Irland tillända och efter att ha stigit upp vid sjutiden i morse .., ätit frukost hos Josef och hans hustru tillsammans med andra bed&breakfastboende .., tog vi bussen till flyget; en dubbeldäckare .., och där, längst uppe, satt ingen mindre än den här madamen och jag bara gapade!

Det visade sig att vi skulle åka med samma flyg hem.

Ryan Air hade avgång efter klockan elva, irländsk tid, (tolv hemma) och vi landade lite våldsamt och skumpande på Säve flygplats utanför Göteborg just vid två.

Och så blev det bilfärd till Alingsås och middag hos svägerskan (tack du underbara, rara människa!) och sedan iväg med pv:s bil till landet Halland .., göra eld i hans panna ... (tio grader varmt i gula huset ..) .. skjutsa mig till stationen i Halmstad .., ståplats till Helsingborg och ..., sitta till Malmö .., invänta tåget till Ystad .., och nu: hemma!

Trött.

Tröttast.

Det här har varit en alldeles helt ljuvlig resa!


Och vi var inte dom enda gästerna som trivdes på det här pensionatet.

I hela mitt vuxna liv har jag drömt att komma till Irland och inte det minsta besviken blev jag .., tvärtom, det visade sig vara ännu mer härligt än jag hade jag kunnat drömma om!

Såååå vänliga människor ..., rent och fint .. (knappt ett skräp på trottoarerna!!, mycket renare än i Sverige!) .., vackra gamla hus .., ett mjukt och inbjudande landskap .., och omväxlande .., ja, och så detta att kunna förstå och göra sig förstådd, bara det är ju hur trevligt som helst!


Från alla håll och kanter har turisterna kommit!
Liselotte Lundqvist och Pär Käller från Skellefteå t.ex, bodde där i slutet av maj.

Vi har gapskrattat hur mycket som helst och pv har varit den allra bästa reskamrat jag kunnat tänka mig.

Bloggmadamen är ingen festprisse som vill vara ute halva nätterna på krogen .., - jag önskar ibland att jag hade varit mer av den sorten, för man kan lätt känna sig som en .., tja, torrboll -, nej, jag blir kvällstrött och vill gärna sova på natten, men är i gengäld pigg som en lärka på morgonen.

Att då ha ressällskap av någon som är ungefär likadan .., det känns som bäst.

Nu ska jag hasta mot sängen och gosa med Pelle!

I morgon är allt som vanligt igen.

Upp i ottan.

På plats bakom kassan!